Hur betraktar du din Rikets sal?
LIK en oas i ett förtorkat land tjänar Rikets sal i varje samhälle som en plats för andlig vederkvickelse. Till denna byggnad kommer människor från alla levnadsvägar för att lära känna Jehova. De betraktar detta som ett ”hus”, som är helt och hållet överlämnat åt tillbedjan av vår Gud, Jehova.
Är det så du personligen betraktar Rikets sal? Ser du fram emot mötena, samvaron med bröderna och systrarna där och att få bistå i den verksamhet som försiggår där?
Din andel i att sköta om Rikets sal
Eftersom Rikets sal används flera gånger i veckan, behöver den helt naturligt rengöras och underhållas regelbundet. Uppskattar du ditt privilegium att hjälpa till med att hålla den ren och prydlig? Rikets sal bör städas enligt ett regelbundet schema, beroende på användning och behov. Alla kan ta del i detta, även barnen. På så sätt kommer alla att lära sig vilket ansvar som är förbundet med att hålla Rikets sal i stånd och kommer att uppskatta den ännu mera. Hur trevligt är det inte att komma in i en ren och prydlig Rikets sal och att inbjuda nya till en sådan sal!
Många församlingar har låtit städningen ske bokstudievis. Dock står det varje församling fritt att organisera detta efter omständigheterna i församlingen. De flesta församlingarna har många ungdomar och andra som tycker om att bli engagerade och få känna ansvar. Städningen av Rikets sal kan således ge tillfälle för många som inte har så många uppgifter att bli mera engagerade. I varje församling kan man avgöra hur många veckor i taget varje städpatrull skall städa Rikets sal. En lista på sådant som behöver utföras i samband med städningen kan sättas upp på anslagstavlan. Det som behövs för städningen i form av redskap, rengöringsmedel m. m. bör finnas till hands. En biträdande tjänare kan få i uppdrag att se till att Rikets sal hålls i gott skick och få ansvaret att beställa förråd av rengöringsmedel m. m. och se till vad som kan behövas när det gäller underhåll av salen; men om alla har del i att sköta om salen, blir det inte någon tung börda för bara några få.
Salens allmänna utseende bör övervakas. Behöver den målas om in- eller utvändigt? Är det något som behöver repareras? Behöver man ägna uppmärksamhet åt gården eller parkeringsplatsen? Om det finns en gräsmatta eller plantering, måste man regelbundet sköta dessa. Finns det möjligheter, som ligger inom församlingens budget, att göra det inre av salen mera tilldragande? Ofta kan man åstadkomma små ting som är relativt billiga men som betyder mycket för att inredningen skall bli mera tilltalande. Kom ihåg att en mötesplats som är ren, praktiskt möblerad och får det rätta underhållet också blir till ära för Jehova och hans folk.
Underhållskostnaderna hålls på ett minimum, om alla är aktsamma, så att de inte förstör utrustningen eller skadar möblemanget. Man bör aldrig göra sig av med tuggummi genom att sätta fast det under en stol. Och du vet att det blir mycket svårt att sköta golvet på rätt sätt, om man tappar tuggummi eller sötsaker på mattan eller golvet eller spiller ut barnvälling eller underlåter att torka fötterna, innan man kommer in i salen. Somliga väggar och stolar kan lätt få fläckar eller skador om man inte är försiktig. Vårdslöshet kan ge upphov åt fula fläckar och skador, och det kan kräva mycket tid och pengar att få det snyggt igen. Alla sätter stort värde på om var och en tar litet extra tid på sig för att vara försiktig.
Ungdomar är en välkommen syn i Rikets sal. De bör göra gemensam sak med sina föräldrar i att ta emot undervisning från Jehovas ord, så att de kan lära sig att bli effektiva unga lovprisare av Jehova. Men att vara i Rikets sal är inte detsamma som att vara hemma eller på lekplatsen. Föräldrarna har ansvaret att hålla ett öga på sina barn och hålla dem i styr medan de är i Rikets sal. Det bör inte förekomma att barnen gör onödiga toalettbesök eller leker före eller efter mötena. Bråkiga, ”oupptuktade” barn drar skam över föräldrarna. (Ords. 29:15) När de äldste talar med dig om sådana ting, så var tacksam och ge gensvar, eftersom de är intresserade av att hålla Rikets sal helt och fullt representativ för Jehovas rena tillbedjan i samhället.
Att planera för utvidgning
Eftersom antalet närvarande vid Jehovas vittnens möten ständigt ökar, kommer oundvikligen den tidpunkt då man måste ägna uppmärksamhet åt att ordna en ny Rikets sal. Många salar är redan fyllda till bristningsgränsen. Detta visar hur viktigt det är att undvika kortsynt planering, som skulle kunna leda till att församlingen växer ur Rikets sal nästan innan den är färdig. Det finns också en risk att man väntar alltför länge innan man undersöker möjligheten att skaffa en ny Rikets sal och lägger grundvalen för framtida utvidgning. Vi måste se framåt. Även om vi vet att vi har kommit långt in i ändens tid och att den ”stora vedermödan” är nära, så vet vi inte precis hur nära den är, och när slutet för denna ordning kommer, bör vi fortfarande vara på väg framåt med full fart.
Alla församlingar befinner sig inte i exakt samma situation, och de nuvarande behoven och de man kan förvänta längre fram kommer att variera. Somliga kan finna det lägligare att hyra, men i många länder har församlingarna funnit det vara mera praktiskt att köpa en tomt och bygga en Rikets sal som är lämpad efter deras behov.
Vem skall planera det hela? Alla de äldste bör känna detta ansvar. När de sammanträffar med varandra bör denna sak med jämna mellanrum tas upp på deras program. Hur förbereder vi oss för att ta hand om den utvidgning vi kan förvänta? Rikets sal kanske redan används av två eller tre församlingar. Behövs det en ny sal? I så fall när? Det bör inte vara så att en av församlingarna anser sig inneha Rikets sal och betraktar det som ett problem uteslutande för den eller de båda andra församlingar som kommer tillsammans i denna sal att skaffa sig en ny sal. Det skulle vara en trångsynt och kortsynt inställning. Alla bör i stället tänka: Vad kan vi alla göra för att ta hand om den storslagna ökning som Jehova välsignar sin organisation med i denna tid?
De äldste eller andra bröder som utsetts av dem kommer att ta initiativet att finna en lämplig tomt som man kan bygga på, men alla kan vara på utkik efter olika möjligheter. Ibland kan man få en lämplig tomt till skänks. Men det krävs uppenbarligen mera än att köpa en tomt eller få den till skänks. Hurudana är omgivningarna kring tomten? Tomtmarken kan vara billigare i ett visst område, men är det till församlingens bästa att bygga en sal där? Man måste alltid ta hänsyn till stadsplaneringens riktlinjer, och ibland finns det restriktioner beträffande vad som kan byggas på tomten i fråga. Vad kan behövas i fråga om parkeringsutrymme? Hur är det med vattenförsörjning, avlopp och andra nyttigheter? Församlingen bör förvissa sig om att det är möjligt att på den aktuella tomten bygga en Rikets sal av den typ och storlek som behövs och att det är möjligt att få full befogenhet att disponera tomten.
Ibland har församlingar funnit det vara praktiskt att köpa en färdig byggnad och göra om den så att den lämpar sig efter församlingens behov, medan man naturligtvis rättar sig efter gällande lag och byggnadsstadgar. Men var noga med att grundligt inspektera sådana byggnader och den utrustning och inredning som finns i dem.
Att finansiera Rikets sal
När församlingen dryftar möjligheten att skaffa sig en Rikets sal, kanske du personligen finner det möjligt att göra en donation till projektet eller låna ut medel som du kanske inte behöver för tillfället. Dessutom kan du vilja tänka efter hur mycket du anser dig regelbundet kunna bidra med varje månad, om Jehova välsignar dina ansträngningar. Detta är inget tionde och ingen uttaxerad avgift, eftersom det är helt frivilligt, men de äldste kan vilja få dessa upplysningar av dem som är anslutna till församlingen, så att de lättare kan göra upp planer. Anonyma uppgifter om hur mycket var och en kan bidra med varje månad är tillräckliga för att man skall kunna göra denna beräkning.
Sedan man tagit reda på hur mycket pengar man kan få ihop från den egna församlingen, kanske församlingen finner att den behöver hjälp med ytterligare medel. Många församlingar ordnar med att få låna genom Sällskapet. Om församlingen önskar utnyttja denna anordning, kan man sända ett brev med förfrågan till avdelningskontoret, så kommer upplysningar att sändas.
Som ett exempel på hur man framgångsrikt planerat för att skaffa sig ytterligare byggnader och anskaffat medel till detta kan vi nämna tre grannförsamlingar i en stad i Förenta staterna, som hade samarbetat i att bygga en Rikets sal, och de flesta av förkunnarna tillhörde ursprungligen en enda församling. Det tycktes tillrådligt att planera för att skaffa en Rikets sal i en annan del av staden, på en av församlingarnas distrikt. Vad kunde nu göras för att bistå denna församling?
Alla de äldste samlades och undersökte ett antal möjligheter. Det fanns inte så mycket pengar i församlingarnas kassa som kunde användas som ett direkt bidrag till den nya salen. Men inteckningslånet på den ursprungliga salen var nästan betalt. Alla hade bidragit till detta. Så varför inte låna ytterligare medel? Det var vad man gjorde, och på så sätt kunde man ge ett fint bidrag till den församling som planerade att bygga en ny Rikets sal. På så sätt behövde den församling som skulle ha den nya lokalen inte ta så stora inteckningslån på den, varigenom det blev möjligt för församlingen att klara avbetalningarna. Och de båda kvarvarande församlingarna i den första salen skötte villigt och kärleksfullt avbetalningarna på det nya lånet i stället för att bara betala av det ursprungliga inteckningslånet och sedan inte känna någon ytterligare förpliktelse att hjälpa till med att finansiera ännu en Rikets sal. Denna erfarenhet är typisk för många församlingar, som är intresserade av utvidgning och ser framåt och planerar för den ständiga ökning av förkunnarantalet som äger rum i samhället.
På andra platser har församlingarna lyckats betala av allt som återstår på inteckningslånet på Rikets sal och har sedan kunnat öppna ett bankkonto som en ”byggnadsfond” för att sätta in alla penningöverskott på banken i väntan på den tid då medlen kommer att behövas för att bygga en annan Rikets sal i närheten. Eller också kanske församlingen vill låta Sällskapet tills vidare göra bruk av dessa medel för att befrämja Rikets verk genom att man lånar ut dem åt Sällskapet, till dess att församlingen behöver få tillbaka pengarna.
Att bygga en ny Rikets sal
Man bör ägna noggrann eftertanke åt att planera byggnaden. Det är ofta tillrådligt att använda en arkitekts tjänster för att göra ritningar och samarbeta med stadens eller kommunens myndigheter för att få planerna godkända. Det kan visa sig vara till stort gagn att bese andra Rikets salar och granska deras ritningar, om de finns tillgängliga. Bröder och systrar kan ge förslag till de äldste, och innan de äldste fattar sitt beslut är det förståndigt om de rådfrågar bröder inom och utanför församlingen som haft erfarenhet av byggnadsarbete och av att köpa tomtmark.
Projektets ungefärliga kostnad kan beräknas på grundval av vilken typ av byggnad församlingen önskar och har råd med. Man bör alltid tänka på att handskas förståndigt med pengar, men en billig byggnad kan kosta mera att underhålla i det långa loppet än om man använder litet mera pengar till att göra den varaktig eller tillräckligt stor till att börja med eller skaffar litet bättre utrustning. Man måste också tänka på att inte lägga en orimligt stor ekonomisk börda på församlingen. Vi vill att Rikets sal skall vara tilltalande, men det är inte praktisk vishet att ge ut mycket pengar på att göra den vacker, medan man snålar med utrustning som måste tjäna tillbörligt och pålitligt vecka efter vecka. God belysning, högtalarutrustning, uppvärmning och ventilation och bekväma sittplatser är oumbärliga för att de som är med vid mötena skall få fullt gagn av dessa.
De äldste finner det ofta tillrådligt att välja en byggnadskommitté, som får övervaka byggnadsarbetet, och en av bröderna utses till samordnande ordförande. Det är viktigt att välja sådana bröder till denna kommitté som har haft en del erfarenhet av byggnadsarbete och affärsverksamhet, om det alls är möjligt. Allmänna beslut om byggnadsdetaljer i enlighet med församlingens planer och önskemål kan fattas av byggnadskommittén från dag till dag. Det bör emellertid råda gott samarbete med kretsen av äldste, som byggnadskommittén är ansvarig inför och som kommer att rådfrågas vid behov. De äldste kommer att ta ställning till eventuella större förändringar som anses nödvändiga eller ovanliga händelser som de bör få vetskap om. Det är förståeligt att man ibland kan få ändra de ursprungliga kostnadsberäkningarna under arbetets gång på grund av fluktuerande priser och oförutsedda problem.
När två eller fler församlingar beslutar att samarbeta för att köpa tomtmark och bygga en Rikets sal eller bygga om en redan befintlig byggnad, bör alla de äldste grundligt dryfta vad som föreslås, och man bör komma överens om vad slags byggnad man vill ha, hur mycket den får kosta, hur det hela skall finansieras osv. De olika församlingarna bör genom sin krets av äldste noga underrättas om vad som rekommenderas, så att varje församling kan fatta ett slutgiltigt beslut på grundval av tillförlitliga upplysningar. Den allmänna överenskommelsen — att samarbeta i projektet och grunddragen av hur man kommit överens om att göra det hela — bör avfattas skriftligen och undertecknas av alla de äldste, sedan de olika församlingarna godkänt detta. Vi kan inte alltför starkt betona vikten av gott samarbete mellan de olika kretsarna av äldste och de församlingar som är inbegripna.
Kretsen av äldste kan komma fram till att byggnadsarbetet kan utföras helt och hållet av bröder, men omständigheterna kan också göra det tillrådligt att man lejer en entreprenör. Eller också kanske bröderna kan utföra en del arbetsuppgifter, under det att vissa installationer utförs av speciella entreprenörer. Är du snickare, murare, rörmokare eller hantverkare av något annat slag? I så fall kan du sannolikt bli till stor hjälp. Men du behöver inte vara en kunnig yrkesman för att hjälpa till. Mycket arbete av olika slag kommer att behöva utföras, till exempel att iordningställa byggnadsplatsen, forsla material, installera olika saker, städa osv. Och systrar kan ställa sig till förfogande för lättare arbetsuppgifter och för att laga mat åt arbetarna. Om man gör gott bruk av församlingsmedlemmarnas frivilliga ansträngningar och även låter bröder från grannförsamlingar hjälpa till, följer man det exempel israeliterna gav då tabernaklet byggdes i öknen och då Salomos tempel byggdes. Man använde då duktiga yrkesmän och hantverkare bland Jehovas folk. — 2 Mos. 35:34, 35; 2 Krön. 2:11—16.
Det är önskvärt att Rikets sal fullbordas så fort som möjligt, så att man inte i onödan hindrar predikoarbetet. Kretsen av äldste bör se till att man gör bestämda anordningar för att förkunnarna regelbundet skall kunna ta del i tjänsten på fältet. Somliga, som kanske inte kan göra så mycket när det gäller byggnadsarbetet, kanske finner att de under denna tid i stället kan utöka sin andel i tjänsten på fältet. Man bör naturligtvis vara noga med att ingen arbetar så hårt med Rikets sal att han försummar sin familj. Ett gott schema blir till hjälp i detta avseende, så att man avsätter tid för familjestudium, möten och tjänst på fältet, även om dessa ting kommer att bli något begränsade under den tid man bygger på salen. Många timmars hårt arbete kan behövas för att fullborda projektet, men Jehova välsignar dem som tjänar honom av hela sin själ. — Kol. 3:23, 24.
När ni arbetar tillsammans på att bygga Rikets sal, blir det många tillfällen att ådagalägga andens frukter, i synnerhet kärlek, tålamod, mildhet och självbehärskning. (Gal. 5:22, 23) Det finns vanligen goda skäl till att man inte alltid gör saker och ting exakt så som du menar att de skulle göras. Om du tänker på detta och kommer ihåg att det ofta finns mer än ett sätt att utföra saker och ting på, blir det lättare att samarbeta med dem som blivit utsedda till att leda arbetet.
När byggnaden är fullbordad är det lämpligt att ordna med ett program för överlämnande. Kretsen av äldste kan avgöra vad som är lämpligt vid detta tillfälle. Man kan välja att ha överlämnandet under ett veckoslut. Många församlingar ordnar med några timmar då man har ”öppet hus” och då folk i samhället kan komma och se den nya byggnaden och bekanta sig med den. Om man vill kan man för detta ändamål låta trycka inbjudningskort, som upptar programmet för överlämnandet. Församlingen får i så fall själv ordna med att dessa program blir tryckta, eftersom Sällskapet inte har möjlighet att stå till tjänst med detta. Före talet för överlämnandet har somliga församlingar ordnat med att berätta erfarenheter från byggnadsarbetet på Rikets sal och ge några glimtar ur församlingens historia. Om programmet för överlämnandet hålls på lördagen, kan man kanske göra anordningar för ett speciellt offentligt föredrag på söndagen i anslutning till Vakttornsstudiet.
Att förvalta Rikets sal
Vem äger Rikets sal? I själva verket bör ingen församling mena att den ”äger” Rikets sal. Den är överlämnad åt Jehovas tillbedjan. Den församling som bygger eller hyr en byggnad har fått ett förtroende i förbindelse med Rikets sal, och kretsen av äldste har ansvaret att förståndigt förvalta Rikets sal, så att Rikets intressen bäst tjänas.
Innan någon tomtmark köps måste församlingen organisera sig som juridisk person för att köpet skall kunna genomföras. Styrelseledamöter kan i enlighet med de av Sällskapet utarbetade stadgarna väljas bland de mogna bröder som är anslutna till församlingen. Styrelseledamöterna utövar inte myndighet över Rikets sal, utan de äldste har ansvaret att öva tillsyn. Det krävs inte att styrelseledamöterna byts ut år från år, utan endast när detta blir nödvändigt på grund av flyttning, dödsfall osv. (Förslag kan på begäran erhållas från Sällskapet i brevet med de nya anvisningarna om hur en församling skall förfara när den önskar organisera sig som juridisk person.)
I många fall använder flera församlingar samma Rikets sal för att göra fullt bruk av byggnaden och för att hålla kostnaderna nere. Sällskapet korresponderar med endast en av dessa församlingar när det gäller lån, försäkringar och liknande ting, och denna församling är vanligen den som har distriktet där Rikets sal är belägen. Men även om Sällskapet korresponderar med endast en av församlingarna och denna församling kanske formellt står som innehavare av fastigheten med Rikets sal, så utgör inte detta någon grund för att denna församling på egen hand skall bestämma mötestiderna för de andra församlingarna som använder denna Rikets sal och inte heller hur mycket pengar var och en av församlingarna skall betala på eventuella lån eller med hur mycket de skall bidra till driftskostnaderna i förbindelse med Rikets sal.
Hur kan dessa angelägenheter avgöras med kärleksfull hänsyn till alla berörda parter? Somliga församlingar har funnit det vara bäst, när mer än en församling använder samma Rikets sal, att alla de äldste i de berörda församlingarna sammanträffar och avgör angelägenheter i förbindelse med Rikets sal. Då uppstår inte så många problem på grund av bristande kommunicerande eller representation från de berörda parternas sida. På så sätt delar man broderligt den byggnad som överlämnats åt Jehovas tjänst, och alla känner det gemensamma ansvaret att ta god vård om den. Genom denna anordning är det ingen av församlingarna som dominerar, under det att de andra blir som ”hyresgäster”. Det är bra om denna överenskommelse görs skriftligen och ett exemplar av den förvaras i varje församlings arkiv, eftersom de äldste kan flytta och de nya äldste kanske inte känner till den muntliga överenskommelse som kan ha gjorts.
När endast en församling använder en Rikets sal, kan de äldste begrunda vilka mötestider de anser vara bäst och lägga fram sina rekommendationer för församlingen för dryftande, eventuell ändring och slutgiltigt beslut (genom att de överlämnade förkunnarna får rösta om saken), varvid man strävar efter att mötestiderna skall passa största möjliga antal av förkunnarna. Men när mer än en församling använder salen, kan alla församlingarnas äldste, i enlighet med vad som ovan sagts, önska sammanträffa och dryfta vilka mötestider som föredras och enas om en anordning som blir bäst för alla berörda parter. Om det finns olika alternativ när det gäller mötestiderna, är det naturligtvis inte bara de äldste som skall besluta i saken, utan var och en av församlingarna har rätt att få vara med och bestämma.
Somliga församlingar har funnit det lämpligt att mötestiderna byts inbördes mellan de olika församlingarna varje år eller att man åtminstone erbjuder församlingarna denna möjlighet. Gott kommunicerande och samarbete bidrar till ömsesidig förståelse och belåtenhet, och man undviker då att känslan uppstår att en av församlingarna ständigt har vissa fördelar framför de andra. Gott samarbete behövs också i förbindelse med möten under kretstillsyningsmannens besök, vigslar och begravningar som kan komma att försiggå i Rikets sal osv.
Alla de äldste kan också redan i början sammanträffa och tillsätta en kommitté av sakkunniga äldste, som skall öva tillsyn över lokalens löpande skötsel och underhåll. På så sätt undviker man att hela kretsen eller hela kretsarna av äldste (om mer än en församling använder samma Rikets sal) ofta måste komma tillsammans för att fatta beslut i alldagliga angelägenheter, som har att göra med salens allmänna skötsel och underhåll och betalning av räkningar i förbindelse därmed. Man kan dra upp allmänna riktlinjer, till exempel en övre gräns för hur mycket pengar som utan särskilt godkännande får användas i förbindelse med den normala skötseln av Rikets sal.
Om det uppstår svåra frågor eller icke förutsedda större utgifter, kan hela gruppen av äldste fatta beslut beträffande detta. Om de äldste kommer fram till att det är tillrådligt att man åtar sig en större utgift i förbindelse med Rikets sal, kan deras gemensamma rekommendation föreläggas de olika församlingarna, vilka i samband härmed bör få kännedom om fakta i saken och hur mycket kostnaderna förväntas belöpa sig till. Sedan kan församlingarna fatta det slutgiltiga beslutet.
Varje församling kan regelbundet lämna ett överenskommet bidrag till driftskostnaderna i förbindelse med Rikets sal. För att komma fram till detta kan alla de äldste i de församlingar som använder denna Rikets sal tillsammans dryfta hur mycket som i medeltal behövs varje månad för amorteringar och andra utgifter. På grundval härav kan de äldste i de olika församlingarna besluta vilka rekommendationer de vill ge sina församlingar. Varje församling fattar sedan beslut om hur stort bidrag man skall ge varje månad. Om det blir nödvändigt eller om det tycks vara tillrådligt, kan förändringar göras, när det gäller det bidrag varje församling ger för att bestrida kostnaderna.
Penningmedlen kan förvaltas av den församling som sänder avbetalningarna på lånet till Sällskapet, om församlingen lånat pengar genom Sällskapet. Man kan i räkenskaperna ha ett särskilt kontoblad för driftskostnaderna i förbindelse med Rikets sal. Och om det blir till hjälp för räkenskaperna, kan denna församling öppna ett särskilt bankkonto. Rapporter kan regelbundet lämnas till de äldste, och man bör ordna med att räkenskaperna revideras en gång i kvartalet.
Rikets sal är en av Jehovas föranstaltningar som gör det möjligt för oss att komma tillsammans. Den glädjefyllda och givande verksamhet som anordnas i Rikets sal tillhör det vi får del av i Jehovas andliga paradis. Jehova ger oss det, så att alla kan få del av det. Men det är inte förståndigt att ta allt detta för givet. Vi bör sätta stort värde på dessa andliga välsignelser och ta väl vård om Rikets sal. Kung David sade: ”Jag gladdes, när man sade till mig: ’Vi skola gå till HERRENS [Jehovas] hus.’” (Ps. 122:1) Låt oss allesammans efterlikna David och andra trogna tjänare för länge sedan i deras inställning till att bygga och använda byggnader som var överlämnade åt den sanna tillbedjan av Jehova.