Hur man bär fram de goda nyheterna — Som väl övade ungdomar

¹ I de flesta församlingar av Jehovas folk världen utöver finns det många unga människor. Vilken välsignelse det är att få se ungdomar som är medvetna om sina andliga behov och som gläds åt att få vara med vid församlingens möten! (Matt. 5:3, 6) Dessa barns föräldrar bör få beröm för att de fostrar sina barn så bra i enlighet med andan i 5 Moseboken 6:6, 7.

² Men bör sådan fostran och tuktan inbegripa enbart studium av bibeln och deltagande i möten? Eller bör den också inbegripa övning och deltagande i tjänsten från dörr till dörr? De flesta av oss kommer säkert att hålla med om att barnen också bör ta del i predikoverket regelbundet. Du kanske kan påminna dig några utmärkta exempel i bibeln på ungdomar som var djupt engagerade i helig tjänst redan i mycket unga år. Vi har till exempel den unge Samuel, som började tjäna i tabernaklet direkt efter det att hans mor avvant honom. Ja, han började sin heliga tjänst vid späd ålder, vid en ålder som kan jämföras med förskoleåldern i våra dagar. Först var hans ansvarsuppgifter begränsade, men de ökade allteftersom han blev äldre. (1 Sam. 3:1, 15) Sedan har vi Jeftas dotter, som fogade sig i sin fars löfte och började utföra helig tjänst vid tabernaklet, när hon var ung. (Dom. 11:36—40) Den unge Timoteus hade ett gott namn om sig för att vara en nitisk ung kristen. (Apg. 16:2) Vi har också den kristne evangelieförkunnaren Filippus’ fyra döttrar, som alla var jungfrur och profeterade. (Apg. 21:8, 9) Ja, det finns många fina exempel i Guds ord på unga människor som var nitiska för Jehova och som var intresserade av att få ägna sig åt den heliga tjänst de fått i uppdrag att utföra.

³ På samma sätt finner vi att många av våra ungdomar i vår tid nitiskt frambär de goda nyheterna från dörr till dörr. De är sannerligen värda beröm för att de gjort så goda ansträngningar. Och alla vi som är vuxna, och i synnerhet vi som är föräldrar, bör visa att vi är intresserade av att uppmuntra och hjälpa våra ungdomar, så att de känner glädje i Jehovas tjänst nu i de ”yttersta dagarna” för denna tingens ordning. (2 Tim. 3:1) Hur kan vi göra det?

⁴ Barnen bör redan mycket tidigt fostras till att följa med sina föräldrar ut i tjänsten på fältet. Det verkar som om en del föräldrar lämnar bort sina barn, medan de är ute i tjänsten på fältet. Det krävs kanske lite mer tid och ansträngning för att få barnen i ordning, så att de kan följa med ut i tjänsten, men föräldrar kommer att finna att det är väl värt att göra en sådan ansträngning. Och det utgör en del av deras föräldraansvar. Föräldrarnas goda föredöme när det gäller att ta ledningen i tjänsten på fältet kan inte nog betonas. Om man regelbundet tar med sig barnen kommer de att få den fostran och övning de behöver, och detta bör vara till hjälp för dem att bygga upp goda vanor och att, allteftersom de blir äldre, inse hur viktig tjänsten på fältet är.

⁵ Vad kan en förälder eller en annan vuxen Ordets förkunnare göra för att hjälpa de unga som följer med honom eller henne ut i tjänsten? Ett uppbyggande samtal kan till exempel ha god inverkan på de unga. Medan man är ute i tjänsten, kan man komma med goda förslag, under förutsättning att dessa ges på ett uppbyggande sätt, om hur man bör uppföra sig på rätt sätt. Man bör också hjälpa de unga förkunnarna att inse hur viktig predikoverksamheten är och visa dem hur de kan ta del i den. (Matt. 28:19, 20) De som är mycket unga kan ge den besökte en löpsedel eller en traktat. De kanske också kan inbjuda människor till Rikets sal, kanske tala om tid och plats för mötena och låta dem förstå att de är välkomna.

⁶ Många ungdomar tycker speciellt mycket om att vittna med hjälp av tidskrifterna. Fastän de är ganska unga, förbereder de sig för att helt kort presentera de senaste numren och sedan erbjuda dem för ett bidrag av kr. 1:50. De har uppnått goda resultat. De som är lite äldre tar fram vissa artiklar som de själva tyckt om att läsa och riktar uppmärksambeten på dessa, då de presenterar tidskrifterna. På detta sätt har många unga förkunnare rentav kunnat upprätta tidskriftsrutter.

⁷ När unga förkunnare som läser bra samarbetar med förkunnare som är lite äldre, kan man fråga om de inte skulle vilja läsa skriftställen vid dörren. Vuxna förkunnare har gjort detta helt informellt, eller också har de i vissa fall nämnt att den unge tycker om att få följa med eller att han övas i tjänsten på fältet. Han kan också kommentera de bibelverser som ingår i månadens Ämne för samtal. Om den unge förkunnaren är gammal nog att fortsätta att samtala om bibeln, kan den vuxne förkunnaren hälsa på den besökte, förklara syftet med besöket och introducera den unge förkunnaren, som sedan tar över ordet och fortsätter med sin framställning.

⁸ Det här är bara några sätt varpå vi kan hjälpa våra ungdomar att regelbundet ta del i predikoverket. Genom att de kommer in i den vanan att de regelbundet skall ta del i tjänsten på fältet, kommer de att mer och mer känna glädje i denna tjänst. Detta utgör en del av deras nödvändiga framåtskridande hänemot personligt överlämnande och dop. Äldste, som är intresserade av alla ungdomar i församlingen, finner att dessa ger ett gott gensvar, när de får hjälp. Hjälp de unga förkunnarna att bli effektivare i tjänsten. De behöver det goda råd Timoteus fick: ”Gör ditt yttersta för att träda fram godkänd inför Gud, en arbetare som inte har något att skämmas för, i det han rätt handskas med sanningens ord.” — 2 Tim. 2:15.