Leversjukdom och cancer

Levern har stor betydelse för kroppens ämnesomsättning, kamp mot infektioner, reglering av blodflödet och nedbrytning av giftiga ämnen, till exempel alkohol. Långvarigt bruk av alkohol skadar levern i tre steg. I det första steget gör nedbrytningen av etanol att spjälkningen av fetter går långsammare, vilket gör att de inlagras i levern. Detta leder till leversteatos, fettlever. Med tiden utvecklas kronisk leverinflammation, alkoholhepatit. Förutom att alkohol kan vara den direkta orsaken till hepatit, verkar alkohol också försämra kroppens motståndskraft mot hepatit B- och hepatit C-virus.a Om inflammationen går för långt, brister cellerna och dör. Något som ytterligare förvärrar skadan är att alkohol verkar utlösa en naturlig process som kallas apoptos, programmerad celldöd.

Det tredje steget är levercirros, skrumplever. Den onda cirkeln av kronisk inflammation och celldöd orsakar irreversibel ärrbildning. Så småningom blir levern knölig i stället för porös. Till slut förhindrar ärrvävnad ett normalt blodflöde, vilket leder till leversvikt och död.

Alkoholen har ytterligare en effekt på levern, men den är mer försåtlig och smygande – leverns förmåga att motarbeta cancerframkallande ämnen minskar. Förutom att alkohol gynnar uppkomsten av cancer i levern sker även en markant ökning av risken för cancer i munhåla, svalg, struphuvud och matstrupe. Dessutom gör alkohol slemhinnorna i munnen mer lättgenomträngliga för cancerframkallande ämnen i tobak, och därmed ökar cancerrisken för rökare. Kvinnor som dricker dagligen löper större risk att drabbas av bröstcancer. Enligt en undersökning är risken att drabbas av bröstcancer 69 procent högre för dem som dricker tre eller fler standardglas per dag jämfört med dem som inte dricker alls.