Andra Timoteusbrevet

4 Jag uppmanar dig allvarligt inför Gud och Kristus Jesus, som ska döma+ levande och döda+ när han tydligt framträder+ och kommer som kung:+ 2 Predika ordet.+ Gör det med iver, både i goda tider och i svåra tider. Tillrättavisa,+ förebrå och förmana med stort tålamod och med god undervisning.*+ 3 Det ska nämligen komma en tid när människor inte ska tolerera den sunda* läran,+ utan de ska följa sina egna begär och omge sig med lärare som säger det som kittlar deras öron.*+ 4 I stället för att lyssna på sanningen lyssnar de på osanna historier. 5 Du däremot, var balanserad i alla lägen, uthärda svårigheter,+ förkunna de goda nyheterna* och fullgör din tjänst.+

6 Jag håller redan på att gjutas ut som ett dryckesoffer,+ och tiden då jag ska bryta upp+ är nära. 7 Jag har kämpat den goda kampen,+ jag har fullföljt loppet,+ jag har bevarat tron. 8 Från och med nu väntar rättfärdighetens segerkrans+ på mig, den som Herren, den rättfärdige domaren,+ ska belöna mig med på den dagen,+ men inte bara mig, utan alla som har längtat efter hans tydliga framträdande.

9 Gör allt du kan för att komma till mig så snart som möjligt. 10 Demas+ har nämligen övergett mig, eftersom han älskade den här världsordningen* och gav sig av till Thessalonịke. Crescens har rest till Galatien och Titus till Dalmatien. 11 Det är bara Lukas som är kvar hos mig. Ta med dig Markus hit, för jag har stor hjälp av honom i min tjänst. 12 Men jag har skickat Tỵkikos+ till Efesos. 13 När du kommer, ta då med dig manteln som jag lämnade kvar hos Karpus i Troas, och även bokrullarna, särskilt dem av pergament.*

14 Kopparsmeden Alexander har gjort mig mycket ont. Jehova* ska ge honom det han förtjänar.+ 15 Även du bör vara på din vakt mot honom, för han är en inbiten motståndare till vårt budskap.

16 Första gången jag försvarade mig var det ingen som kom till min hjälp, utan alla övergav mig – må det inte läggas dem till last. 17 Men Herren var vid min sida och gav mig kraft så att jag skulle kunna förkunna budskapet fullt ut och alla nationer skulle få höra det.+ Och jag blev räddad ur lejonets gap.+ 18 Herren ska befria mig från allt ont. Han ska rädda mig och föra mig in i sitt himmelska rike.+ Honom tillhör äran i evigheters evighet. Amen.

19 Hälsa till Prisca och Ạquila+ och Onesịforos hushåll.+

20 Erạstos+ stannade kvar i Korinth, och jag lämnade Trọfimos+ i Milẹtos eftersom han var sjuk. 21 Gör allt du kan för att komma hit före vintern.

Euboulos hälsar till dig, och det gör också Pudens, Linos, Claudia och alla bröderna.*

22 Jag ber att Herren ska välsigna den anda du visar. Må hans generösa omtanke vara med er.