Det tog tid för en del korn av sanning att gro, vilket en berättelse från provinsen Huíla visar. Många år efter paret Smiths predikofärd erinrade sig en viss man vid namn Andrade att när han var 41 år och bodde i Sá da Bandeira, hade han fått några av Sällskapet Vakttornets publikationer av någon som reste i området i en bil från Sydafrika. Andrade hade då skaffat sig boken Rikedom och en prenumeration på Vakttornet. Han skrev till avdelningskontoret i Brasilien, och där ordnade man så att han fick ett bibelstudium per brev. Bibelstudiet upphörde emellertid, när han insåg att censurmyndigheterna granskade hans post. I flera år hade han ingen kontakt med Jehovas vittnen.

År 1967 flyttade Zuleika Fareleiro, som var nydöpt, till Sá da Bandeira. Hon hade relativt ringa kunskap om sanningen, och vid den tiden var Jehovas vittnens verksamhet förbjuden i landet. Men hon var ändå mycket angelägen om att berätta för andra om det hon visste. Hon satte i gång ett bibelstudium med en kvinna som sade till henne att hon kände en skomakare som verkade ha samma religion. Syster Fareleiro tog med sig några skor som behövde lagas, och när hon visade skomakaren boken Sanningen som leder till evigt liv, sken hans ansikte upp. Hon kunde inleda ett bibelstudium med honom. Mannen var Andrade, som då var rullstolsburen. Han hade blivit traumatiserad efter att ha bevittnat mordet på sin hustru. Därför kände han sig tilltalad av hoppet om Guds kungarike, och han grep ett fast tag om det. År 1971 blev han döpt som ett Jehovas vittne, och han tjänade Jehova troget fram till sin död 1981, då han var 80 år. Trots sitt handikapp och sin höga ålder var han regelbunden och aktiv på församlingsmötena, vilket var till stor uppmuntran för andra.

Den första rapporten om att Jehovas vittnen var verksamma i Angola kom från Gray Smith och hans hustru, Olga, ett pionjärpar från Kapstaden i Sydafrika. I juli 1938 åkte de till Angola från Johannesburg i en bil som hade anpassats för att spela upp bibliska tal. Bilen var lastad med Sällskapet Vakttornets publikationer. Under sin tre månader långa resa tecknade paret Smith prenumerationer på Vakttornet och spred 8.158 biblar, böcker och broschyrer. De lämnade frikostigt ut biblisk litteratur i ett stort område och nådde människor i Benguela, Luanda, Sá da Bandeira (nu Lubango) och andra städer i västra Angola.