A Short History of Sex-Worship (London, 1940), sid. 16, 17; se också The Non-Christian Cross, sid. 183.

”Dessa kors användes som symboler för den babyloniske solguden, ◯, och förekommer först på ett mynt med Julius Caesar, 100—44 f.Kr., och därefter på ett mynt som slagits av Caesars arvinge (Augustus), 20 f.Kr. På Konstantins mynt är den oftast förekommande symbolen  ; men samma symbol används utan den omgivande cirkeln och med de fyra lika långa armarna vertikala och horisontella; och detta var den symbol som särskilt vördades såsom ’solhjulet’. Det bör sägas att Konstantin dyrkade solguden och inte ville inträda i ’kyrkan’ förrän något kvartssekel efter det att han, enligt legenden, sett ett sådant kors på himlen.” — The Companion Bible, Appendix nr 162; se också The Non-Christian Cross, sid. 133—141.

Är vördnad för korset en skriftenlig sedvänja?

1 Kor. 10:14: ”Mina älskade, fly från avgudadyrkan.” (En avgud är en bild eller symbol som är föremål för intensiv hängivenhet, vördnad eller tillbedjan.)

2 Mos. 20:4, 5 (1982): ”Du skall inte göra dig något beläte eller någon bild, vare sig av det som är uppe i himmelen eller av det som är nere på jorden eller av det som är i vattnet under jorden. Du skall inte tillbe sådana, ej heller tjäna dem.” (Lägg märke till att Gud befallde sitt folk att inte ens göra sig något beläte eller någon bild som människor skulle kunna falla ner inför och tillbe.)

Följande kommentar i New Catholic Encyclopedia är intressant: ”Från kristendomens första århundrade finns inga konstverk som avbildar Kristi återlösningsdöd på Golgota. De första kristna, som påverkades av Gamla testamentets förbud mot avgudabilder, var obenägna att ens avbilda redskapet för Herrens lidande.” — (1967), band IV, sid. 486.

Angående de kristna under det första århundradet heter det i J. F. Hursts bok History of the Christian Church: ”Där fanns inget bruk av krucifixet och inte heller någon materiell representation av korset.” — (New York, 1897), band I, sid. 366.

Har det verkligen någon betydelse om någon använder ett kors, så länge han inte tillber det?

Hur skulle du känna det, om en av dina käraste vänner blev avrättad på falska grunder? Skulle du då göra en kopia av det redskap som han avrättades med? Skulle du hålla detta redskap kärt, eller skulle du snarare sky det?

I det forntida Israel begrät otrogna judar den falske guden Tammuz’ död. Jehova talade om det som de gjorde som ”avskyvärdheter”. (Hes. 8:13, 14) Enligt historien var Tammuz en babylonisk gud, och korset användes som hans symbol. Babylon var ända från sin början på Nimrods tid emot Jehova och fiende till sann tillbedjan. (1 Mos. 10:8—10; Jer. 50:29) Den som vördar korset hedrar således symbolen för en tillbedjan som är emot den sanne Guden.

Som det sägs i Hesekiel 8:17 sträckte avfälliga judar dessutom ”fram skottet för min [dvs. Jehovas] näsa”. Han betraktade detta som något avskyvärt och kränkande. Varför det? Detta ”skott” var, som några kommentatorer förklarar, en bild av det manliga könsorganet, som användes i samband med fallosdyrkan. Hur måste då Jehova betrakta bruket av korset som, enligt vad vi har sett, i forna tider användes som en symbol för fallosdyrkan?

Kristi återkomst

Definition: Innan Jesus Kristus lämnade jorden, lovade han att han skulle komma tillbaka. Spännande händelser i samband med Guds kungarike är förbundna med detta löfte. Det bör noteras att det är skillnad mellan ankomst och närvaro. En människas ankomst (som förbinds med att hon kommer eller återkommer) inträffar vid en given tidpunkt, medan hennes närvaro därefter kan sträcka sig över en tidsperiod av flera år. I Bibeln används det grekiska ordet ẹr·kho·mai (som betyder ”att komma”) också med hänsyftning på att Jesus skulle rikta sin uppmärksamhet på en viktig uppgift vid en särskild tidpunkt under sin närvaro, nämligen uppgiften att tjäna som Jehovas skarprättare i kriget på Guds, den Allsmäktiges, stora dag.