3 Och jag sa till kungen: ”Länge leve kungen! Hur skulle jag kunna se annat än sorgsen ut? Staden där mina förfäder är begravda ligger i ruiner, och stadsportarna är uppbrända.”+
3 Och jag sade till kungen: ”Må kungen leva till oöverskådlig tid!+ Varför skulle inte mitt ansikte vara bedrövat, när staden,+ platsen* där mina förfäders gravar finns,+ är förhärjad och dess portar har förtärts av eld?”+