Var effektiv i din tjänst

¹ Himlen mörknar, och ett kusligt ljud ökar i styrka till ett öronbedövande dån. Ett rökliknande moln sänker sig ner. Vad är det för något? En här av miljontals gräshoppor som kommer för att fullständigt ödelägga landet! Denna scen, som beskrevs av profeten Joel, uppfylls nu i det predikoarbete som Guds smorda tjänare och deras följeslagare, den stora skaran, utför.

² Vakttornet för 1 maj 1998, sidan 11, paragraf 19, konstaterade: ”Guds nutida här av gräshoppor har vittnat grundligt i kristenhetens ’stad’. . . . (Joel 2:9) De fortsätter i sitt förkunnande av Jehovas budskap att klättra över alla hinder och gå in i miljontals hem, närma sig människor på gatan och kontakta dem per telefon och på andra sätt.” Är det inte ett stort privilegium att ta del i detta av Gud påbjudna arbete?

³ Till skillnad från bokstavliga gräshoppor, vars enda mål är att själva få mat, har vi som Jehovas tjänare stor omsorg om dem som vi predikar för. Vi vill hjälpa andra att lära känna den underbara sanning som Guds ord innehåller, så att de drivs till att vidta åtgärder som kommer att leda till deras eviga räddning. (Joh. 17:3; 1 Tim. 4:16) Därför vill vi vara effektiva i det sätt varpå vi utför vår tjänst. Vilken metod vi än använder i predikoarbetet, bör vi begrunda om vi utför arbetet på ett sätt och vid en tidpunkt som kommer att ge bäst resultat. Eftersom ”den här världens skådeplats håller på att förändras”, gör vi väl i att granska våra metoder och våra inledningar för att se till att vi tar itu med utmaningen att vara så produktiva som möjligt. — 1 Kor. 7:31.

⁴ Vi försöker visserligen kontakta människor på olika sätt, men arbetet från hus till hus är fortfarande själva stöttepelaren i vår tjänst. Finner du att människor ofta inte är hemma eller att de sover när du ringer på? Så frustrerande, eftersom du inte kan dela med dig av de goda nyheterna till dem! Hur kan du möta denna utmaning?

⁵ Var flexibel och resonlig: I Israel under det första århundradet var fiskare ute och fiskade på natten. Varför på natten? Även om det inte var den bekvämaste tiden för dem själva, var det den bästa tiden för att fånga mest fisk. Det var den mest produktiva tiden. I en kommentar om denna sedvänja hette det i Vakttornet för 15 juni 1992: ”Vi bör också studera vårt distrikt, så att vi kan gå ut och fiska, så att säga, när flertalet människor är hemma och är mottagliga.” Noggranna iakttagelser av sociala vanor har visat att i många förortssamhällen och bostadsområden är människor kanske hemma när vi ringer på tidigt på lördag och söndag förmiddag, men de är vanligtvis inte mottagliga för vårt besök just då. Om det är så där du bor, skulle du då kunna justera tidpunkten för dina besök till senare på förmiddagen eller rentav till eftermiddagen? Detta är ett bra sätt att öka effektiviteten i vår tjänst och att visa hänsyn mot våra medmänniskor, vilket är ett bevis på kristen kärlek. — Matt. 7:12.

⁶ I Filipperna 4:5 påminner aposteln Paulus oss om att vi bör låta vår ”resonlighet bli känd för alla människor”. I överensstämmelse med denna inspirerade anvisning vill vi vara balanserade och resonliga i våra metoder när vi med nitälskan och entusiasm utför vårt uppdrag att predika. Vi vill inte undandra oss från ”att undervisa . . . offentligt och från hus till hus”, men vi vill vara säkra på att vi utför vårt predikande från hus till hus vid tidpunkter som är rimliga och produktiva. (Apg. 20:20) I likhet med fiskare i Israel under det första århundradet är vi angelägna om att ”fiska” vid tillfällen då vi kan vara som mest produktiva, inte vid tillfällen som är bekvämast för oss själva.

⁷ Vilka justeringar skulle man kunna göra? För det mesta hålls möten för tjänst klockan 9.00 eller 9.30 på lördagar och söndagar, varefter gruppen direkt inriktar sig på arbetet från dörr till dörr på distriktet. En del äldstekretsar har emellertid ordnat så att gruppen kan ta del i andra former av tjänst, exempelvis gatuvittnande, affärsvittnande eller återbesök, innan man går från dörr till dörr i bostadsområden. Andra församlingar har möten för tjänst senare på förmiddagen — klockan 10.00, 11.00 eller 12.00. Därefter går gruppen direkt ut i arbetet från dörr till dörr och fortsätter i tjänsten fram till eftermiddagen. På vissa distrikt kan eftermiddagen, i stället för förmiddagen, vara den bästa tiden att träffas för tjänst på fältet. Sådana justeringar kan mycket väl bidra till ökad produktivitet i arbetet från dörr till dörr.

⁸ Visa urskillning och var taktfull: När vi besöker människor från dörr till dörr, möter vi en mängd reaktioner på vårt budskap. En del som vi besöker är mottagliga, andra är likgiltiga, och några få kan vara diskussionslystna eller stridslystna. Om det senare är fallet, påminns vi, på sidan 7 i Resonera med hjälp av Skrifterna, om att vi inte försöker ”’vinna diskussioner’ när människor inte visar någon respekt för sanningen”. Om den vi besöker är fientligt inställd, är det bäst att vi går. Vi bör aldrig reta upp människor genom att kräva att de skall tala med oss eller acceptera vår uppfattning. Vi tvingar inte på människor vårt budskap. Det skulle inte vara resonligt, och det skulle kunna orsaka problem för andra vittnen och för arbetet i stort.

⁹ Innan vi börjar arbeta på ett distrikt, är det förståndigt att vi granskar distriktskortet för att se om det finns adresser där de boende har sagt ifrån att de inte vill ha besök. Om det finns sådana adresser, bör de förkunnare som arbetar på den gatan få uppgift om vilka de inte skall besöka. Ingen bör själv ta initiativet till att besöka dessa personer utan att ha blivit uppmanad av tillsyningsmannen för tjänsten att göra det. — Se Frågelådan i Tjänsten för Guds kungarike för januari 1994.

¹⁰ Vi kan öka vår effektivitet genom att visa urskillning när vi arbetar från hus till hus. Var observant när du närmar dig en bostad. Är gardinerna fördragna, eller är rullgardinerna eller persiennerna nere? Hörs det inget ljud i bostaden? Detta kan tyda på att personerna sover. Vi kommer troligtvis att ha ett mer givande samtal med den besökte, om vi gör ett besök senare. Det kanske är bäst att för tillfället gå förbi bostaden och göra en anteckning om husnumret. Du kan göra ett försök igen, innan du lämnar distriktet, eller göra en anteckning om att återkomma vid en senare tidpunkt.

¹¹ Situationer kan ändå uppstå då vi oavsiktligt väcker någon eller på annat sätt stör honom. Han kan till och med verka irriterad eller arg. Hur bör vi reagera? I Ordspråken 17:27 får vi rådet: ”En man med urskillningsförmåga är kall till sin ande.” Även om vi inte ber om ursäkt för vår förkunnartjänst, kan vi helt visst uttrycka hur ledsna vi är att vi ringde på vid en oläglig tid. Vi kan artigt fråga om någon annan tid skulle vara mer passande och erbjuda oss att återkomma. Ett uppriktigt uttryck för personlig omtanke med en mild röst får ofta en sådan person att mjukna. (Ords. 15:1) Om den vi besöker berättar för oss att han regelbundet arbetar nattskift, kan en anteckning om detta bifogas distriktskortet, så att framtida besök kan göras vid en lämplig tidpunkt.

¹² Urskillning är också på sin plats när vi strävar efter att bearbeta vårt distrikt grundligt. Eftersom många inte är hemma vid första besöket, behöver vi göra ytterligare ansträngningar att besöka dem för att dela med oss av budskapet om räddning. (Rom. 10:13) Det kan inträffa att förkunnare besöker samma bostad flera gånger samma dag för att försöka träffa någon hemma. Detta undgår inte grannarnas uppmärksamhet. Det kan skapa ett ogynnsamt intryck att Jehovas vittnen ”alltid” besöker deras gata. Hur kan detta undvikas?

¹³ Bruka urskillning. Finns det några tecken på att någon är hemma nu, när du går tillbaka till en som inte varit hemma? Om post eller reklamblad sticker ut ur brevinkastet eller brevlådan, är det troligt att personen fortfarande inte är hemma, och en förnyad påringning skulle inte vara produktiv vid detta tillfälle. Om man inte träffar personen efter några försök vid olika tidpunkter, exempelvis på kvällen, kan det vara möjligt att kontakta den besökte per telefon. Om så inte är fallet, kan en traktat eller en löpsedel diskret lämnas i brevinkastet eller brevlådan, i synnerhet om distriktet bearbetas ganska ofta. Det kan mycket väl vara så att personen får besök nästa gång distriktet bearbetas.

¹⁴ Vi bör undvika långa samtal vid dörren när den besökte utsätts för kyligt väder. Om du blir ombedd att stiga in, var då noga med att inte smutsa ner golven. Använd gott omdöme när du möter en skällande hund. När du arbetar i hyreshus, tala då lågmält och undvik ljud som stör hyresgäster och som tillkännager din närvaro.

¹⁵ Var ordningsfull och uppträd värdigt: Genom god organisation kan vi undvika att bilda stora, iögonenfallande grupper som uppehåller sig i området. Somliga kan känna sig hotade när flera bilar kör upp framför deras hus med en stor grupp förkunnare. Vi vill inte ge intryck av att vi ”invaderar” bostadsområden. Anordningar för hur distriktet skall bearbetas görs bäst vid mötet för tjänst. Små grupper med förkunnare, exempelvis familjer, är mycket mindre störande för de boende och behöver mindre omorganisering när distriktet bearbetas.

¹⁶ Ordningsamhet kräver att föräldrar noga övervakar sina barns uppförande när man arbetar på distriktet. Barn bör uppföra sig väl när de följer med vuxna till dörren. Barn bör inte tillåtas leka eller vandra omkring fritt och dra till sig olämplig uppmärksamhet från boende eller förbipasserande.

¹⁷ Det krävs balans också när det gäller kaffepauser. I Tjänsten för Guds kungarike för juni 1995, sidan 3, sades det: ”Vi kan förlora dyrbar tid på långa kaffepauser när vi är ute i tjänsten på fältet. Men om vädret är dåligt kanske en paus kan pigga upp oss och hjälpa oss att fortsätta. Men många föredrar att hålla i med att vittna för människor under den tid som har avsatts för tjänsten och att avstå från en kaffepaus.” Även om ett avbrott för lite te eller kaffe är ett personligt beslut, har man ibland lagt märke till att stora grupper av bröder och systrar träffas på ett kafé eller på en restaurang. Förutom att det går åt tid att bli serverad, kan närvaron av en stor grupp vara störande för andra gäster. Ibland talar man högljutt om erfarenheterna från förmiddagens tjänst, och detta kan minska värdigheten i vår tjänst och göra den mindre effektiv. Genom att bruka urskillning kan förkunnare undvika att ett etablissemang blir överfullt och att man i onödan tar tid från tjänsten.

¹⁸ Många har fått fina resultat genom att ta kontakt med människor var de än finns — på gator, på parkeringsplatser och på andra offentliga platser. Också här vill vi avge ett gott vittnesbörd, inte bara i ord, utan också genom vår resonlighet. Förkunnare i varje församling bör vara noga med att respektera distriktsgränserna, så att fotgängare i affärscentra och tunnelbanecentraler eller anställda på ett företag, exempelvis bensinstationer som är öppna dygnet runt, inte blir överhopade av vårt budskap. För att försäkra oss om att vi utför vår tjänst på ett ordningsfullt och värdigt sätt bör vi arbeta bara inom vårt eget distrikt, såvida inte några särskilda anordningar har gjorts genom församlingens tjänstekommitté i en annan församling för att ge dem någon hjälp. — Jämför 2 Korinthierna 10:13–15.

¹⁹ En del församlingar som har många områden där det är möjligt att utföra offentligt vittnande har organiserat dessa områden som distrikt. Ett distriktskort lämnas sedan ut till en förkunnare eller till en grupp. Detta bidrar till en mer effektiv genomgång och förhindrar att alltför många förkunnare arbetar i samma område samtidigt. Detta är i överensstämmelse med 1 Korinthierna 14:40: ”Låt allting ske anständigt och med ordning.”

²⁰ Vårt yttre bör alltid vara värdigt och representativt för tjänare som bär Jehovas namn. Detsamma gäller den utrustning vi har. Utslitna tjänsteväskor och biblar som har hundöron eller är fläckiga kan ta ner värdigheten i Rikets budskap. Det har sagts att klädsel och frisyr ”är ett socialt stenogram som ger den omgivande befolkningen upplysningar om vem och vad du är och var du passar in i tingens ordning”. Vårt yttre bör därför inte vara slarvigt och ovårdat och inte heller pråligt och extravagant, utan alltid ”värdigt de goda nyheterna”. — Fil. 1:27; jämför 1 Timoteus 2:9, 10.

²¹ I Första Korinthierna 9:26 skriver Paulus: ”Jag [löper] nu inte såsom med ovisshet; jag riktar mina slag så att jag inte slår i luften.” Som Paulus efterföljare är vi beslutna att ha en effektiv och produktiv tjänst. När vi nitiskt tar del i arbetet med att vittna som en del av Jehovas ”här av gräshoppor” i vår tid, må vi då visa kristen resonlighet och urskillning, då vi framför budskapet om räddning till alla på vårt distrikt.