Låt oss inte ge upp i fråga om att göra vad som är gott
1 På den plats, där Guds folk bemödade sig om att återuppbygga Jerusalems murar i Nehemjas dagar, fanns en sammanslutning av fientliga krafter som sammansvor sig för att orsaka oro. De sade: ”Vi [skola] . . . dräpa dem; så skola vi göra slut på arbetet.” (Neh. 4:7—11) Det var sannerligen påtryckningar! Slutade israeliterna upp med det uppbyggnadsarbete som Jehova önskade utfört?
2 Nej, inte alls! Guds tjänare fortsatte att arbeta med ena handen, medan de hade svärdet i den andra för att avvärja fiendens angrepp. (Neh. 4:17, 18) Vilket mod de visade i fråga om att inte ge upp i det goda arbete som Jehova hade anvisat dem att utföra!
PÅTRYCKNINGAR UTÖVAS
3 Satan försöker, alldeles som i Nehemjas dagar, att ”göra slut på arbetet” som Jehova önskar utfört. Han förorsakar påtryckningar på hela människovärlden, men i synnerhet är Guds folk måltavla för hans angrepp. Det är sannerligen påtryckningar!
4 Kämpar inte somliga av våra bröder under svåra ekonomiska bördor allteftersom levnadskostnaderna ökar? Andra är fysiskt sjuka eller har familjemedlemmar som är allvarligt sjuka. Att ha ansvar för barn, som kanske inte villigt ger gensvar till bibliska råd, kan förorsaka verkliga påtryckningar; till och med våra egna svagheter plågar oss ibland. Och påtryckningarna på somliga av våra äldste, som har hand om många ansvarsuppgifter och problem i församlingarna, påminner oss om vad de ståndaktiga männen i Nehemjas dagar ställdes inför — de män som höll vakt om natten och arbetade om dagen. (Neh. 4:22) Frågan är därför: Kommer vi att ge upp i fråga om att göra vad som är gott?
5 Som en organisation kan vi svara med ett ljudligt NEJ! Vårt andliga paradis har blivit befäst, som om en mur vore byggd runt omkring det, och fienden kommer aldrig att kunna förstöra det. Men hur är det med oss individuellt? Rapporterna visar att några tydligtvis har behov av större balans alldeles som dessa israeliter, som i Nehemjas dagar arbetade med ena handen och höll ett svärd i den andra. Under tjänsteåret 1978 var det 513 som så att säga ”lade ner verktygen” i Sverige. De blev overksamma när det gäller det andliga uppbyggnadsverket och slutade upp med att gå i tjänsten på fältet. Dessutom var 17,4 procent eller 3.057 av det sammanlagda antalet förkunnare oregelbundna i tjänsten.
EN KÄLLA TILL HJÄLP
6 Det tycks som om några som byggde på Nehemjas tid också blev overksamma. De började känna fruktan på grund av de påtryckningar som utövades på dem. Hur fick de hjälp till att ”ha hjärta för att arbeta”, som de hade visat i början? (Neh. 4:6, NW) Nehemja talar om det för oss: ”Sedan jag hade besett allt, stod jag upp och sade till ädlingarna och föreståndarna och det övriga folket: ’Frukten icke för dem; tänken på Herren [Jehova, NW], den store och fruktansvärde.’” — Neh. 4:14.
7 Kan vi på liknande sätt i dag hjälpa våra overksamma och oregelbundna bröder och systrar att ”ha hjärta för att arbeta”? Ja, det kan vi sannerligen! Äldste, biträdande tjänare och, ja, ”det övriga folket” — var och en av oss — kan hjälpa dem att tänka på denne store och fruktansvärde. Ibland är allt som behövs ett ord av uppmuntran och att låta dem veta att vi älskar dem och saknar dem. Det är vars och ens ansvar att ge uppmuntran. Berättelsen säger att Nehemja omedelbart stod upp och gjorde detta. Kommer du att göra detsamma? Du kan rädda din broders eller systers liv genom att hjälpa honom eller henne att inte ge upp i fråga om att göra vad som är gott.
HJÄLP DIG SJÄLV
8 Om du är en som har saktat ner eller slutat upp i din tjänst för Gud, kan andra hjälpa dig, men ansvaret vilar först och främst på dig själv. Våra bröder på Nehemjas tid behövde både utföra Jehovas arbete med att bygga muren och försvara sig mot fiendens angrepp. Vi behöver på liknande sätt både fortsätta i Jehovas predikoverk i dag och undvika att komma in på sidospår genom de många påtryckningar som Satan utövar på oss. Låt oss, vilka påtryckningar det än må vara, behålla samma beslutsamhet som Paulus hade, då han skrev: ”Så låt oss inte ge upp i fråga om att göra vad som är gott, ty i rätt tid skall vi skörda, om vi inte tröttnar.” — Gal. 6:9.