Möten som motiverar till ”kärlek och goda gärningar”

JEHOVAS FOLK har i alla tider församlats på ett organiserat sätt. I det forntida Israel samlades alla män i Jerusalem till de tre stora högtiderna. (5 Mos. 16:16) De första kristna samlades regelbundet, ofta hemma hos någon av vännerna. (Filem. 1, 2) Och även i dag tycker vi om att samlas till möten och sammankomster. Varför det? Först och främst därför att det ingår i vår tillbedjan. (Ps. 95:6; Kol. 3:16)

² Men mötena är dessutom givande för oss. Israeliterna firade lövhyddohögtiden varje år, men vart sjunde år skulle den firas på ett särskilt sätt: ”Samla hela folket – männen, kvinnorna, barnen och invandrarna som bor i era städer. De ska lyssna och lära sig mer om Jehova, er Gud, så att de får djup respekt för honom och är noga med att hålla allt som står i den här lagen.” (5 Mos. 31:12) Ett viktigt skäl att församlas är alltså att lyssna och bli ”lärda av Jehova”. (Jes. 54:13) Mötena ger oss också möjlighet att lära känna våra bröder och systrar och få uppmuntran och styrka av varandra.

FÖRSAMLINGSMÖTEN

³ Efter pingsten år 33 sägs det att lärjungarna brukade samlas för att lyssna till apostlarnas undervisning: ”Dag efter dag kom de troget till templet.” (Apg. 2:42, 46) När de kristna längre fram församlades för att tillbe Jehova högläste de från inspirerade skrifter, bland annat brev som apostlarna och andra kristna lärjungar hade skrivit. (1 Kor. 1:1, 2; Kol. 4:16; 1 Thess. 1:1; Jak. 1:1) De bad också tillsammans som församling. (Apg. 4:24–29; 20:36) Ibland berättade de erfarenheter från missionärstjänsten. (Apg. 11:5–18; 14:27, 28) De behandlade bibliska läror och uppfyllelsen av olika profetior. De fick vägledning om hur kristna ska uppföra sig och vara lojala mot Gud. Och alla uppmuntrades att vara engagerade i förkunnartjänsten. (Rom. 10:9, 10; 1 Kor. 11:23–26; 15:58; Ef. 5:1–33)

⁴ I vår tid följer församlingens möten samma mönster som på apostlarnas tid. Vi tillämpar det som står i Hebréerna 10:24, 25: ”Låt oss tänka på varandra ..., och låt oss inte vara borta från våra möten, som några brukar vara, utan låt oss uppmuntra varandra. Detta behöver vi tänka på mer och mer ju närmare dagen vi kommer.” Under de här sista dagarna är vi i särskilt behov av den uppmuntran vi regelbundet får på våra möten. De hjälper oss att bevara vår andliga styrka och vara lojala mot Jehova. (Rom. 1:11, 12) Som kristna lever vi mitt i en ”ond och förvriden generation”. Vi har sagt nej till ”världsliga begär och en gudlös livsstil”. (Fil. 2:15, 16; Tit. 2:12–14) Ja, kan vi egentligen vara på något bättre ställe än bland Jehovas folk? (Ps. 84:10) Och finns det egentligen något bättre för oss än att studera Bibeln och samtala om andliga saker? Vi ska se närmare på det mötesprogram som församlingen har.

HELGMÖTET

⁵ Den första delen av helgmötet är en biblisk föreläsning som i första hand riktar sig till allmänheten. Några av dem som lyssnar är kanske med på ett möte för första gången. Men det offentliga föredraget är viktigt både för de nya och för församlingsförkunnarna. (Apg. 18:4; 19:9, 10)

⁶ Jesus, apostlarna och andra kristna bröder ledde offentliga möten som liknar dem som Jehovas folk har i vår tid. Jesus var tveklöst den bäste talaren någonsin. Folk sa om honom: ”Aldrig har en människa talat så här förut.” (Joh. 7:46) Jesus talade med auktoritet och fick åhörarna att häpna. (Matt. 7:28, 29) De som tog till sig av budskapet fick stor nytta av det. (Matt. 13:16, 17) Apostlarna följde Jesus exempel. I Apostlagärningarna 2:14–36 kan vi läsa det kraftfulla tal Petrus höll på pingstdagen år 33. Tusentals människor blev motiverade att omsätta det de hört i handling. Och längre fram höll Paulus ett tal i Aten som fick en del att bli troende. (Apg. 17:22–34)

⁷ På samma sätt har miljoner människor i vår tid nytta av de offentliga talen som hålls i församlingarna varje vecka och på våra sammankomster. De här talen hjälper oss att behålla vår andliga skärpa och vara uthålliga i vår kristna tjänst. Och om vi bjuder in intresserade till våra möten får de också möjlighet att sätta sig in i Bibelns grundläggande läror.

⁸ De ämnen som behandlas vid det offentliga föredraget varierar. Föreläsningarna kan ta upp Bibelns läror och profetior, principer och råd som gäller familjelivet och äktenskapet, moraliska värderingar eller situationer som ungdomar ställs inför. En del tal handlar om Jehovas underbara skaparverk. Andra fokuserar på olika bibliska personer och vad vi kan lära av deras tro, mod och lojalitet.

⁹ För att få ut mesta möjliga av det offentliga föredraget är det viktigt att vi lyssnar uppmärksamt, slår upp de bibelställen som talaren hänvisar till och följer med när han läser och förklarar dem. (Luk. 8:18) Då ser vi själva att det som sägs är rätt och riktigt, och det hjälper oss att hålla fast vid det och tillämpa det. (1 Thess. 5:21)

¹⁰ Om talare finns tillgängliga har församlingen ett offentligt tal varje vecka. Det går ofta att ordna genom att bjuda in talare från närliggande församlingar. Men om det är svårt att få tag i talare försöker man ändå hålla offentliga tal så ofta det går.

¹¹ Den andra delen av helgmötet är vakttornsstudiet, då man går igenom artiklar i studieupplagan av Vakttornet med hjälp av frågor och svar. Genom Vakttornet får vi andlig mat i rätt tid från Jehova.

¹² Studieartiklarna tar ofta upp hur man tillämpar bibliska principer i vardagen. De ger oss styrka att stå emot ”världens ande” och orent uppförande. (1 Kor. 2:12) Genom Vakttornet får vi ökad förståelse av Bibelns läror och profetior, så att vi alla kan vara uppdaterade med sanningen och hålla oss kvar på ”de rättfärdigas stig”. (Ords. 4:18; Ps. 97:11) Att vi är med på vakttornsstudiet och bidrar med kommentarer hjälper oss att bevara glädjen och hålla hoppet om Jehovas rättfärdiga nya värld levande. (Rom. 12:12; 2 Petr. 3:13) Det hjälper oss att utveckla andens frukt och gör oss mer motiverade att tjäna Jehova. (Gal. 5:22, 23) Vi får också styrka att uthärda prövningar och bygga ”en god grund för framtiden”, så att vi kan ”gripa ett fast tag om det verkliga livet”. (1 Tim. 6:19; 1 Petr. 1:6, 7)

¹³ Hur kan vi få ut så mycket som möjligt av vakttornsstudiet? Vi behöver gå igenom det i förväg, antingen enskilt eller som familj, slå upp de bibelställen som det hänvisas till och sedan svara med egna ord under mötet. Då kan sanningen sjunka ner i vårt hjärta, och andra blir uppmuntrade av att vi ger uttryck åt vår tro. Om vi lyssnar noga på andras kommentarer kommer studiet att bli givande för oss varje vecka.

VECKOMÖTET

¹⁴ En gång i veckan samlas församlingen på Rikets sal för ett program som heter ”Livet och tjänsten som kristen”. Det här mötet har tre delar som hjälper oss att bli kvalificerade som förkunnare. (2 Kor. 3:5, 6) Schemat och materialet för mötet finns i Livet och tjänsten som kristen – arbetshäfte och ges ut en gång i månaden. Arbetshäftet innehåller också samtalsförslag som vi kan använda i tjänsten.

¹⁵ Första delen av mötet, ”Höjdpunkter från Bibeln”, hjälper oss att förstå bakgrundsinformation och sammanhang till bibliska berättelser och hur de kan tillämpas. I den här delen ingår bland annat ett tal, en högläsning och en punkt med frågor och svar om veckans bibelläsning. Visuella hjälpmedel och arbetsblad som lär oss mer om berättelserna finns i arbetshäftet. Den här djupdykningen i Bibeln hjälper oss i vardagen och när vi undervisar, så att vi ”inte behöver sakna något utan är fullständigt ... [rustade] för alla slags goda gärningar”. (2 Tim. 3:16, 17)

¹⁶ Den andra delen av mötet, ”Övning för tjänsten”, ger alla möjlighet att bli bättre på att predika och undervisa. Förutom elevuppgifter behandlas filmer med samtalsförslag. Den här delen av mötet hjälper oss att veta vad vi ska säga så att vi kan ”svara den trötte med de rätta orden”. (Jes. 50:4)

¹⁷ Den tredje delen, ”Livet som kristen”, tar upp hur man praktiserar bibliska principer i vardagslivet. (Ps. 119:105) Ett huvudinslag i den här delen av mötet är församlingens bibelstudium. Precis som vakttornsstudiet är det ett resonemang med frågor och svar.

¹⁸ När ett nytt arbetshäfte publiceras går samordnaren för äldstekretsen, eller någon annan äldstebroder som hjälper honom, noga igenom det och gör upp ett schema. Varje vecka har man en ordförande för mötet, och det ska vara en äldste som är en kvalificerad undervisare och godkänd av äldstekretsen. I hans uppgifter ingår det bland annat att se till att mötet börjar och slutar i tid och att ge beröm och råd till dem som har elevuppgifter.

¹⁹ När vi regelbundet förbereder oss för veckomötet, är med vid det och tar del i det, lär vi oss mer om Bibeln, vi förstår bibliska principer bättre och vi får det mod och den skicklighet som behövs i tjänsten. De som är närvarande vid mötet men som ännu inte är döpta vittnen får också behållning av samvaron och de uppmuntrande programinslagen. När vi förbereder oss för det här mötet och andra möten kan vi använda Watchtower Library, JW Library^®, Onlinebiblioteket och biblioteket på Rikets sal. Riketssalsbiblioteken innehåller Jehovas vittnens publikationer och Index till Vakttornets publikationer eller Ämnesguide för Jehovas vittnen samt olika bibelöversättningar, en konkordans, en ordbok och andra referensverk. Biblioteket får användas av alla före och efter mötena.

MÖTEN FÖR TJÄNST

²⁰ På olika tider under veckan och på helgen samlas grupper av förkunnare till ett kort möte för tjänst. De här mötena brukar ofta hållas hemma hos någon av vännerna eller där det är mest praktiskt. Det kan också hållas på Rikets sal. Om församlingen samlas i mindre grupper på flera olika platser blir det enklare att ta sig till mötet för tjänst och till distriktet. Det går snabbare att organisera gruppen och komma ut i tjänsten. Det kan också bli lättare för grupptillsyningsmannen att uppmärksamma vännerna. Men ibland kan det vara praktiskt att flera grupper träffas tillsammans. Om färre förkunnare är ute i tjänsten på vardagarna kan det vara bra att slå ihop tjänstegrupper eller ha ett möte för tjänst för alla på Rikets sal eller något annat lämpligt ställe. På så sätt blir det lättare för förkunnarna att få samarbete. Det kan också vara lättare för församlingen att ha ett gemensamt möte för tjänst på Rikets sal på världsliga helgdagar. Församlingen kan också välja att ha ett gemensamt möte för tjänst efter vakttornsstudiet.

²¹ När tjänstegruppen har egna möten för tjänst är det grupptillsyningsmannen som tar ledningen i att hålla dem, men då och då kan han be sitt biträde eller någon annan kvalificerad broder att leda möten för tjänst. Han går igenom något praktiskt förslag som kan användas i tjänsten. Tjänsten organiseras, och någon i gruppen ber en bön innan man går ut till distriktet. Efter bönen ger sig gruppen snabbt ut till distriktet. Sådana möten ska inte vara längre än 5–7 minuter, och om de hålls efter ett församlingsmöte ska de vara ännu kortare. De ska vara uppmuntrande och praktiska för alla som går ut i tjänsten. Nya eller andra som behöver stöd i tjänsten kan få samarbeta med erfarna förkunnare.

MÖTEN I NYA ELLER SMÅ FÖRSAMLINGAR

²² Ju fler vittnen vi blir, desto fler församlingar behövs. Kretstillsyningsmannen brukar lämna in ansökan om att bilda en ny församling. Men i vissa fall kan det vara bättre för små grupper att tillhöra den församling som ligger närmast.

²³ Ibland kan små församlingar utgöras av enbart systrar. En syster som ber i församlingen eller leder möten ska ha något på huvudet i överensstämmelse med Bibelns anvisning. (1 Kor. 11:3–16) I de flesta fall sitter hon ner vänd mot gruppen. Systrar håller inte regelrätta tal vid mötena. De läser i stället upp det material som kommer från organisationen och kommenterar det, eller så kan de som omväxling gå igenom det i form av ett samtal eller en demonstration. Avdelningskontoret kommer att be någon av systrarna sköta korrespondensen med kontoret och leda mötena. Men så snart det finns bröder som är kvalificerade att sköta dessa uppgifter kommer de att ta hand om dem.

KRETSSAMMANKOMSTER

²⁴ Församlingar som tillhör samma krets samlas till endagssammankomster två gånger om året. Dessa trevliga tillfällen ger alla möjlighet att ”öppna ... [sina] hjärtan” och lära känna nya vänner. (2 Kor. 6:11–13) Organisationen väljer ut ett bibliskt tema för sammankomsten och förbereder programpunkterna utifrån de aktuella behoven. Undervisningen presenteras i form av tal, demonstrationer, iscensättningar, monologer och intervjuer. Sådan aktuell undervisning bygger upp alla som är närvarande. Vid kretssammankomsterna ordnas det med dop, så att de nya får möjlighet att visa att de har överlämnat sitt liv åt Jehova.

REGIONALA SAMMANKOMSTER

²⁵ En gång om året hålls det regionala sammankomster. De brukar vara tre dagar långa, och församlingar från flera kretsar är inbjudna. Mindre avdelningskontor ordnar kanske bara en gemensam regional sammankomst för alla församlingar. Beroende på omständigheterna och anvisningar från organisationen kan dessa anordningar skilja sig åt mellan olika länder. Emellanåt anordnas internationella sammankomster och specialsammankomster då tiotusentals vittnen från olika länder kan vara närvarande. Under årens lopp har många fått höra de goda nyheterna om Guds rike tack vare den publicitet som de här stora sammankomsterna fått.

²⁶ Sammankomsterna är trevliga tillfällen då vi känner glädje över att tillbe Jehova som ett enat folk. Vid många sammankomster har vi fått ökat ljus över sanningen. Ibland får vi ny litteratur som vi kan studera enskilt och som församling eller använda i tjänsten. Ett annat inslag är dopet. Sammankomsterna betyder mycket för att bygga upp vår andlighet. Vid sammankomsterna blir det särskilt tydligt att Jehovas folk är en internationell familj av kristna som verkligen visar att de är lärjungar till Jesus Kristus. (Joh. 13:35)

²⁷ Om vi är med vid församlingens möten och våra sammankomster får vi motivation och kraft att göra Jehovas vilja. Vi skyddas också mot världsligt inflytande som kan underminera vår kristna tro. Alla våra möten och sammankomster blir till ära och lovprisning för Jehova. (Ps. 35:18; Ords. 14:28) Vi kan vara tacksamma över att Jehova har gett sitt folk sådana fina möjligheter att bli andligt uppmuntrade nu i slutet av den här världsordningen.

HERRENS KVÄLLSMÅLTID

²⁸ På årsdagen av Jesus död håller Jehovas vittnens församlingar över hela världen en minneshögtid som Bibeln kallar Herrens kvällsmåltid. (1 Kor. 11:20, 23, 24) Det är årets viktigaste möte för Jehovas vittnen. Vi har fått en tydlig uppmaning av Jesus att hålla den här minneshögtiden. (Luk. 22:19)

²⁹ Minneshögtiden hålls på samma datum som den judiska påsken hölls på Bibelns tid, ett datum som anges i Bibeln. (2 Mos. 12:2, 6; Matt. 26:17, 20, 26) Påsken firades varje år till minne av israeliternas uttåg ur Egypten år 1513 f.v.t. Jehova bestämde att de skulle äta påskalammet och lämna fångenskapen i Egypten på den fjortonde dagen i den första månaden i deras kalender. (2 Mos. 12:1–51) Det här datumet fastställs genom att man räknar 13 dagar från att den första nymånen närmast vårdagjämningen blir synlig i Jerusalem. Det innebär att minneshögtiden brukar infalla vid den första fullmånen efter vårdagjämningen.

³⁰ I Matteus 26:26–28 beskriver Jesus med egna ord hur minneshögtiden ska firas. Det är inte en ritual med mystiska inslag, utan en måltid med symbolisk innebörd. De som tar del av brödet och vinet är de som blivit kallade att regera tillsammans med Jesus Kristus i hans himmelska rike. (Luk. 22:28–30) Alla andra, både överlämnade vittnen och intresserade, uppmuntras att vara närvarande vid Herrens kvällsmåltid som iakttagare. När de är med visar de uppskattning för det Jehova Gud har gjort till nytta för hela mänskligheten genom sin son, Jesus Kristus. Före minneshögtiden hålls ett specialföredrag som är utarbetat för att bygga upp entusiasm för minneshögtiden och motivera de intresserade att fortsätta studera Bibeln.

³¹ Vi ser verkligen fram emot att träffas vid våra möten, där vi kan ”tänka på varandra så att vi motiverar varandra till kärlek och goda gärningar”. (Hebr. 10:24) Den trogne tjänaren utarbetar hela tiden aktuell undervisning som fyller vårt andliga behov. Vi uppmanar alla att verkligen ta vara på möjligheten att regelbundet vara med på möten och sammankomster. När vi visar uppskattning av det Jehova gör genom sin organisation kommer vi närmare våra bröder och systrar. Och ännu viktigare – vi ärar och lovprisar Jehova. (Ps. 111:1)