ILLUSTRATIONER och exempel är till stor hjälp i undervisningen. De kan ofta på ett effektivt sätt fånga och hålla kvar åhörarnas uppmärksamhet. De stimulerar tankeförmågan. De väcker känslor och kan därför nå samvetet och hjärtat. Ibland kan illustrationer användas för att undanröja fördomar. De är också en bra hjälp för minnet. Använder du illustrationer och exempel i din undervisning?

Bildliga uttryck är illustrationer som vanligtvis bara kräver några få ord, men som ändå kan framkalla levande bilder i sinnet. När de väljs med omsorg, är innebörden ofta självklar. Men för att ge dem större kraft kan den som undervisar lägga till en kort förklaring. Bibeln är full av exempel som du kan lära av.

Börja med liknelser och metaforer. Liknelser eller jämförelser är den enklaste formen av bildspråk. Om du just nu håller på att lära dig att använda illustrationer, är det bra att börja med dem. De inleds vanligtvis med orden ”lik(t)” eller ”som”. Man jämför två saker som är helt olika, men framhåller något som de har gemensamt. Bibeln har ett rikt bildspråk hämtat från skaparverket – växter, djur, himlakroppar – men också från vardagslivet. I Psalm 1:3 sägs det att en människa som regelbundet läser Guds ord är ”som ett träd, planterat vid vattenströmmar”, ett träd som bär frukt och vars löv inte vissnar. Den ondskefulle beskrivs ”som ett lejon” som ligger i bakhåll för att fånga ett byte. (Ps. 10:9) Jehova lovade Abraham att hans avkomma skulle bli ”lik himlens stjärnor” i antal och ”lik sandkornen som är på havets strand”. (1 Mos. 22:17) Om det nära förhållande som Jehova lät Israels nation ha till honom sade han: ”Liksom ett bälte sluter sig tätt till en mans höfter, så lät jag hela Israels hus och hela Judas hus sluta sig tätt till mig.” (Jer. 13:11)

Även metaforer framhåller en likhet mellan två helt olika saker. Men metaforen är mer uttrycksfull. Den säger att den ena saken är den andra och överför därmed en egenskap från den ena till den andra saken. Jesus sade till sina lärjungar: ”Ni är världens ljus.” (Matt. 5:14) För att beskriva den skada som kan bli följden av okontrollerat tal skrev lärjungen Jakob: ”Tungan är en eld.” (Jak. 3:6) Till Jehova sjöng David: ”Du är min branta klippa och mitt fäste.” (Ps. 31:3) En väl vald metafor behöver vanligtvis ingen närmare förklaring. Den blir verkningsfull därför att den är kort och koncis. En metafor kan hjälpa åhörarna att komma ihåg en viktig punkt på ett sätt som rena fakta inte kan.

En hyperbol är en överdrift, som måste användas med urskillning för att inte missförstås. Jesus använde detta bildspråk för att teckna en oförglömlig bild, när han frågade: ”Varför ser du då flisan i din broders öga men märker inte bjälken i ditt eget öga?” (Matt. 7:3) Innan du försöker dig på att använda hyperboler, bör du lära dig att använda liknelser och metaforer.

Använd exempel. I stället för att använda bildspråk i undervisningen kan du välja att använda exempel, antingen påhittade berättelser eller erfarenheter ur verkliga livet. Det finns en risk att man kommer bort från ämnet när man använder exempel, och därför måste man ha gott omdöme. Använd exempel bara som stöd för verkligt viktiga punkter och på ett sätt som gör att åhörarna kommer ihåg den viktiga punkten och inte bara själva exemplet.

Även om inte alla exempel behöver vara verkliga händelser, bör de återspegla attityder och situationer ur verkliga livet. När Jesus beskrev hur man bör se på ångerfulla syndare, illustrerade han det genom att berätta om den glädje en man kände då han fann ett förlorat får. (Luk. 15:1–7) Som svar till en man, som inte riktigt förstod vad lagen om att man skulle älska sin nästa betydde, berättade Jesus om en samarier som hjälpte en skadad man sedan en präst och en levit hade gått förbi utan att hjälpa mannen. (Luk. 10:30–37) Om du lär dig att iaktta hur människor reagerar och handlar i olika situationer, kan du bli skicklig i att använda den här undervisningsmetoden.

Profeten Natan beskrev en tänkt situation, när han tillrättavisade kung David. Det var effektivt, eftersom Natan därigenom undvek att ta upp frågan ur en synvinkel som kunde ha fått David att försöka urskulda sig. Berättelsen handlade om en rik man som hade många får och en fattig man som bara hade ett enda tacklamm som han vårdade ömt. David hade själv varit herde, så han kunde lätt sätta sig in i hur det här lammets ägare kände det. David reagerade med rättfärdig harm mot den rike mannen som tog den fattige mannens älskade lamm. Natan sade då rakt på sak till David: ”Du är den mannen!” Han nådde Davids hjärta, och David ångrade sin synd. (2 Sam. 12:1–14) Med lite övning kan du lära dig att behandla känsliga ämnen på ett taktfullt sätt.

Du kan hämta många lärorika exempel från berättelserna i Bibeln. Jesus använde ett sådant exempel, när han kort och gott sade: ”Kom ihåg Lots hustru.” (Luk. 17:32) När Jesus beskrev vad som skulle vara tecknet på hans närvaro, hänvisade han till ”Noas dagar”. (Matt. 24:37–39) I Hebréerna, kapitel 11, nämnde Paulus 16 män och kvinnor som var goda exempel på tro. Efter hand som din kunskap i Bibeln ökar kommer du att kunna hämta kraftfulla exempel från de många berättelser om händelser och människor som den innehåller. (Rom. 15:4; 1 Kor. 10:11)

Ibland är det bra att belysa en viktig punkt med hjälp av en erfarenhet ur verkliga livet från vår egen tid. Men när du gör det, bör du vara noga med att bara använda erfarenheter som har bestyrkts och undvika sådana som kan göra någon av åhörarna pinsamt berörd eller som leder tankarna till ett kontroversiellt ämne som inte har med saken att göra. Kom också ihåg att erfarenheten måste tjäna ett syfte. Ta inte med onödiga detaljer som skulle kunna avleda uppmärksamheten från det som är målet med framställningen.

Är tillämpningen tydlig? Oavsett vilka illustrationer eller exempel du väljer, bör de hjälpa dig att nå ett bestämt syfte. Kommer de att göra det, om du inte gör någon tydlig tillämpning av dem på det ämne du behandlar?

Efter att ha kallat sina lärjungar ”världens ljus” fortsatte Jesus med att tala om hur en lampa används och vilket ansvar detta medförde för dem. (Matt. 5:15, 16) Efter illustrationen om det förlorade fåret talade Jesus om den glädje som uppstår i himlen över en syndare som ändrar sinne. (Luk. 15:7) Och efter berättelsen om den barmhärtige samariern ställde Jesus en direkt fråga till sin åhörare och gav honom sedan ett konkret råd. (Luk. 10:36, 37) Illustrationen om olika slags jordmån och den om ogräset i åkern förklarade han däremot bara för dem som var ödmjuka nog att fråga, inte för folkskarorna. (Matt. 13:1–30, 36–43) Tre dagar före sin död använde Jesus en illustration om mordiska vinodlare, men han gjorde ingen tillämpning. Det behövdes ingen. ”De främsta prästerna och fariséerna ... konstaterade ... att han talade om dem.” (Matt. 21:33–45) Illustrationens art, åhörarnas inställning och din målsättning avgör om du behöver göra en tillämpning och, i så fall, hur omfattande den skall vara.

Det tar tid att bli skicklig i att använda illustrationer och exempel, men det är värt ansträngningarna. Väl valda illustrationer tilltalar intellektet och påverkar känslorna. Budskapet framförs med långt större kraft än när talaren bara lägger fram fakta.

VILKEN illustration du än väljer är det naturligtvis viktigt att den passar det stoff du behandlar. Men om den skall vara riktigt verkningsfull, är det lika viktigt att den passar åhörarna.

Tar du hänsyn till vad slags åhörare du har, när du väljer illustrationer till ett tal? Hur gjorde Jesus Kristus? Oavsett om han talade till folkskarorna eller till lärjungarna hämtade han aldrig sina exempel från situationer som var främmande för Israel. Det skulle ha varit svårt för hans åhörare att förstå sådana situationer. Jesus talade inte om hovlivet i Egypten eller de religiösa sederna i Indien. Däremot använde han illustrationer som beskrev sådant som var vanligt i alla länder. Han talade om att lappa kläder, att göra affärer, att förlora något värdefullt och att vara med vid bröllopsfester. Han förstod hur människor reagerar i olika situationer och använde detta i sina illustrationer. (Mark. 2:21; Luk. 14:7–11; 15:8, 9; 19:15–23) Eftersom Jesu offentliga predikoarbete i första hand gällde Israels folk, handlade hans illustrationer oftast om föremål och aktiviteter som var en del av deras vardag. Han talade om jordbruk, om hur får lyssnar till sin herde och om hur djurhudar användes till förvaring av vin. (Mark. 2:22; 4:2–9; Joh. 10:1–5) Han tog också upp kända historiska exempel – skapandet av det första människoparet, den stora översvämningen på Noas tid, Sodoms och Gomorras ödeläggelse och Lots hustrus död, för att bara nämna några. (Matt. 10:15; 19:4–6; 24:37–39; Luk. 17:32) Har du också åhörarna i tankarna när du väljer illustrationer? Hur ser deras vardag ut? Vad har de för kulturell bakgrund?

Hur skall du göra om du talar till en enda person eller bara några få och inte till en stor grupp? Försök att välja en illustration som passar just den personen eller gruppen. När Jesus vittnade för en samarisk kvinna vid en brunn nära Sykar, talade han om ”levande vatten”, om att ”aldrig någonsin bli törstig” och om ”en källa med vatten som bubblar upp för att förmedla evigt liv” – bildliga uttryck som alla hade anknytning till kvinnans göromål. (Joh. 4:7–15) Och när han talade till fiskare som just hade sköljt sina nät, valde han ett bildspråk som hade anknytning till deras sysselsättning. (Luk. 5:2–11) I båda fallen kunde han ha talat om jordbruk, eftersom de bodde i ett jordbruksområde, men det fick mycket större effekt att anknyta till något som de själva höll på med. Försöker du också göra det?

Jesus inriktade sig på ”de förlorade fåren av Israels hus”, men aposteln Paulus sändes inte bara till Israel, utan också till icke-judiska nationer. (Matt. 15:24; Apg. 9:15) Påverkade detta hur Paulus lade fram budskapet? Ja, det gjorde det. När han skrev till de kristna i Korinth, talade han om kapplöpning, om seden att äta måltider i avgudatempel och om triumftåg, sådant som dessa icke-judar väl kände till. (1 Kor. 8:1–10; 9:24, 25; 2 Kor. 2:14–16)

Är du lika noga som Jesus och Paulus när du väljer illustrationer och exempel som du kan använda i din undervisning? Tänker du på åhörarnas bakgrund och dagliga liv? Världen har naturligtvis förändrats sedan det första århundradet. Många har TV och vet vad som händer i världen. De känner ofta till hur förhållandena är i andra länder. Det är därför inget som hindrar att man hämtar sina illustrationer från sådant som sägs i nyheterna. Men det som gör störst intryck på människor är ändå sådant som har med deras eget liv att göra – hemmet, familjen, arbetet, maten, vädret.

Om en illustration kräver en lång förklaring, kan det bero på att den handlar om något som åhörarna inte är så bekanta med. Risken är då att själva lärdomen går förlorad. Åhörarna kanske kommer ihåg illustrationen, men inte den bibliska sanning som du försökte lära dem.

I stället för att göra krångliga jämförelser talade Jesus om enkla, vardagliga förhållanden. Han använde små saker för att förklara stora saker och enkla saker för att förklara svåra saker. Genom att jämföra vardagliga händelser med andliga sanningar hjälpte Jesus människor att lättare förstå de andliga sanningar han förkunnade och att komma ihåg dem. Vilket fint exempel för oss att följa!