26. a) Vad blir det möjligt för församlingsmedlemmarna att återspegla genom att de har en balanserad syn, och hur kan detta ha en mycket gagnelig och uppmuntrande verkan på personer som vill bli godtagna i församlingen igen? b) Vad kan de äldste nu finna det tillrådligt att göra, när det gäller vissa uteslutna personer som bor på det område som betjänas av församlingen?

²⁶ Samtidigt kommer en balanserad uppfattning att göra att vi harmoniskt återspeglar de gudomliga egenskaper vår himmelske Fader äger, han som är både rättfärdig och barmhärtig. De som har blivit uteslutna och vilkas hjärtan uppriktigt förmår dem att vilja återvända kommer därför inte att ha skäl att känna tvekan eller tvivel i fråga om hur deras ansträngningar att återvända skall tas emot. De kommer inte att frukta för att bli avvisade i kallsinnighet eller likgiltighet. De kommer att inse att deras situation inte är hopplös och att församlingens äldste kommer att visa dem vad de behöver göra för att på nytt komma i en godkänd ställning i Guds folks församling och helt och fullt få del av alla dess förmåner. I de fall, då de äldste har verkliga skäl att tro att somliga uteslutna personer, som bor på det område som betjänas av församlingen, är okunniga om dessa föranstaltningar, kan de finna det tillrådligt att delge dem dessa upplysningar.

27. a) Vad är viktigt för att man skall bli återförd till en godkänd ställning i församlingen? b) Varför bör de som önskar få återställelse förmås att visa denna egenskap och ta de steg som behövs, till glädje för alla i Guds familj i himmelen och på jorden?

²⁷ För att en person, som blivit utesluten, på nytt skall komma i en godkänd ställning i församlingen krävs det att han verkligen visar ödmjukhet. (Jes. 57:15; Jak. 4:8—10) Men livet självt står på spel, och nu när den ”välbehagliga” tiden för Guds godvilja och fördragsamhet närmar sig sitt slut, kommer de helt visst inte att vilja låta stoltheten hindra dem att vända sig till sin himmelske Fader och söka en god ställning inför honom igen och helt och fullt umgänge med hans andliga barn eller blivande barn i deras lyckliga familjesamhörighet. (2 Kor. 6:1, 2) De kommer i stället att vara tacksamma mot Gud för att han gjort sådana barmhärtiga föranstaltningar för förlåtelse och återställelse och inse att ”Guds välvillighet försöker leda ... [dem] till sinnesändring”. — Rom. 2:4, NW.

Hur falska gudar lockade det forntida Israel

KAN en förnedrad form av tillbedjan vara lockande? Vilka motiv skulle förmå ett folk att besmitta ren tillbedjan med falsk tillbedjan? Svaret på dessa frågor finner vi i det som hände med det forntida Israel. Israeliterna blev på förhand underrättade om att detta skulle ske: ”[Kananéernas] gudar skola bliva eder till en snara [ett lockbete, NW].” — Dom. 2:3.

Men varför blev det så? För att få reda på detta måste vi först undersöka vad som kännetecknade Baalsdyrkan, Kanaans religion.

Baalsdyrkans karaktär

Den mest betydande av de kananeiska gudarna var Baal. Varje plats i Kanaan och i andra länder där Baalsdyrkan förekom hade sin egen Baal eller, vilket namnet ”Baal” betyder, sin egen ”herre”, ”husbonde” eller ”ägare”. Den lokale Baal fick ofta ett namn som angav att han var förbunden med en bestämd plats. Ett exempel på detta är ”Baal-Peor”. Denne gud fick sitt namn från berget Peor. Fastän det fanns många sådana lokala Baaler, menade kananéerna och de kringboende folken att de lokala Baalerna allesammans bara var manifestationer av den ende guden Baal.

Forntida dokument som upptäckts i Ras Shamra vid den syriska kusten visar att Baalsdyrkan var en fruktbarhetskult som hade sin medelpunkt i jordbruket. Baalsdyrkarna menade att förändringarna i årstiderna och deras