Stressfaktorer i samband med båtsport

Ett av de mest populära sätten att njuta av vatten är att åka båt. År 1986 lade man enligt vissa beräkningar ner närmare 90 miljarder kronor på båtsport enbart i Förenta staterna. Men statistiken har också en dystrare sida — över 25.000 personer skadades i båtolyckor av olika slag. Dessutom förlorade mer än 1.000 människor livet. Vad kan göras för att öka säkerheten till sjöss?

Det finns naturligtvis många orsaker till båtolyckor, men en färsk undersökning som utförts av den amerikanska kustbevakningen visar att vissa stressfaktorer kan bära en del av skulden. Denna undersökning visar att en person som i tre eller fyra timmar utsätts för de betingelser som råder på sjön, till exempel buller, vind, vibrationer och starkt solsken, kan drabbas av utmattning eller en sorts tranceliknande tillstånd. Det är därför en dag till sjöss kan vara mycket tröttande även om man inte anstränger sig kroppsligen. Det som är särskilt anmärkningsvärt är emellertid att en persons reflexer kan bli så avtrubbade att han reagerar ungefär som om han var alkoholpåverkad, även om han kanske inte har druckit. Och vid alkoholförtäring blir verkningarna av dessa stressfaktorer ännu starkare. Detta understryker hur viktigt det är att vara pigg och vaken och att vila när så behövs. Och även om all alkoholförtäring bör ske med måtta, så bör man vara extra försiktig när man är ute på sjön.

Det händer alltför ofta att människors avslappnade attityd ute till sjöss smittar av sig på själva framförandet av båten. Denna sorglösa attityd är en del av förklaringen till att kollisioner är den vanligaste typen av olyckor. De flesta kollisioner beror på vårdslöshet och bristande uppmärksamhet. Här följer ett typiskt fall. En man som kom i sin båt och satte upp farten vid slutet av ett hastighetsbegränsat område rammade en annan båt och skadade två personer så svårt att de avled. Vad var orsaken? Den skyldige båtföraren hade i sitt knä en annan person som delvis skymde sikten, och därför gav han inte akt på omgivningarna.

Tänk på att framförandet av en båt medför ansvar, precis som bilkörning.

Fall överbord och kapsejsning

De två största farorna till sjöss är fall överbord och kapsejsning. Sammanlagt svarar de för närmare 65 procent av alla dödsolyckor till sjöss i Förenta staterna. De flesta av dessa fall gäller mindre båtar (under 5 meter). Men om du vet varför dessa olyckor inträffar, kan du undvika att själv råka ut för sådant.

De flesta kapsejsningar beror på att båten är för tungt lastad med passagerare eller utrustning. Men även om en båt inte är för tungt lastad, kan det ändå finnas risk för kantring om lasten inte är jämnt fördelad i båten. Till och med större fartyg har kantrat till följd av förskjutningar i lasten eller på grund av att passagerarna plötsligt sprungit över till ena sidan. I mindre båtar, till exempel kanoter, är det viktigt att tyngdpunkten ligger lågt. Om man måste byta plats, är det bättre att huka sig ner och hålla i sidorna än att ställa sig upp.

Om du faller överbord eller båten råkar kantra, vad skall du då göra? 1) Gör en medveten ansträngning att inte gripas av panik. 2) Om du inte har flytväst på dig, försök då att få tag i en. 3) Eftersom de flesta båtar är konstruerade så att de håller sig flytande även sedan de kantrat, är det bäst att stanna kvar vid båten; det är då lättare för räddningsmanskapet att hitta dig. 4) Om vattnet är kallt, försök då att hålla så stor del av kroppen som möjligt ovanför vattnet och håll dig stilla för att förhindra avkylning.

Kroppen avkyls 25 gånger snabbare i vatten än i luft, och värmeförlusten är omkring 30 procent större om man trampar vatten eller simmar än om man håller sig stilla. Många drunkningsolyckor inträffar när personer försöker simma i land, eftersom avståndet till land ofta är längre än det ser ut att vara. Och ju kallare vattnet är, desto fortare blir man trött.

Om du hamnar i vattnet utan flytväst och inte har någon båt eller något annat föremål att hålla i, kan dina kläder hjälpa till att hålla dig flytande. Den amerikanska kustbevakningens tidskrift Accidents ger följande råd: ”Om du har en skjorta på dig, knäpp den då vid kragen och se till att den sluter tätt intill halsen. Böj huvudet framåt, dra upp framsidan av skjortan till ansiktet och blås in luft mellan den andra och den tredje knappen. Håll till kragen så att luften inte kommer ut. Luften kommer då att stanna kvar inne i skjortan och bilda en bubbla vid nacken.” På det sättet kan du åtminstone få en provisorisk flytväst som kan underlätta flytningen så att du inte slösar bort dina krafter.

Det är intressant att lägga märke till att kustbevakningen säger att antalet dödsolyckor skulle kunna minskas med 75 procent om människor bara ville använda flytväst. De flesta tycker emellertid att en flytväst är obekväm och hindrar rörelsefriheten eller också att det inte är ”tufft” att ha en sådan på sig. Andra avstår därför att de anser sig kunna simma bra. (Se rutan: ”Även goda simmare drunknar”.) Eftersom lagen i många länder i de flesta fall bara kräver att det skall finnas flytvästar ombord och inte att man har dem på sig, får var och en naturligtvis göra som han eller hon vill. Men man är utan tvivel säkrare om man använder flytväst.

Ofta säger den som bär ansvaret för en olycka: ”Jag gjorde det inte med avsikt — det var en olyckshändelse. Jag trodde inte att något skulle hända.” Ja, tanklöshet är ofta orsaken. Olyckshändelser är aldrig avsiktliga, men med en smula förutseende och respekt för människor i vår omgivning kan de ofta undvikas.

Att ta onödiga risker bara för spänningens skull är att visa ringaktning för livets gåva. En båtolycka med dödlig utgång förorsakades av att två grupper på ett ovarsamt sätt körde ikapp med vattenskidor. Den första vattenskidåkaren föll och blev överkörd av den andra båten. Många människor har också blivit skadade vid kollisioner på natten på grund av att man inte använt lanternor eller att man nonchalerat sjömärken och gått på grund.