Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Svenska
  • BIBELN
  • PUBLIKATIONER
  • MÖTEN
  • w75 15/12 s. 570-571
  • Frågor från läsekretsen

Ingen video finns tillgänglig för valet.

Tyvärr kunde videon inte laddas.

  • Frågor från läsekretsen
  • Vakttornet – 1975
  • Liknande material
  • ”Många ... heligas kroppar restes upp”
    Vakttornet – 1990
  • Inträffade det en uppståndelse?
    Vakttornet – 1961
  • Minnesgrav
    Insikt i Skrifterna, band 2
  • Bevara en balanserad syn på djurens liv
    Vakna! – 1976
Mer
Vakttornet – 1975
w75 15/12 s. 570-571

Frågor från läsekretsen

● Hur skall man förstå 1 Moseboken 9:5, där Gud sade att han av ett djur som dödat en människa skulle ”återkräva” blodet?

Detta betyder i grunden att ett djur som dödat en människa måste slaktas. På grund av att det tagit en människas liv måste det förlora sitt eget liv.

Efter syndafloden gav Jehova Gud människor tillåtelse att döda djur till föda, men blodet fick inte ätas. (1 Mos. 9:3, 4) Därpå framhöll Gud att människornas liv stod högre än djurens, i det människan hade blivit skapad till Guds avbild. Jehova sade:

”Ert blod av edra själar skall jag återkräva. Ur varje levande varelses hand skall jag återkräva de; och ur människans hand, ur vars och ens hand som är hennes broder, skall jag återkräva människans själ. Envar som utgjuter människans blod, av människan skall hans eget blod bli utgjutet, ty till sin avbild gjorde Gud människan.” — 1 Mos. 9:5, 6, NW.

Även om djur kunde dödas till föda, fick man alltså inte döda människor. Om en människa mördade en annan människa, tog ett liv som hon inte var bemyndigad att ta och därigenom ådrog sig blodskuld, skulle hon förlora sitt eget liv. Detta mönster skulle också tillämpas på djur som dödade människor. Ett djur skulle visserligen inte förstå att det hade överträtt en lag från Gud genom att det dödat en människa, men detta krav skulle helt visst inprägla hos människorna hur dyrbart ett människoliv är, eftersom inte ens ett oskäligt djur ostraffat kunde ta en människas liv.

I sin lag till Israel gav Jehova längre fram en stadga som gällde djur som dödade människor. Enligt 2 Moseboken 21:28—32 skulle en oxe som stångade en man till döds dödas genom att stenas. Man förstår allmänt att denna lag inte var begränsad till oxar. Fallet med en stångande oxe kunde lätt förstås i ett jordbrukssamhälle, och det belyste vad som skulle göras med varje djur som dödade en människa. Om djuret tog ett människoliv, måste det ge sitt eget liv.

En sådan följd har visat sig vara vanlig i många samhällen av människor som härstammar från Noa. Vi kan till exempel läsa i The International Wildlife Encyclopedia: ”När en tiger en gång har blivit människoätare eller boskapsdödare, vad orsaken än är, vänds varje människas hand mot den. Hela byar går man ur huse och unnar sig ingen vila förrän tigern är dödad, också i områden där den skyddas av lagen.”

Somliga människor kan mena att detta helt enkelt är en åtgärd för att skydda sig själv. Men uttalandet i 1 Moseboken 9:5, 6 bör kraftfullt inprägla i oss hur värdefullt människolivet är. Ingen kan ostraffat ta ett människoliv. Följaktligen bör vi sträva efter att vara fria från blodskuld, och vi bör använda det dyrbara mänskliga liv vi har till ära för honom som ger liv: Jehova Gud. — Apg. 20:26, 27; Ps. 36:8, 10.

Årstext för 1976

”Då ni nu väntar på dessa ting, så gör ert yttersta för att slutligen av honom bli funna fläckfria och oklanderliga och i frid.” — 2 Petr. 3:14, NW.

    Svenska publikationer (1950–2026)
    Logga ut
    Logga in
    • Svenska
    • Dela
    • Inställningar
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Användarvillkor
    • Sekretesspolicy
    • Sekretessinställningar
    • JW.ORG
    • Logga in
    Dela