Skaparen kan ge ditt liv större mening
”Må de lovprisa Jehovas namn; ty han själv befallde, och de skapades.” — PSALM 148:5.
1, 2. a) Vilken fråga skall vi behandla? b) Hur är skapelsen inbegripen i Jesajas fråga?
”HAR du inte kommit att inse det?” Detta kanske bara låter som en ledande fråga, som skulle få många att svara: ”Kommit att inse vad för något?” Det är emellertid en allvarlig fråga. Och vi kan bäst förstå svaret genom att se på det sammanhang i vilket den uttalades, nämligen Jesaja, kapitel 40. Även om frågan som skrevs av den forntida hebréen Jesaja är gammal, är den fortfarande mycket aktuell och berör själva meningen med livet.
2 Då frågan i Jesaja 40:28 är så viktig, förtjänar den att allvarligt begrundas: ”Har du inte kommit att inse det, eller har du inte hört? Jehova, Skaparen av jordens yttersta ändar, är en Gud till obestämd tid.” Det man skulle komma att inse gällde således jordens Skapare, och sammanhanget visar att mer än jorden är inbegripet. Två verser tidigare skrev Jesaja så här om stjärnorna: ”Lyft upp era ögon mot höjden och se. Vem har skapat dessa ting? Det har Han som för ut hären av dem, ja efter antal. ... På grund av överflödet på dynamisk energi, också därför att han är väldig i kraft, saknas inte en enda av dem.”
3. Varför bör vi önska veta mer om Skaparen, även om vi redan vet mycket om honom?
3 Ja, frågan: ”Har du inte kommit att inse det?” gäller faktiskt Skaparen av vårt universum. Du kanske är övertygad om att Jehova Gud är ”Skaparen av jordens yttersta ändar”. Och du kanske vet en hel del om hans personlighet och handlingssätt. Men tänk om du träffar en man eller en kvinna som tvivlar på att det finns en Skapare och som definitivt inte vet hurdan han är? Du bör inte bli förvånad över att träffa en sådan person, eftersom det finns miljontals människor som inte känner till eller tror på Skaparen. — Psalm 14:1; 53:1.
4. a) Varför är det lämpligt att nu tänka på Skaparen? b) Vilka svar kan vetenskapen inte ge?
4 Skolorna skapar många skeptiker som menar att vetenskapen har (eller kommer att finna) svar på frågorna om universums och livets uppkomst. I boken Aux Origines de la Vie påpekar författarna Hagene och Lenay: ”Frågan om livets uppkomst är fortfarande aktuell i början av 2000-talet. Detta problem som är så svårt att lösa kräver att man utforskar alla områden, från den ofantliga rymden till materiens minsta partiklar.” Men i det sista kapitlet med rubriken ”Frågan kvarstår” medger man: ”Vi har undersökt några vetenskapliga svar på frågan hur livet på jorden framträdde — men varför framträdde det? Har livet någon mening? Dessa frågor kan inte vetenskapen besvara. Den söker bara ta reda på hur saker och ting kommit till. Men ’hur’ och ’varför’ är två vitt skilda frågor. ... På frågorna om ’varför’ får filosofin, religionen och framför allt var och en av oss söka svaren.”
Att finna svar och mening
5. Vad slags människor kan i synnerhet få nytta av att få veta mer om Skaparen?
5 Ja, vi vill förstå varför livet existerar, och i synnerhet varför vi är här. Vi bör också vara intresserade av de människor som ännu inte har kommit fram till att det finns en Skapare och som helt visst inte vet mycket om hans vägar. Och tänk på dem som har vuxit upp i en miljö där man har en helt annan uppfattning om Gud än den som Bibeln ger oss. Miljarder har vuxit upp i Orienten eller på andra håll där de flesta inte tror på en personlig Gud, en verklig varelse med en tilltalande personlighet. För dem väcker ordet ”gud” kanske tanken på en obestämd kraft eller en abstrakt orsak. De har inte lärt känna Skaparen eller hans vägar. Och tänk vilken nytta och vilka eviga framtidsutsikter som de miljontals människor med liknande uppfattningar skulle kunna få, om de blev övertygade om att det finns en Skapare! De skulle också kunna vinna något som är mycket sällsynt, nämligen sinnesfrid och en verklig mening med sitt liv.
6. Vilken likhet har mångas liv med Paul Gauguins erfarenhet, vilken kom till uttryck i en av hans målningar?
6 Ett exempel kan belysa det: År 1891 for den franske konstnären Paul Gauguin till Franska Polynesien, ett sannskyldigt paradis, i sitt sökande efter en mening i livet. Men det utsvävande liv han hade fört drog snart sjukdom och lidande över både honom själv och andra. När han kände döden närma sig, målade han en stor målning i vilken han verkade ”presentera en vision av livet som stor hemlighet”. Vet du vad Gauguin kallade målningen? Jo: ”Varifrån kommer vi? Vilka är vi? Vart är vi på väg?” Du kanske har hört andra ställa liknande frågor. Det är många som gör det. Men när de inte får några tillfredsställande svar och inte finner någon mening i livet, vart kan de då vända sig? De kanske kommer fram till att deras liv inte skiljer sig nämnvärt från djurens. — 2 Petrus 2:12.a
7, 8. Varför räcker det inte med vetenskapliga undersökningar?
7 Man kan därför förstå varför Freeman Dyson, professor i fysik, kunde skriva: ”Jag är i gott sällskap när jag på nytt ställer de frågor som Job ställde. Varför lider vi? Varför är världen så orättvis? Vad är meningen med smärta och tragedi?” (Job 3:20, 21; 10:2, 18; 21:7) Som nämnts vänder sig många till vetenskapen i stället för till Gud för att få svar. Biologer, oceanografer och andra ökar människans kunskap om jorden och livet på den. Astronomer och fysiker riktar blicken utåt och lär sig alltmer om vårt solsystem, stjärnorna och även avlägsna galaxer. (Jämför 1 Moseboken 11:6.) Vilka förnuftiga slutsatser pekar sådana fakta mot?
8 Somliga forskare säger att Guds ”sinne” eller ”handstil” är uppenbar i universum. Men missar man själva poängen? I tidskriften Science påpekades det: ”När forskare säger att kosmologin uppenbarar Guds ’sinne’ eller ’handstil’, tillskriver de det gudomliga vad som till sist kanske är av mindre betydelse i universum — dess fysiska struktur.” Steven Weinberg, nobelpristagare i fysik, skrev faktiskt: ”Ju bättre vi lär oss förstå världsalltet, desto meningslösare verkar det.”
9. Vilka fakta kan hjälpa oss och andra att få kunskap om Skaparen?
9 Men du kanske tillhör de miljoner som allvarligt har studerat saken och som inser att den verkliga meningen med livet har samband med att man känner Skaparen. Tänk på det som aposteln Paulus skrev: ”Människorna kan inte säga att de inte vet något om Gud. Från världens början har människorna kunnat se hurdan Gud är genom de ting han har gjort. Detta visar hans kraft som består för evigt. Det visar att han är Gud.” (Romarna 1:19, 20, Holy Bible, New Life Version) Ja, det finns fakta om vår värld och om oss själva som kan hjälpa människor att erkänna Skaparen och att finna en mening i livet i förbindelse med honom. Vi skall betrakta tre sidor av detta: universum, livets uppkomst och våra egna mentala förmågor.
Skäl till att tro
10. Varför bör vi tänka på ”början”? (1 Moseboken 1:1; Psalm 111:10)
10 Hur blev universum till? Av reportage om rymdteleskop och rymdsonder känner du kanske till att de flesta forskare menar att universum inte alltid har funnits. Det har en begynnelse, och det expanderar. Vad visar detta? Lyssna till vad astronomen sir Bernard Lovell har sagt: ”Om universum vid någon tidpunkt i det förflutna var en oändligt liten singularitet med oändligt stor täthet, måste vi fråga oss vad som fanns dessförinnan. ... Vi ställs inför problemet med en begynnelse.”
11. a) Hur stort är universum? b) Vad vittnar precisionen i universum om?
11 I universums uppbyggnad, däribland jordens, lägger man märke till en precision, en exakt avpassning, som väcker förundran. Två anmärkningsvärda egenskaper hos vår sol och andra stjärnor är att de producerar energi under lång tid och är stabila. Aktuella beräkningar av antalet galaxer i det synliga universum varierar från 50 miljarder (50.000.000.000) till 125 miljarder. Och Vintergatan har miljarder stjärnor. Tänk på följande exempel: Vi vet att det behövs exakt rätt förhållande mellan bränsle och luft för att en bilmotor skall fungera effektivt. Om du äger en bil, kanske du anlitar en skicklig bilmekaniker för att trimma motorn, så att bilen skall gå bättre och jämnare. Om det är viktigt med en sådan precision när det gäller en enkel motor, hur är det då med solen och dess effektiva ”förbränning”? Det är uppenbart att de viktiga krafter som är inbegripna är exakt avpassade för att gynna livet på jorden. Var detta bara en slump? Job i forna tider fick frågan: ”Påbjöd du de regler som styr himlarna eller fastställde du naturlagarna på jorden?” (Job 38:33, The New English Bible) Ingen människa gjorde det. Varifrån kom då precisionen? — Psalm 19:1.
12. Varför är det rimligt att tänka att en mäktig intelligens ligger bakom skapelsen?
12 Kan den ha kommit från något eller någon som det mänskliga ögat inte kan se? Begrunda den här frågan i ljuset av modern vetenskap. De flesta astronomer godtar nu existensen av massiva himlakroppar — svarta hål. Dessa svarta hål kan inte ses, men experter är ändå övertygade om att de finns. På liknande sätt berättar Bibeln om att det i en annan värld finns mäktiga skapelser som man inte kan se, nämligen andevarelser. Om det finns sådana osynliga varelser, är det då inte rimligt att den precision som är uppenbar i hela universum kommer från en mäktig intelligens, en intelligent andevarelse? — Nehemja 9:6.
13, 14. a) Vad har vetenskapen faktiskt slagit fast om livets uppkomst? b) På vad pekar existensen av liv på jorden?
13 Den andra bevisföringen som kan hjälpa människor att inse att det finns en Skapare gäller livets uppkomst. Sedan Louis Pasteur utförde sina experiment, har man godtagit att liv inte kommer till av ingenting genom självalstring. Hur uppkom då livet på jorden? På 1950-talet försökte forskare bevisa att det kunde ha utvecklats långsamt i något urhav, när en primitiv atmosfär ständigt träffades av blixtar. Men som det senare har framkommit kan livet på jorden inte ha ett sådant ursprung, då det aldrig har funnits en sådan atmosfär. Därför söker somliga vetenskapsmän efter en trovärdigare förklaring. Men missar de också själva poängen?
14 Den brittiske astronomen sir Fred Hoyle, som i många årtionden studerat universum och livet i det, sade vid ett tillfälle: ”I stället för att godta den orimligt lilla möjligheten att livet har uppkommit genom naturens blinda krafter verkade det bättre att anta att livet har uppkommit genom en avsiktlig intellektuell handling.” Ja, ju mer man lär sig om livets under, desto mer logisk är slutsatsen att det kommer från en intelligent källa. — Job 33:4; Psalm 8:3, 4; 36:9; Apostlagärningarna 17:28.
15. Varför kan det sägas att vi är unika?
15 Den första bevisföringen gällde universum och den andra livets uppkomst på jorden. Lägg nu märke till den tredje, det förhållandet att vi är unika. Alla människor, även du, är i många avseenden unika. Hur då? Du har förmodligen hört att hjärnan har jämförts med en kraftfull dator. Men upptäckter på senare tid visar att den jämförelsen inte är adekvat. En forskare vid Massachusetts Institute of Technology i USA har sagt: ”Dagens datorer kommer inte ens i närheten av en 4-årings nivå när det gäller förmågan att se, tala, röra sig eller använda sunt förnuft. ... Man har beräknat att till och med den kraftfullaste superdatorn har en kapacitet när det gäller informationsbehandling som kan jämföras med nervsystemet hos en snigel — en ynkligt liten del av den kapacitet som superdatorn i [vår] skalle har.”
16. På vad pekar förmågan att använda ett språk?
16 Förmågan att använda ett språk är något du har tack vare din hjärna. Somliga människor talar två, tre eller ännu fler språk, men vi är unika även om vi endast kan tala ett språk. (Jesaja 36:11; Apostlagärningarna 21:37–40) Professorerna R. S. och D. H. Fouts frågade: ”Är det bara människan ... som kan kommunicera med hjälp av ett språk? ... Alla högre djur kommunicerar ju med hjälp av ... gester, lukter, läten, vrål och sång, och när det gäller bin också med hjälp av dans. Men inget annat djur än människan tycks ha ett strukturerat språk med grammatik. Och något som kanske är högst betecknande är att djur inte ritar bilder av saker och ting. De kan på sin höjd klottra.” Ja, det är endast människor som kan använda hjärnan till att tala ett språk och rita meningsfulla bilder. — Jämför Jesaja 8:1; 30:8; Lukas 1:3.
17. Vilken grundläggande skillnad är det mellan ett djurs sätt att se sig i en spegel och en människas?
17 Du har dessutom ett medvetande. Du är medveten om dig själv. (Ordspråken 14:10) Har du sett hur en fågel, hund eller katt sett sig själv i en spegel och sedan pickat på spegeln, morrat eller gått till anfall? Djuret tror att det ser ett annat djur; det känner inte igen sig självt. Men när du ser dig själv i en spegel, vet du att det är du. (Jakob 1:23, 24) Du kanske kontrollerar ditt utseende eller funderar över hur du kommer att se ut om några år. Detta gör inte djuren. Ja, din hjärna gör dig unik. Vem skall ha äran för det? Hur kom din hjärna till, om inte från Gud?
18. Vilka mentala förmågor skiljer dig från djuren?
18 Din hjärna gör också att du kan uppskatta konst och musik och att du har känsla för moral. (2 Moseboken 15:20; Domarna 11:34; 1 Kungaboken 6:1, 29–35; Matteus 11:16, 17) Varför har vi människor sådana förmågor, medan djuren inte har dem? Djuren använder sin hjärna i huvudsak till att sörja för de omedelbara behoven — att skaffa mat, hitta en partner eller bygga bo. Det är bara människor som tänker bortom nuet. Somliga tänker till och med på hur det de gör kommer att påverka miljön eller deras avkomlingar långt in i framtiden. Varför det? Så här läser vi i Predikaren 3:11 om människorna: ”Också obestämd tid har han [Skaparen] lagt i deras hjärta.” Ja, din förmåga att fundera över innebörden i begreppet obestämd tid eller att föreställa dig ett evigt liv är unik.
Låt Skaparen foga mening till det
19. Vilket trestegsresonemang skulle du kunna använda för att hjälpa andra att tänka på Skaparen?
19 Vi har nu berört endast tre områden: den precision som man ser i det omätliga universum, livets uppkomst och människohjärnans obestridligt unika förmågor. Vad visar fakta när det gäller de här tre områdena? Här är ett resonemang som du skulle kunna använda när du vill hjälpa andra att komma till en slutsats. Fråga först: Har universum en begynnelse, en början? De flesta tror det. Fråga sedan: Fanns det ett upphov till universums början eller fanns det inte det? De flesta människor menar att universums början hade ett upphov. Det leder till den slutliga frågan: Hade det här upphovet formen av något evigt eller någon evig? Att man lägger fram det så klart och logiskt kan hjälpa många att dra slutsatsen: Det måste finnas en Skapare! Bör det då inte finnas en mening med livet?
20, 21. Varför måste vi lära känna Skaparen för att livet skall få en mening?
20 Hela vår tillvaro, inbegripet känslan för moral och moralen som sådan, bör förknippas med Skaparen. Doktor Rollo May skrev en gång: ”Den enda giltiga grunden för moralen är den som vilar på den verkliga meningen med livet.” Var kan man finna den? Han fortsatte: ”Den verkliga grundvalen är Guds natur. Guds principer är de principer som ligger till grund för livet från skapelsens början till dess slut.”
21 Därför kan vi lätt förstå varför psalmisten visade både ödmjukhet och vishet när han bad Skaparen: ”Få mig att lära känna dina egna vägar, o Jehova; lär mig dina egna stigar. Få mig att vandra i din sanning och lär mig, ty du är min räddnings Gud.” (Psalm 25:4, 5) Psalmistens liv måste helt visst ha fått större mening och bättre inriktning allteftersom han lärde känna Skaparen bättre. Det kan bli så för var och en av oss också. — 2 Moseboken 33:13.
22. Vad är inbegripet i att lära känna Skaparens vägar?
22 Att lära känna Skaparens ”egna vägar” inbegriper att bättre lära känna både hur hans personlighet och hans handlingssätt är. Men hur kan vi lära känna Skaparen bättre, då han ju är både osynlig och vördnadsbjudande i sin kraft? Detta skall vi behandla i följande artikel.
[Fotnoter]
a Med stöd av erfarenheter från nazistiska koncentrationsläger insåg dr Viktor E. Frankl: ”Människans sökande efter en mening är en grundläggande kraft i hennes liv och inte en ’sekundär rationalisering’ av instinktiva drifter”, sådana som djuren har. Han tillade att en undersökning som gjordes i Frankrike ett par årtionden efter andra världskriget visade att ”89 procent av de intervjuade medgav att människan behöver ’något’ att leva för”.
Hur skulle du svara?
◻ Varför måste vi gå längre än till att skaffa vetenskapliga upplysningar om universum?
◻ Vad skulle du vilja peka på för att hjälpa andra att börja tänka på Skaparen?
◻ Varför är kunskap om Skaparen nyckeln till ett tillfredsställande liv?
[Diagram/Bild på sidan 18]
(För formaterad text, se publikationen)
Vad är din slutsats?
Universum
↓ ↓
Har ingen Har en
begynnelse begynnelse
↓ ↓
Utan något Har ett upphov
upphov
↓ ↓
Något evigt Någon evig
[Bild på sidan 15]
Storheten och precisionen i universum har fått många att tänka på Skaparen
[Bildkälla]
Sidorna 15 och 18: Jeff Hester (Arizona State University) och NASA