Fotnot
f Återgivet från band 4, sidan 76, och band 3, sidorna 231, 265, i denna bok, i fem band, av James Bruce of Kinnaird, Esquire, Fellow of the Royal Society, Edinburgh, Skottland. Tryckt av J. Ruthven för G. G. J. och J. Robinson, Paternoster Row, London, 1790.
Efter några delcitat från ovannämnda bok av James Bruce säger Calmets Dictionary of The Holy Bible följande:
”Bruce ger flera slående exempel på hur denne ämbetsman används, i synnerhet ett från rannsakningen av en upprorsman, då kungen, genom sin Kal Hatzè, framställde en fråga, varigenom hans skuld på ett effektivt sätt ådagalades. Det är alltså tydligt att kungen av Abessinien gör frågor, uttalar sin åsikt och kungör sin vilja genom ett ombud, en förmedlare, en mellanhand, som kallas ’hans ORD’. Om vi ett ögonblick antar att detta var en judisk sedvänja, så ser vi vad de forntida judiska parafrastema syftade på med sitt uttryck ’JEHOVAS ord’ i stället för JEHOVA själv; och tanken var någonting som de mycket väl erinrade sig och likaså deras läsare; det senare var inte mindre nödvändigt än att de själva gjorde det. ... Skall vi då inte hädanefter fritaga evangelisterna från att ha antagit Platons mytologiska föreställningar? Var det inte snarare så att Platon antog ett österländskt uttryckssätt, och fortlever inte den här nämnda sedvänjan alltjämt i östern? Tänk på alla skildringar av ett sändebuds besök hos den höge härskaren, vilken aldrig själv svarar utan uppdrar åt sin visir att tala å hans vägnar. Likaså ger i Europa den franske kungen i uppdrag åt sin sigillbevarare att tala i hans namn, och i England hemförlovar lordkanslern parlamentet och ger uttryck åt hans majestäts vilja och brukar hans majestäts namn, fastän hans majestät är närvarande.” — Citerat från sidan 935 i Calmets Dictionary of The Holy Bible, enligt framlidne Charles Taylors utgåva, amerikanska upplagan. Reviderad och försedd med utförliga tillägg av Edward Robinson, Boston; utgiven av Crocker och Brewster, New York; Jonathan Leavitt, 1832.
En kunglig ämbetsman liknande den förut beskrivne abessiniske Kal Hatzè brukas som en illustration på sidorna 87, 88 i boken Försoningen mellan Gud och människan, skriven 1897 av Charles T. Russell; dessutom i hans scenario med titeln Skapelsedramat i bilder, 1914 års upplaga, sidan 54, paragraf 3. Illustrationen brukas i förbindelse med Johannes 1:1.