hela jorden att bli ett paradis; de döda som är i Guds minne kommer att uppväckas och få möjlighet att leva för evigt i fullkomlighet på jorden.)

Se också sidorna 337—341, under rubriken ”Sista dagarna”.

Kvinnor

Definition: Vuxna människor av honkön. På hebreiska är ordet för kvinna ’ish·shạh, som är femininformen av det hebreiska ordet för ”man”, ’ish, och ordagrant betyder ”maninna”, ”människa av honkön”.

Nedvärderar Bibeln kvinnor, eller behandlar den dem som om de var människor med mindre värde?

1 Mos. 2:18: ”Jehova Gud sade vidare: ’Det är inte gott för människan att förbli ensam. Jag ämnar göra en hjälpare åt honom, som ett komplement till honom.’” (Mannen beskrivs inte här av Gud som bättre än kvinnan. Gud visade i stället att kvinnan skulle äga egenskaper som skulle komplettera dem mannen hade i Guds anordning. Ett komplement är den ena av två delar som tillsammans bildar något fullständigt. Kvinnor är således som grupp betraktade framträdande i fråga om vissa egenskaper och förmågor, medan män är det i andra. Jämför 1 Korinthierna 11:11, 12.)

1 Mos. 3:16: ”Till kvinnan sade han [Gud]: ’... din åtrå kommer att stå till din man, och han kommer att härska över dig.’” (Detta tillkännagivande, som gjordes efter det att Adam och Eva hade syndat, var inte ett uttalande om vad män borde göra, utan om vad Jehova i förväg visste att de skulle komma att göra, nu när själviskheten hade blivit en del av det mänskliga livet. Ett antal berättelser i Bibeln talar därefter om de mycket olyckliga situationer som utvecklades på grund av att män själviskt har härskat över kvinnor. Men Bibeln säger inte att Gud godkände ett sådant uppförande eller att det är ett exempel för andra att följa.)

Är mannens förordnande till att ha ledarskapet förnedrande för kvinnan?

Att stå under ledarskap är inte i sig självt förnedrande. Ledarskap bidrar till att saker och ting handhas på ett ordnat sätt, och Jehova ”är ju inte oordningens Gud, utan fridens”. (1 Kor. 14:33) Jesus Kristus står under Jehova Guds ledarskap, och han finner stor tillfredsställelse i det förhållandet. — Joh. 5:19, 20; 8:29; 1 Kor. 15:27, 28.

Mannen har också fått i uppdrag att utöva ledarskap i relativ bemärkelse, särskilt i familjen och i den kristna församlingen. Gud har inte gett mannen absolut myndighet över kvinnan; mannen måste stå till svars inför sitt huvud, Jesus Kristus, och inför Gud för sitt sätt att utöva detta ledarskap. (1 Kor. 11:3) Dessutom är äkta män befallda att ”älska sina hustrur som sina egna kroppar” och att visa sina hustrur ära. (Ef. 5:28; 1 Petr. 3:7) En äkta mans sexuella behov sätts inte över hans hustrus i Guds anordning för gifta par. (1 Kor. 7:3, 4) Uppgiften att vara en duglig hustru, enligt Bibelns beskrivning, framhäver hennes värde i familjen och i samhället. Den ger henne möjlighet att på många områden bruka sin initiativförmåga samtidigt som hon visar uppskattning av sin mans ledarskap. (Ords. 31:10—31) Bibeln befaller barnen att ära inte bara sin far, utan också sin mor. (Ef. 6:1—3) Den riktar också särskild uppmärksamhet på vikten av att sörja för änkors behov. (Jak. 1:27) Bland de sanna kristna kan således kvinnor finna stor trygghet, känna att de är verkligt uppskattade som individer och dessutom känna personlig tillfredsställelse i sin verksamhet.

Den värdefulla ställning kvinnan har i Guds anordning visas ytterligare genom det faktum att Jehova talar om sin egen organisation av lojala andevarelser som en kvinna, sin hustru, sina söners moder. (Upp. 12:1; Gal. 4:26) Dessutom omtalas Jesu Kristi med anden smorda församling som hans brud. (Upp. 19:7; 21:2, 9) Och från andlig ståndpunkt sett är det ingen skillnad mellan man och kvinna bland dem som är kallade till att tjäna i det himmelska kungariket tillsammans med Kristus. — Gal. 3:26—28.

Bör kvinnor inneha ledande ställningar och undervisa i församlingen?

De som fått i uppdrag att öva tillsyn över en församling framställs i Bibeln som män. Jesu Kristi 12 apostlar var allesammans män, och de som längre fram förordnades som tillsyningsmän