ärva Guds kungarike. Och likväl är detta vad några av er har varit. Men ni har tvättats rena, men ni har helgats, men ni har förklarats rättfärdiga i vår Herre Jesu Kristi namn och med vår Guds ande.” (Detta framhäver hur allvarlig denna fråga är. Äktenskapsbrytare som inte ångrar sig och ändrar sinne kommer inte att ha någon del i Guds kungarike. Men de som tidigare har begått äktenskapsbrott och kanske på orätta grunder gift om sig kan få Guds förlåtelse och komma att stå i en ren ställning inför honom, om de uppriktigt ångrar sig och utövar tro på värdet av Jesu syndförsonande offer.)

Varför tillät Gud i forna tider äktenskap mellan syskon?

Den bibliska berättelsen visar att Kain gifte sig med en av sina systrar (1 Mos. 4:17; 5:4), eller möjligen med ett syskonbarn, och att Abram gifte sig med sin halvsyster. (1 Mos. 20:12) Längre fram förbjöds dock uttryckligen sådana äktenskapsförbund i den lag som Mose fick. (3 Mos. 18:9, 11) De tillåts inte bland de kristna i vår tid. Äktenskap mellan nära släktingar medför större risk än normalt för att skadliga arvsfaktorer förs vidare till deras barn.

Varför var syskonäktenskap inte otillbörliga i början av människans historia? Gud skapade Adam och Eva fullkomliga, och hans uppsåt var att alla människor skulle härstamma från dem. (1 Mos. 1:28; 3:20) Det är helt klart att det skulle ingås några äktenskap mellan nära släktingar, i synnerhet inom de allra första generationerna. Även efter syndens inträde var det relativt liten risk för att det skulle bli betydande missbildningar hos barnen under de första generationerna, eftersom människosläktet då stod mycket närmare den fullkomlighet som Adam och Eva hade åtnjutit. Detta bekräftas av den höga ålder människorna då nådde. (Se 1 Moseboken 5:3—8; 25:7.) Omkring 2.500 år efter det att Adam hade syndat förbjöd emellertid Gud incestuösa äktenskap, dvs. äktenskap mellan nära släktingar. Detta tjänade som skydd för barnen, och det höjde sexualmoralen hos Jehovas tjänare över den som folk runt omkring dem hade, vilka då ägnade sig åt alla slags depraverade sedvänjor. — Se 3 Moseboken 18:2—18.

Vad kan bidra till att stärka äktenskapet?

1) Att man regelbundet studerar Guds ord tillsammans och ber till Gud om hjälp att lösa olika problem. — 2 Tim. 3:16, 17; Ords. 3:5, 6; Fil. 4:6, 7.

2) Att man inser och uppskattar principen om ledarskap. Detta lägger en tung ansvarsbörda på den äkta mannen. (1 Kor. 11:3; Ef. 5:25—33; Kol. 3:19) Det kräver också en uppriktig ansträngning från hustruns sida. — Ef. 5:22—24, 33; Kol. 3:18; 1 Petr. 3:1—6.

3) Att man inskränker sina sexuella intressen till enbart sin äktenskapspartner. (Ords. 5:15—21; Hebr. 13:4) Om man i kärlek bryr sig om sin äktenskapspartners behov, kan man skydda honom eller henne mot frestelsen att begå en orätt handling. — 1 Kor. 7:2—5.

4) Att man talar vänligt och hänsynsfullt till varandra; undviker vredesutbrott, tjat och hårda, kritiska anmärkningar. — Ef. 4:31, 32; Ords. 15:1; 20:3; 21:9; 31:26, 28.

5) Att man flitigt och pålitligt tar hand om familjens bostad och kläder och dessutom lagar näringsrika måltider. — Tit. 2:4, 5; Ords. 31:10—31.

6) Att man ödmjukt tillämpar Bibelns råd oavsett om man anser att ens äktenskapspartner gör allt han eller hon bör göra eller inte. — Rom. 14:12; 1 Petr. 3:1, 2.

7) Att man ger akt på sig själv och utvecklar och lägger i dagen andliga egenskaper. — 1 Petr. 3:3—6; Kol. 3:12—14; Gal. 5:22, 23.

8) Att man ger barnen, om det finns några, den kärlek, fostran och tuktan som de behöver. — Tit. 2:4; Ef. 6:4; Ords. 13:24; 29:15.

Ödet

Definition: En oundviklig och ofta ogynnsam utgång. Fatalism eller ödestro är en övertygelse om att alla händelser är bestämda enligt Guds vilja eller enligt en makt som är större än människan, att alla händelser måste ske som de gör, eftersom de har förutbestämts. En oskriftenlig lära.

Är vars och ens dödsdag förutbestämd?

Denna tro var vanlig bland grekerna och romarna. Enligt den hedniska grekiska mytologin fanns det tre ödesgudinnor: en som spann livstråden, en som bestämde dess längd och en som klippte av den.