stor och helga mig och göra mig känd inför många nationers ögon; och de kommer sannerligen att inse att jag är Jehova.’”

Mal. 3:16: ”De som fruktar Jehova [talade] med varandra, var och en med sin kamrat, och Jehova fortsatte att ge akt och lyssna. Och en minnesbok började skrivas inför honom för dem som fruktar Jehova och för dem som tänker på hans namn.”

Joh. 17:26: ”[Jesus bad till sin Fader och sade:] Jag har gjort ditt namn känt för dem [Jesu efterföljare] och skall göra det känt, för att den kärlek, med vilken du har älskat mig, må vara i dem och jag i gemenskap med dem.”

Apg. 15:14: ”Symeon har ingående berättat om hur Gud för första gången vände sin uppmärksamhet till nationerna för att från dem ta ut ett folk för sitt namn.”

Är Jehova i ”Gamla testamentet” densamme som Jesus Kristus i ”Nya testamentet”?

Matt. 4:10: ”Jesus [sade] till honom: ’Gå bort, Satan! Det är ju skrivet: ”Det är Jehova [Herren, 1981 och andra], din Gud, du skall tillbe, och det är endast honom du skall ägna helig tjänst.”’” (Det är uppenbart att Jesus inte sade att det var honom man skulle tillbe.)

Joh. 8:54: ”Jesus svarade [judarna]: ’Om jag förhärligar mig själv, är min härlighet ingenting. Det är min Fader som förhärligar mig, han som ni säger är er Gud.’” (De hebreiska skrifterna identifierar klart Jehova som den Gud som judarna påstod sig tillbe. Jesus sade inte att han var Jehova, utan att Jehova var hans Fader. Jesus talade här mycket klart om att han och hans Fader var två helt åtskilda individer.)

Ps. 110:1: ”Jehovas uttalande till min [Davids] Herre är: ’Sätt dig på min högra sida, tills jag lägger dina fiender som en pall för dina fötter.’” (I Matteus 22:41—45 förklarade Jesus själv att han var Davids ”Herre”, som omnämndes i denna psalm. Jesus är således inte Jehova, utan den som Jehovas ord här riktades till.)

Fil. 2:9—11: ”Just av den orsaken upphöjde Gud honom [Jesus Kristus] också till en högre ställning och gav honom i sin ynnest det namn som är över varje annat namn, så att i Jesu namn varje knä skall böja sig, deras i himlen och deras på jorden och deras under jorden, och varje tunga öppet skall erkänna att Jesus Kristus är Herre till ära för Gud, Fadern. [I Be heter det: ”... och alla tungor bekänna, att Herren Jesus Kristus är i Gud Faderns härlighet.” Men i fotnoten till denna vers erkänns det: ”att J. Kr. har samma gudomliga härlighet som Fadern. Gr.: ’att J. Kr. är Herren, Gud Fadern till ära’.”]” (Lägg märke till att detta skriftställe visar att Jesus Kristus inte är densamme som Gud Fadern, utan att han är underordnad honom.)

Hur kan man älska Jehova och samtidigt frukta honom?

Bibeln säger att vi skall älska Jehova (Luk. 10:27) och samtidigt frukta honom. (1 Petr. 2:17; Ords. 1:7; 2:1—5; 16:6) Om vi har en sund fruktan för Gud, kommer vi att vara mycket försiktiga, så att vi inte ådrar oss hans misshag. Vår kärlek till Jehova kommer att driva oss till att vilja göra det som behagar honom, att ge uttryck åt vår uppskattning av alla de oräkneliga ting som han i sin kärlek och oförtjänta omtanke har gjort för oss.

Illustrationer: En son fruktar med rätta att misshaga sin far, men den uppskattning han känner av allt som hans far gör för honom bör också driva honom till att ge uttryck åt den äkta kärlek han hyser till sin far. En dykare kan säga att han älskar havet, men en hälsosam fruktan för det får honom att inse att det finns vissa saker han bör undvika att göra. Vår kärlek till Gud bör på liknande sätt vara förbunden med en hälsosam fruktan för att göra något som kan medföra att vi ådrar oss hans misshag.

Jehovas vittnen

Definition: Det världsvida kristna samhälle av människor som aktivt vittnar om Jehova Gud och hans uppsåt med mänskligheten. De grundar sina trosuppfattningar uteslutande på Bibeln.