1:45

Natanael: Från ett hebreiskt namn som betyder ”Gud har gett”. Förmodligen identisk med Bartolomeus, en av Jesus 12 apostlar. (Mt 10:3) Bartolomeus, som betyder ”Tolmais son”, är ett patronymikon (ett namn som är bildat efter faderns namn). Att det inte var något egendomligt att Natanael kallades Bartolomeus, dvs. ”Tolmais son”, framgår av att en annan man kallades Bartimeus, dvs. ”Timeus son”. (Mk 10:46) När Matteus, Markus och Lukas talar om Bartolomeus nämner de honom tillsammans med Filippus. Och när Johannes nämner Natanael gör han en liknande koppling till Filippus, något som tyder på att Bartolomeus och Natanael är samma person. (Mt 10:3; Mk 3:18; Lu 6:14; Joh 1:45, 46) Det var inte ovanligt att en person hade mer än ett namn. (Joh 1:42)

som Mose skrev om i lagen och som profeterna har skrivit om: Denna ordalydelse påminner om uttrycket ”lagen och profeterna” och andra snarlika uttryck som återkommer flera gånger i evangelierna. (Mt 5:17; 7:12; 11:13; 22:40; Lu 16:16) ”Lagen” syftar på de fem Moseböckerna. ”Profeterna” syftar på de profetiska böckerna i de hebreiska skrifterna. Men när de här orden används tillsammans kan uttrycket beteckna alla böcker i de hebreiska skrifterna. De lärjungar som nämns här var uppenbarligen väl insatta i de hebreiska skrifterna, och Filippus kan till exempel ha tänkt på sådana avsnitt som finns i 1Mo 3:15; 22:18; 49:10; 5Mo 18:18; Jes 9:6, 7; 11:1; Jer 33:15; Hes 34:23; Mik 5:2; Sak 6:12 och Mal 3:1. Flera bibelverser visar att de hebreiska skrifterna som helhet vittnar om Jesus. (Lu 24:27, 44; Joh 5:39, 40; Apg 10:43; Upp 19:10)