Håller Gud tiden?

SOM det första upphovet till händelser är Jehova Gud den som skapat tiden. Detta kan vi lägga märke till om vi läser den första boken i bibeln. I Första Moseboken 1:1, 14 läser vi: ”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Och Gud sade: ’Varde på himmelens fäste ljus som skiljer dagen från natten, och må de vara till tecken och till att utmärka särskilda tider, dagar och år.’”

På så sätt satte Jehova i gång jättelika tidmätare — jorden som snurrar runt sin axel, månen som går i en bana runt jorden och solen kring vilken båda kretsar. Alla dessa i samverkan ger oss dagar, månader och årstider. Dessa himlakroppar hjälper oss att veta vilken tid det är, utan att vi behöver bekosta dem, se till att de går eller justera dem.

Varför vara medveten om tiden?

Jehova är medveten om tiden, och han vill att vi också skall vara det. Vi är skapade för att vara det. Men inte alla Guds tjänare har varit förståndiga i sitt sätt att använda tiden. Några har underlåtit att se till att de är tillräckligt medvetna om Guds tidtabell för vad som skall hända.

På 600-talet f.v.t. hade till exempel Guds utvalda folk ingen ursäkt för att inte veta vilken tid de levde i. Profeten Jeremia skrev: ”Till och med hägern under himmelen känner ju sin bestämda tid, och turturduvan, svalan och tranan tar i akt tiden för sin återkomst. Mitt folk däremot känner ej Herrens [Jehovas] lagar.” (Jeremia 8:7) Djuren vet instinktivt när det är dags att lyda årstidsväxlingarna. Men israeliterna ville inte, trots upprepade vädjanden till deras sinnen och hjärtan, veta att Guds tid var inne för att döma dem. Eller snarare: De brydde sig inte om det.

Hur förhåller det sig då med oss i dag? Vet vi vilken tid vi lever i? Jehova har alltid haft en fastställd tid då han uttalar sin vilja och sin dom. I sitt tal till atenarna sade aposteln Paulus: ”Visst har Gud haft överseende med en sådan okunnighets tider, men nu underrättar han människorna om att de alla överallt bör ändra sinne, eftersom han har fastställt en dag på vilken han har för avsikt att döma den bebodda jorden i rättfärdighet genom en man som han har förordnat.” (Apostlagärningarna 17:30, 31) Tror du att vi är nära denna domens dag? Eller tror du att den tiden ligger långt i framtiden?

Under det första århundradet kom den tid då den man Gud skulle använda till att döma jorden framträdde här på jorden. Hans ankomst var ett mycket viktigt datum i Guds tidtabell. Bibeln säger nämligen: ”När tiden var fullbordad, sände Gud ut sin Son, som blev född av en kvinna och som blev född under lag.” (Galaterna 4:4) Guds Sons, Jesu Kristi, ankomst kom exakt enligt schemat.

Denna Kristi ankomst i det första århundradet markerade en domsperiod för staden Jerusalem. År 33 v.t. varnade Jesus invånarna i staden för en kommande tillintetgörelse genom en fiendearmé. Han sade: ”De skall slå dig och dina barn i dig till marken, och de skall inte lämna sten på sten i dig, därför att du inte urskilde den tid då du blev inspekterad.” (Lukas 19:44) Trettiosju år senare uppfylldes denna profetia. Skulle du, om du hade levt då, ha vetat vilken tid du levde i? Skulle du ha vetat att det var den tid då Gud skulle sända sin Son till jorden och avkunna dom mot Jerusalem?

Hur skulle man ha kunnat veta det? Och hur kan man veta vilken tid vi i dag lever i? Hur kan man säga om vi lever nära den förutsagda domens dag eller inte?

Att se efter i Guds tidtabell

Innan vi företar en resa med tåg eller flyg måste vi titta efter i en tidtabell som visar ankomsttider och avgångstider, och på samma sätt behöver vi en tidtabell för att kunna veta vad Gud vill att vi skall göra och när vi skall göra det. Bibeln tjänar som Guds tidtabell. Genom att rådfråga denna bok kan vi få reda på tidpunkterna då händelser som berör människorna skall inträffa. Alla judar i det första århundradet borde till exempel ha varit beredda på Kristi ankomst. Varför? Därför att Gud, genom sin profet Daniel, långt i förväg hade förutsagt att Messias eller Kristus skulle komma år 29 v.t. (Daniel 9:24—27) De judar i det första århundradet som kände till Daniels profetia väntade verkligen att han skulle komma just det året. (Lukas 3:1, 2, 15) Den judiske lärde Abba Hillel Silver skrev: ”Man väntade Messias under det andra kvartsseklet av det första århundradet v.t.”

Detsamma kan sägas om vår tid. Genom att använda bibelns tidtabell kan vi fastställa att tiden nu är inne för Kristi osynliga närvaro som kung.a Hans ankomst för att verkställa Guds dom över de onda och hans tusenåriga ”dag på vilken [Gud] ... har för avsikt att döma den bebodda jorden i rättfärdighet” genom Kristus är mycket nära. — Apostlagärningarna 17:31; Daniel 4:7—14; Matteus 24:7—31; Lukas 21:24; Uppenbarelseboken 20:4—15.

Vår tro påverkar vår syn på tiden

För nitton hundra år sedan gick alla, som underlät att inse betydelsen av Guds tidtabell och som var otåliga med tanke på Jehovas fastställda tid för sin Sons ankomst, miste om underbara välsignelser. Om vi i dag blir otåliga och säger: ”Var är denna hans utlovade närvaro?” kommer vi också på samma sätt att gå miste om Guds nåd, på grund av att vi inte vet vilken tid vi lever i. (2 Petrus 3:4) Den kristna församlingen i Efesus i det första århundradet var utsatt för denna otåliga anda från sin omgivning, och denna anda utgjorde ett verkligt hot mot församlingsmedlemmarnas tro. Finner du att din tro håller på att försvagas därför att du är otålig när det gäller Guds tidsschema? Vad kan vi lära av aposteln Paulus’ råd till efesierna?

De icke-kristna grekerna i Efesus trodde inte att tiden rörde sig i en rät linje. Grekiska filosofiska skolor lärde ut en cyklisk syn på tiden. Händelser återkommer automatiskt, dvs. livet kan upprepas i oändliga cykler. Om någon förslösade sin tid i en livscykel, kunde han få den tillbaka i ett nytt liv. Detta tänkesätt kan ha påverkat de kristna i Efesus att lägga sig till med en vårdslös inställning till Jehovas tidtabell för olika händelser, däribland domen.

De kristna i Efesus omgavs även av en nöjesinriktad livsstil som utövade starka påtryckningar på dem att slappna av i sin medvetenhet om Guds tidsschema. Om de skulle mena att det att man lever för nuet och ägnar sig åt ett liv i vällust och självtillfredsställelse vore förståndigt, skulle de inte vara annorlunda än djuren, som inte har något begrepp om det förgångna eller om framtiden, utan bara om nuet. Om de skulle vilja ärva framtiden, behövde de komma ihåg detta historiska faktum: ”Ni vet ju detta, och inser det själva, att ingen otuktig eller oren eller girig — vilket vill säga en avgudadyrkare — har något arv i den Smordes och Guds rike.” — Efesierna 5:5.

I de följande verserna uppmanar Paulus dessa kristna att vara helt och fullt medvetna om vilken tid de lever i. Annars skulle de kunna luras till att tänka att de hade tillräckligt med tid för att kunna ägna sig åt ett okristet uppförande en tid och sedan upphöra med det utan att drabbas av andlig bankrutt. Han sade: ”Låt ingen bedra er med tomma ord, ty på grund av de förut nämnda tingen kommer Guds vrede. ... Fortsätt med att skaffa er visshet om vad som är välbehagligt för Herren.” (Efesierna 5:6, 10) Vårt uppförande påverkar alltså vår framtid, med tanke på Guds tidtabell.

Hur kunde efesierna få Guds godkännande? Hur kan vi få det? Genom att köpa ”den lägliga tiden”. Genom att ”uppfatta vad Jehovas vilja är”. (Efesierna 5:16, 17) När måste detta göras? Nu! Varför det? Därför att vi kanske inte får något annat tillfälle att göra det. Sedan år 1914 har flera händelser som i bibeln förutsades markera denna tid som de ”yttersta dagarna” inträffat, och alla dessa har observerats under en generation, vilket ger oss intryck av att tiden håller på att rinna ut. Vi vill inte upptäcka att vi inte har någon tid kvar för att bygga upp ett gott förhållande till Jehova och hans förordnade Domare, eller hur? — Matteus, kapitel 24; Markus, kapitel 13; Lukas, kapitel 21; 2 Timoteus 3:1—5; 2 Petrus 3:10, 11.

En hjälp till att bli medveten om tiden

Gud har gjort anordningar för att en överlämnad, av anden smord klass av människor skall hjälpa oss att vara medvetna om tiden. Denna ”den trogne och omdömesgille slaven” serverar oss andlig ”mat i rätt tid” och förmanar oss att ”alltid [ha] rikligt att göra i Herrens verk”. (Matteus 24:45; 1 Korintierna 15:58) På så sätt kan vi vara användbara i Guds tjänst både nu och i framtiden. Men det kommer att kosta oss något. Tid. Vi har alla lika mycket tid att disponera varje vecka — 168 timmar. Hur väl disponerar du din tid? Visar du därigenom att du verkligen vet vilken tid vi lever i från Guds ståndpunkt sett?

”Jag har inte någon tid över”, säger många. Det är därför man måste vara villig att köpa tid från andra områden i livet. Hobbyer, musik, avkoppling, förvärvsarbete — allt detta konkurrerar om din tid. Och nya prylar, som TV-spel, kan fullständigt uppsluka din tid. Det kan vara skönt eller nödvändigt att använda en del tid till hälsosam avkoppling, men visar du i ditt liv att du balanserar din tid på ett förnuftigt sätt med tanke på vad du vet om Guds tidtabell?

Vilken poets ord vill du skall vara tillämpliga på dig?

Dennes:

”Du säger då att tiden går?

Ack, den består, men vi förgår.”

Eller dennes:

”Jag vill dagligen lova dig

och prisa ditt namn alltid och evinnerligen.” — Psalm 145:2.

Vilken det blir kommer att bero på om du verkligen vet vilken tid vi lever i eller inte.

[Fotnoter]

[Ruta på sidan 7]

BEVIS FÖR KRISTI NÄRVARO SOM HIMMELSK KONUNG

Har du lagt märke till följande?

Globala krig Matteus 24:3, 7

Ökad brottslighet Matteus 24:12

Hungersnöd Markus 13:8

Predikande världen utöver Markus 13:10

Jordbävningar Lukas 21:11

Farsoter Lukas 21:11

Fruktan för framtiden Lukas 21:26

Själviskhet 2 Timoteus 3:2

Kärlek till njutningar 2 Timoteus 3:4

[Bilder på sidan 5]

En flygtidtabell ger resande upplysningar om ankomsttider och avgångstider

Bibelns tidtabell ger oss upplysningar om när det Gud låter hända kommer att inträffa