sig till sin hustru, och de två skall vara ett kött”?’” (Eftersom Jesus trodde att Första Mosebokens berättelse var verklighetstrogen, bör då inte vi tro det också?)

Om någon säger—

”Det var Guds vilja eller plan att Adam skulle synda”

Kan du svara: ”Många har sagt så. Men om jag gjorde något som du ville att jag skulle göra, skulle du då fördöma mig för det? ... Om det var Guds vilja att Adam skulle synda, varför blev då Adam utdriven ur Eden som en syndare? (1 Mos. 3:17—19, 23, 24)”

Eller också kan du säga: ”Det är en intressant tanke, och svaret har faktiskt att göra med vilket slags person Gud är. Skulle det vara rätt eller kärleksfullt att fördöma någon för att han har gjort något som man själv planerat att han skulle göra?” Sedan kan du kanske tillägga: 1) ”Jehova är en kärlekens Gud. (1 Joh. 4:8) Alla hans vägar är rätta. (Ps. 37:28; 5 Mos. 32:4) Det var inte Guds vilja att Adam skulle synda; han varnade Adam för att göra det. (1 Mos. 2:17)” 2) ”Gud gav Adam frihet att välja hur han skulle handla, en frihet som också vi har fått. Fullkomligheten uteslöt inte möjligheten att utöva den fria viljan och vara olydig. Adam valde att göra uppror mot Gud, trots att han hade blivit varnad för att det skulle leda till döden.” (Se också sidorna 435 och 436.)

Ande

Definition: Det hebreiska ordet rụ·ach och det grekiska ordet pnẹu·ma, som ofta översätts med ordet ”ande”, har ett antal betydelser. Alla dessa hänsyftar på något som är osynligt för människoögat och som vittnar om en kraft som är i rörelse. De hebreiska och grekiska orden används med hänsyftning på 1) vind, 2) den verksamma livskraft som finns i jordiska varelser, 3) den drivkraft som kommer från en människas symboliska hjärta och får henne att säga och göra saker på ett visst sätt, 4) inspirerade uttalanden som härrör från en osynlig källa, 5) andevarelser och 6) Guds verksamma kraft eller heliga