Gud som en personlighet

HURDAN ÄR GUD? Vilken beskrivning ger bibeln av honom? Den framställer honom inte som en opersonlig energikälla eller som en abstrakt ”högre princip”, utan som en intelligent person med känslor, sympatier och antipatier. En sådan beskrivning är i harmoni med sund logik. Hur kan vi säga det?

Du har kanske en klar natt betraktat den stjärnbeströdda himlen, liksom de två människorna på bilden på nästa sida. Imponerades du inte av himlens prakt och ordningsfullhet? Kan du föreställa dig att bara en opersonlig kraft frambringat en sådan fantastisk ordning genom ”blind slump”? Eller är det ett verk av ett intelligent sinne?

En affärsman gav ett förnuftigt svar, då han blev tillfrågad varför han trodde på en intelligent skapare:

”Det tar omkring två dagar för en flicka i vår fabrik att lära sig hur man sätter samman de 17 delarna av en köttkvarn. Det kan vara så att himlakropparna, som alla — i en underbar ordning — rör sig i sina bestämda banor, blev till av en slump.

Det kan vara så att de, efter att ha farit omkring i några milliarder år, slutligen ordnade sig själva i sina bestämda banor. Jag vet inte; jag är bara en enkel tillverkare av kvarnar. Men det vet jag att man kan skaka omkring de 17 delarna av en köttkvarn i en tvättmaskin under 17 milliarder år fram i tiden, men det kommer aldrig att bli en köttkvarn.”

Precis som bara en person med intelligens kunde ordna delarna av en köttkvarn till ett redskap, så pekar också logiken på den slutsatsen att vårt högt organiserade universum bara kan ha ordnats av en intelligent person med vördnadsbjudande makt till sitt förfogande.

Bibeln är i full överensstämmelse med denna förnuftiga slutsats, eftersom den säger:

”Lyft era ögon högt upp och se. Vem har skapat dessa ting? Det är han som för fram härskaran av dem, ja, efter antal, dem alla kallar han rentav vid namn. Tack vare överflödet på dynamisk energi, också därför att han är väldig i kraft, saknas inte en enda av dem.” — Jes. 40:26, NW.

Genom att vi alltså betraktar och undersöker himlarna, börjar vi förstå sanningen i ett annat uttalande om Gud i bibeln: ”Hans osynliga egenskaper ses nämligen tydligt alltifrån världens skapelse, eftersom de uppfattas genom de ting som är gjorda, ja, hans eviga makt och gudomlighet, så att de är oursäktliga.” — Rom. 1:20.

En Gud med ”evig makt”

Genom att studera det majestätiska universum blir man medveten om häpnadsväckande kraft. Vår sol frambringar en ofantlig mängd energi. Likväl har en av stjärnorna på den magnifika natthimlen, Arcturus, en diameter som är 24 gånger större än solens diameter, vilket gör dess volym 25.600 gånger större än solens! Ytterligare en annan stjärna har en diameter som är 560 gånger större än solens diameter! Tänk vilken kraft dessa stjärnor innehåller! Och vilken kraft måste inte Skaparen av dessa stjärnor äga!

En del små ljuspunkter är inte enstaka stjärnor, utan hela hopar av stjärnor. Ja, vårt universum är så omfattande att man mäter avstånden i ljusår (den sträcka ljuset färdas på ett år med en hastighet av 300.000 kilometer i sekunden eller omkring 10.000.000.000.000 kilometer). En del stjärnor befinner sig i själva verket på ett avstånd av flera milliarder ljusår! Med sådana förunderliga fakta i sinnet kan man mycket väl förstå det som sägs om Gud i Psalm 8:4, 5 i bibeln:

”När jag ser din himmel, dina fingrars verk, månen och stjärnorna, som du har berett, vad är då en människa, att du tänker på henne, eller en människoson, att du låter dig vårda om honom?”

Ja, hur små och jämförelsevis obetydliga blir vi inte! Guds ”eviga makt” kan sannerligen ”tydligt [ses] alltifrån världens skapelse”. Men stor kraft är inte nödvändigtvis ett personlighetsdrag som drar oss till en person. Men vår förståelse och uppfattning av Guds egenskaper slutar inte här.

En lycklig och frikostig skapare

När du betraktar kattungars lekfulla krumsprång eller ser hur uttrar rutschar utför en hal stenhäll och plaskar ner i en damm, urskiljer du då inte någonting om deras danare? Han måste vara en lycklig person. Helt visst måste den Gud som skapade apan själv ha sinne för humor. Tänk också på ett barns spontana rop av förtjusning när det får syn på en liten kyckling! Våra iakttagelser stämmer sannerligen överens med bibelns beskrivning av Skaparen som den ”lycklige Guden”. — 1 Tim. 1:11.

Och vilken slutsats drar du av det förhållandet att jorden frambringar tusentals födoämnen, som både är närande och delikata och som vart och ett har sin egen speciella smak för att reta våra smaklökar? Ger inte ett sådant överflöd bevis för en frikostig och generös skapare? I stället för att bara förse människan med det absolut nödvändiga fann Gud behag i att skapa variation, och han såg till att det fanns rikligt av allt.

Men någon kan fråga: ”Hur förhåller det sig med de platser där människor svälter? Var är då hans frikostighet?” Om en frikostig far ordnar en utsökt måltid för alla sina barn, med rikligt åt var och en, men några av barnen grabbar åt sig det mesta av maten och lämnar praktiskt taget ingenting åt de andra barnen, skulle då orsaken till att dessa barn inte fick någon mat vara att deras far inte visade frikostighet? Forskare rapporterar i dag att en tredjedel av jordens befolkning konsumerar två tredjedelar av världens livsmedelsproduktion.

Skulle maten räcka till alla människor, om den fördelades jämnt? En rapport över ämnet framhåller:

”Världens allt allvarligare näringsproblem beror på ojämn fördelning av den tillgängliga födan mellan länderna, inom länderna och mellan familjer med olika inkomst. Världsomfattande statistiska undersökningar, grundade på den totala mängden producerad föda per person, visar att det för tillfället inte råder någon världsvid brist på föda, vare sig det gäller kvantitet (kalorier) eller kvalitet (proteiner).” — Report of the U.S. President’s Science Advisory Committee i publikationen The World Food Problem (Världens livsmedelsproblem).

När människan brukar jorden på rätt sätt, använder lämpliga bevattnings- och jordbruksmetoder, förvånas hon över jordens alstringsförmåga. Ja, denna jord — haven inbegripna — myllrar i själva verket av föda i en oändlig variation, och därtill kommer den häpnadsväckande skönheten hos oräkneliga sorter av blommor och blommande växter.

Vad vittnar allt detta om med tanke på Skaparen av dessa ting? Han är sannerligen en frikostig Gud, en som bibeln säger har förmågan att ”utgjuta över eder riklig välsignelse”. Han öppnar sin hand och ”tillfredsställer allt levandes önskan”. Och kom ihåg att han inte gör detta för att få något materiellt i gengäld, utan helt och hållet på grund av sin frikostighets rikedom. — Mal. 3:10; Ps. 145:16, NW; 50:9—13.

En tillgänglig Gud

För en del människor tycks naturligtvis en himmelsk Gud med sådan storhet vara alltför avlägsen för att man skall kunna uppnå en personlig samhörighet med honom. Bibeln säger emellertid att Gud ”i själva verket inte är långt borta från någon enda av oss”. — Apg. 17:27.

Det är alltså inte svårt att nalkas Jehova Gud, utan i stället säger han själv: ”Jag har låtit mig bliva uppenbar för dem som icke frågade efter mig, jag har låtit mig finnas av dem som icke sökte mig; till ett folk som icke var uppkallat efter mitt namn har jag sagt: Se, här är jag, här är jag.” — Jes. 65:1.

På den tiden då bibeln skrevs vittnade trogna tillbedjare av Gud om honom för andra människor, gjorde dem bekanta med hans namn, Jehova, och med hans personlighet. (Jes. 43:12) Gud använde sådana trogna tjänare till att hjälpa andra människor att närma sig honom. Gud sände till och med sin Son, som kom till jorden och beskrev honom. Denne Sons efterföljare tjänade ”på Kristi vägnar” genom att tala med andra människor om Gud och förklara vad bibeln säger om honom. Jehova har också sina vittnen i våra dagar. De besöker människor i deras hem för att tala med dem om Gud. De ger inte uttryck åt sin egen filosofi, utan visar i stället hur bibeln beskriver den Allsmäktige. Med deras hjälp kan ärliga människor verkligen lära känna Gud. — Joh. 1:18; 2 Kor. 5:20.

Dessa ärliga människor blir hjälpta att inse att de oföränderliga lagar som styr universum visar att Gud är en fullkomlig laggivare. Dessa lagar skapar ordning. Bibeln uppenbarar också att Jehova Gud har morallagar. (1 Kor. 6:9, 10) Han vet att dessa lagar är till människans bästa, och han skulle kunna tvinga människor att leva efter dem. Men i stället skapade han människan med moralisk handlingsfrihet.

Gud tvingar alltså inte på oss sina lagar, utan i stället säger hans ord: ”Välj då åt er i dag, vem ni skall tjäna.” ”Jag har förelagt dig liv och död, välsignelsen och förbannelsen. Och du måste välja livet för att du må förbli vid liv, du och dina avkomlingar, genom att älska Jehova, din Gud, genom att lyssna till hans röst och genom att hålla dig till honom.” — Jos. 24:15, NW; 5 Mos. 30:19, 20, NW.

Lägg märke till ordet välja. Hur skulle en människa kunna välja livet, om hennes öde var förutbestämt, som en del människor tror? Och hur skulle man kunna känna det lätt att nalkas en Gud som man föreställer sig plågar människor för evigt? Men lägg märke till att valet är mellan ”liv och död”, inte mellan liv och evig plåga. En kärleksfull och öm Gud skulle aldrig på ett grymt sätt tortera någon för evigt. Men för sina lojala undersåtars skull kommer han att tillintetgöra dem som vägrar att leva efter hans rättfärdiga principer. Han ger oss kärleksfullt hjälp att lära känna dessa principer och leva efter dem. Ja, Skaparen är verkligen tillgänglig. Hur vederkvickande och stimulerande är det inte att veta att vi kan nalkas honom, inte därför att vi känner att vi måste det, utan därför att vi önskar det! — Ps. 145:20.

En Gud som är värd att älskas

Vad slags person tycker du är värd att älskas? Är det inte helt visst en person som har ömma känslor, en som älskar dig och försöker visa det på många osjälviska sätt, kanske till och med genom att göra stora uppoffringar till gagn och nytta för dig? Detta är exakt det slags person som bibeln visar att Gud är. Det förhållandet att han sägs kunna vara bedrövad och känna smärta visar att han har ömma känslor och att han är mycket intresserad av andra. — Ps. 78:38—41.

För omkring 6.000 år sedan drabbades människorna av en tragedi, som varit till skada för oss alla. Under påtryckning från Satan, en andevarelse som gjort uppror mot Guds styre, blev våra första föräldrar olydiga mot Guds upprättade lag och ådrog sig därför straffet döden. — 1 Mos. 3:1—19.

Som deras ofödda avkomlingar ärvde vi ofullkomlighet och död. Vår himmelske Fader kunde med rätta låtit hela den mänskliga familjen förbli i denna situation för att slutligen dö ut — och vara borta för evigt. Men vad gjorde att han valde att handla annorlunda? Osjälvisk kärlek! Men vilket högt pris fick han inte betala för detta!

Guds lag krävde ett likvärdigt offer för att kompensera något som gått förlorat. (5 Mos. 19:21) Ett fullkomligt liv (Adams) hade gått förlorat. Detta gjorde det nödvändigt att offra någons liv som inte var behäftat med ofullkomlighet. Det fanns många änglar i andevärlden, och vilken som helst av dessa kunde ha tillfrågats. Så skedde emellertid inte. På grund av att Gud älskade oss så mycket sände han ”den som han höll särskilt kär”, ”sin älskade”, till jorden för att bli en människa och sedan dö som det nödvändiga offret för att återlösa mänskligheten. (Ords. 8:30, NW; Ef. 1:6) Vilket stort offer från Guds sida och till så stor nytta för oss! Han är verkligen en personlighet som är värd att älska!

”Den som inte älskar har inte lärt känna Gud, eftersom Gud är kärleken. Av detta har Guds kärlek gjorts uppenbar i vårt fall, därför att Gud sände ut sin enfödde Son i världen för att vi skulle få liv genom honom. Kärleken består i detta: inte i att vi har älskat Gud, utan i att han älskade oss och sände ut sin Son som ett försoningsoffer för våra synder.” — 1 Joh. 4:8—10.

Denne Gud förtjänar sannerligen att bli tillbedd av kärlek. Detta för oss tillbaka till Blaise Pascals ”vad”, som nämndes i den föregående artikeln. Denne franske filosof försökte övertyga tvivlare genom att resonera på följande sätt: ”Tro på Gud; ni har ingenting att förlora. Om han existerar, kommer alla era kära förhoppningar att bli uppfyllda; om han inte existerar, kommer ni inte att ha förlorat någonting.” Men detta är inte det rätta motivet till att tjäna Gud. Pascals ”vad” är grundat på själviska intressen. Han förfäktade att tron på Gud är en god spekulation. Vad är några få år av uppoffringar i utbyte mot en evig lycksalighet? Även om Pascals avsikter utan tvivel var goda, understödde han omedvetet det argument som används av Guds främste fiende.

Ett historiskt fall, som är nedtecknat i bibeln (Job, kap. 1 och 2) och gäller en ostrafflig man i forna tider, uppenbarar att Satan påstår att Guds skapelser tjänar honom av själviska intressen och inte av kärlek. Indirekt påstår alltså Satan att Jehova mutar sina skapelser för att de skall understödja hans styre eller suveränitet.a Men Satan har fel i båda fallen. Jehova styr med kärlek, och hans sanna tillbedjare väljer att tjäna honom på grund av osjälvisk kärlek. Han har en underbar framtid i beredskap åt dem som verkligen tjänar honom av kärlek. — Ps. 84:11, 12; 110:3; Jak. 1:12.

Din personliga samhörighet med Gud

Sedan du begrundat dessa upplysningar, tycker du då att du behöver rätta till din egen uppfattning om Gud? Bibeln framställer Gud som en lycklig, frikostig och älskvärd person. Trots sin vördnadsbjudande makt är han likväl tillgänglig. Han inbjuder oss i själva verket att bli förtrogna med honom. Är inte detta det slags Gud du skulle vilja lära känna bättre? Det finns mycket mer att lära om honom i bibeln, och Jehovas vittnen är villiga att utan kostnad visa dig detta.

Tänk aldrig att du inte skulle vara ”tillräckligt god” för att nalkas Gud. Hans ord säger: ”HERREN [Jehova] är nära alla dem som åkalla honom, alla dem som åkalla honom uppriktigt.” (Ps. 145:18) Genom att i bön uppriktigt åkalla honom och genom att växa till i exakt kunskap i bibeln kan du lära känna hans krav och känna glädjen av att leva efter dem. Du kan verkligen lära känna Gud och på så sätt få och bevara utsikten att tillbringa evigheten under denna stora och upphöjda personlighets kärleksfulla omvårdnad. — Joh. 17:3.

[Fotnoter]

[Bild på sidan 5]

Himlarna vittnar om en Gud vars vishet är långt större än vår

[Bild på sidan 6]

Skapelsen förkunnar att Gud önskar oss glädje i livet

[Bild på sidan 7]

Jordens fruktbarhet pekar på en frikostig Gud