I DAG har de mer än 435 miljoner människor som talar slaviska språk tillgång till en bibelöversättning på modersmålet.a Av dessa människor använder 360 miljoner det kyrilliska alfabetet. Så har det dock inte alltid varit. Deras förfäder som levde för 1.200 år sedan hade varken skriftspråk eller alfabet i sina dialekter. De som bidrog till att förändra situationen hette Kyrillos och Methodios, två köttsliga bröder.

Ett alfabet och en bibelöversättning kommer till

Under månaderna före avresan förberedde Kyrillos sig för uppdraget genom att utveckla ett antal skrivtecken för det slaviska språket. Det har sagts att han hade ett fint öra för fonetik. Genom att använda grekiska och hebreiska bokstäver försökte han ge varje språkljud i det slaviska språket en egen bokstav.b Somliga forskare tror att han vid denna tid redan arbetat i flera år med att lägga grunden till ett sådant alfabet. Dessutom råder det en viss osäkerhet om hur alfabetet som Kyrillos utarbetade exakt såg ut. — Se rutan ”Kyrilliska eller glagolitiska?”

[Ruta på sidan 29]

Kyrilliska eller glagolitiska?

Hur såg egentligen det alfabet ut som Kyrillos skapade? Det är en mycket kontroversiell fråga. Språkforskare kan inte med säkerhet säga vad det var för alfabet. Det alfabet som kallas det kyrilliska är till stor del baserat på det grekiska alfabetet, förutom ett antal bokstäver som representerar slaviska ljud som inte finns i grekiskan. I några av de tidigaste slaviska handskrifterna har man dock använt ett mycket säreget alfabet, känt som det glagolitiska, och det är detta alfabet som många forskare menar att Kyrillos skapade. Några få av de glagolitiska bokstäverna verkar härstamma från grekiskan eller hebreiskan. Några kan härstamma från medeltida diakritiska tecken, men de allra flesta bokstäverna är unika i sitt slag. Det glagolitiska alfabetet tycks vara en i högsta grad särskiljande och självständig skapelse. Det är dock den kyrilliska skriften som har utvecklats inom dagens ryska, ukrainska, serbiska, bulgariska och makedoniska, jämte 22 ytterligare språk, av vilka några inte är slaviska.

[Kyrilliska och glagolitiska bokstäver]