andliga israeliter, i vad man skulle kunna kalla ”hedningarnas förgård”. I våra dagar bekänner sig flertalet av Jehovas vittnen tillhöra den ”stora skaran” och har förhoppningar om evigt liv i Guds rike på en paradisisk jord. Jesus talade om dessa senare vittnen och kallade dem sina ”andra får, som inte är av den här fållan”. Som Jesus vidare sade skall alla hans sanna får i våra dagar ”bli en enda hjord, [under] en enda herde”. — Luk. 12:32; Joh. 10:16.a

16. Vilka framtidsutsikter med rik belöning har de som uppriktigt söker Jehova?

¹⁶ Du är välkommen att sluta dig till denna fast förenade skara av Jehovas sanna tillbedjare för att ha gemenskap med dem. Det blir en mycket glad upplevelse för dig. Det kommer att praktiskt hjälpa dig och i hög grad stimulera dig i dina ansträngningar att bli allt ihärdigare i bön i sann tro. Detta medför resultat, för Jehova ”blir deras belönare som uppriktigt söker honom”. (Hebr. 11:6) Ihärdighet i bönen, i förbindelse med tro, är en sak som på ett mycket intressant sätt blir belyst i Lukas’ evangelium.

17. Hur ger oss det som Jakob upplevde tillsammans med en ängel ett utmärkt exempel på ihärdighet?

¹⁷ Vi vill här påminna dig om ett utomordentligt exempel på ihärdighet och på hur denna ihärdighet blev rikt belönad. Vi tänker på det tillfälle då Jakob brottades hela natten med en ängel som hade materialiserat sig. Fast Jakobs höft gick ur led, därför att ängeln gav honom ett slag på höftleden, ville Jakob inte släppa ängeln, såsom han sade: ”Med mindre du välsignar mig.” Ängeln sade då något som skulle få varaktig betydelse: ”Du skall icke mer heta Jakob, utan Israel, ty du har kämpat med Gud och med människor och vunnit seger.” Till sist välsignade han också Jakob. Jakob gick sannerligen mycket längre än till att stadigt och ståndaktigt följa en viss kurs. Han måste bokstavligen brottas och fortsätta med det ofärdig, haltande, tills han fick vad han eftersträvade. Han blev underbart välsignad, såsom han sade: ”Jag har sett Gud ansikte mot ansikte, och dock har mitt liv blivit räddat.” Vilket utmärkt exempel på ihärdighet i bönen! — 1 Mos. 32:24—30.

Bön i våra dagar, de ”yttersta dagarna”

”Håll er då vakna och frambär hela tiden ödmjuk bön.” — Luk. 21:36.

1. a) Var nämner Lukas allra först något om bön? b) Hur besvarade Jesus en lärjunges begäran som löd: ”Herre, lär oss hur man skall bedja”?

REDAN i början av Lukas’ evangelium talas det om bön i samband med Sakarias’ ”ödmjuka bön” till Gud (Luk. kapitel 1, vers 13), men det är i kapitel 11 som vi läser om hur Jesus i detalj dryftade det här ämnet. Först ger Jesus ett positivt svar på en begäran från en av sina lärjungar: ”Herre, lär oss hur man skall bedja, alldeles som Johannes också lärde sina lärjungar.” (Luk. 11:1) Jesu svar löd:

”Närhelst ni ber, skall ni säga: ’Fader, må ditt namn bli helgat. Må ditt rike komma. Ge oss vårt bröd för dagen efter dagens behov. Och förlåt oss våra synder, för också vi själva förlåter var och en som står i skuld till oss; och för oss inte in i frestelse.’” — Luk. 11:2—4.

2. a) Hur blir Guds namn således hedrat, och i överensstämmelse med vilka bibelställen? b) Vilken motsats är utmärkande för situationen i världen, och hur skall det rådas bot för denna situation?

² Liksom i de bibelställen, hämtade från 1 Konungaboken 8:41—43 och Jesaja 56:6—8, som återgavs i föregående artikel, kan vi här lägga märke till att Jesus gav företräde åt sin Faders namn. Jehovas namn blir