Fotnot

b Enligt vad som visas i uppslagsverk krävde den romersk-katolska kyrkan slutligen för egen del den odelade rätten att lagstifta med avseende på äktenskap, i det den framställde sina egna stadgar och restriktioner och vidhöll att borgerliga myndigheter måste vara bundna av dessa. De protestantiska reformatorerna svängde i hög grad över åt det andra hållet och förlade äktenskapet nästan helt och hållet i de borgerliga myndigheternas händer. I England, Skottland och Irland infördes den borgerliga ceremonin år 1653 för att befria kyrkan från världsliga angelägenheter. En fransk lag av år 1792 gjorde den borgerliga ceremonin obligatorisk för alla medborgare i enlighet med principen att ”medborgaren tillhör staten, oavsett religion”. (The New Schaff-Herzog Religious Encyclopedia, band 7, sid. 199, 200)