man tidigare känt till att mannen gjort sig skyldig till otrohet. Att man strängt håller sig till de angivna skilsmässoorsakerna hindrar det frånskilda paret från att i hemligt samförstånd söka få till stånd en laglig grund, enligt vilken de kan bli fria eller frigöra sig från de stränga restriktioner som deras oskriftenliga skilsmässa lägger på dem.

Den oskriftenliga skilsmässans svåra följder drabbar den som sökt skilsmässa lika hårt som hans motpart. De svåra följder som en oskriftenlig skilsmässa för med sig bör därför utgöra en varning för envar som umgås med planer på att begära skilsmässa, så att han först betänker de begränsningar, restriktioner och faror som blir en följd av ett sådant oskriftenligt handlingssätt både för honom själv och för hans oskyldiga äktenskapspartner. Den kristna församlingen har varken rättighet eller skyldighet att befria det frånskilda paret från de svåra följder som deras oskriftenliga skilsmässa fört med sig. I sin strävan att visa barmhärtighet får den kristna församlingen inte göra något utöver vad som är skrivet i Guds ord och söka få till stånd en förändring av situationen genom att göra något som den inte är bemyndigad att göra. En man som tvingar igenom en oskriftenlig skilsmässa bär på ett mycket tungt ansvar gentemot sin oskyldiga maka, som inte förtjänade att bli behandlad på detta sätt, ty han gör hennes frånskilda liv svårt med tanke på att hon måste bevara sig moraliskt ren. Om den oskyldiga, frånskilda hustrun begår omoraliska handlingar, är det inte i första hand den kristna församlingen som är ansvarig, därför att den inte kan gå med på att hon gifter om sig innan hennes före detta man dör eller begår äktenskapsbrott efter skilsmässan. Den som begärt skilsmässa är den enligt Skriften ansvarige. Allt den kristna församlingen är berättigad att göra är att hjälpa henne att växa sig moraliskt stark såsom kristen genom att ge henne all den andliga hjälp som står i dess makt att ge.

Den otrogne äkta mannen kan till följd av sitt äktenskapsbrott, som han inte ångrade innan skilsmässan kom till stånd, bli utesluten av den kristna församlingen, som han kanske är en döpt medlem av. Genom att för sin hustru och för församlingen dölja att han begått äktenskapsbrott kan han uppskjuta uteslutningen till en tid. Om han förutom att dölja sitt äktenskapsbrott begär skilsmässa från sin oskyldiga hustru, så visar han att han inte har ångrat sitt äktenskapsbrott. Han har inte heller fått hustruns förlåtelse för vad han gjort. Därför måste han uteslutas av församlingen, när sakförhållandena blir kända. Till det orätta han har begått mot sin hustru genom sitt äktenskapsbrott, som han dolde för henne, lägger han ännu en orätt genom att hårdhjärtat ta ut skilsmässa från henne, som är oskyldig. För sina omoraliska handlingar, som hans skrymtaktiga, kärlekslösa handlingssätt visar att han inte har ångrat, måste han bli utesluten ur den kristna församlingen på grundval av de bevis, som lagts fram för församlingens kommitté som har att besluta i saken.

● Varför tillät Jehova att Israels barn två gånger led nederlag för Benjamins stam, innan han lät dem tillfoga denna stam rättmätigt straff för dess dåd i Gibea? (Domarboken 20) — P. G., Skottland.

Domarboken 19 talar om några uslingar i Gibea som hanterade en kvinna så skändligt en hel natt, att hon dog fram emot morgonen. Folket i Gibea begick därefter det avskyvärda brottet att överse med denna synd, som invånare i staden hade begått. Benjamins stam ådrog sig också skuld i denna sak. Den vägrade att lyssna till de övriga stammarna, då de krävde att ogärningsmännen skulle dödas. Detta omoraliska uppträdande var en utmaning mot troheten hos de övriga av Guds utvalda folks stammar.

Att så många av dem som hörde till de trogna stammarna till en början blev nedgjorda var ett svårt prov för dessa, särskilt med tanke på att deras sak var rättfärdig. Genom att Jehova lät de trogna stammarna lida sådana förluster, fyrtio tusen man på två dagar, satte han dem på prov för att utröna om de skulle hålla fast vid sin bestämda föresats att utrota denna skriande ondska i Israel, när det innebar sådana omfattande förluster för dem själva.

De tusen och åter tusen trogna som dog till följd av att de tog del i denna straffexpedition dog för en rättfärdig sak. De överlevande, som vann seger, fritog sig från ansvar inför Jehova Gud och hävdade sig inför alla som läser Guds ord. Den rättfärdighet de vann var värd kostnaden, och Israels nation renades från en synnerligen fördärvbringande ogärning.

Tillkännagivanden

Tjänst på fältet

Under juli månad fortsätter Jehovas vittnen sin av kärlek till Gud och till sina medmänniskor föranledda, världsvida predikotjänst och framhåller därigenom till beskådande den endräkt som råder mellan alla människor av en god vilja. (Ps. 133:1) Åt alla intresserade erbjuds en kombination av hjälpmedel vid bibelstudium, som består av ”Himmelriket är nära” och Vad har religionen gjort för mänskligheten? samt småskrifterna ”Fredens Furste” och Skall religionen klara världskrisen?, mot kr. 4:–, såväl som handledning vid studiet.

Bibelstudium med ledning av Vakttornet

Veckan den 13 augusti: Församlingens plats i den sanna gudsdyrkan. Sidan 317.

Veckan den 20 augusti: Församlingen i ändens tid. Sidan 323.