Vid sin smörjelse blev Aron emellertid inte bara helgad till att frambära offer för folket utan också till att utföra andra plikter. Han hade ansvaret att undervisa folket i Guds ord. (3Mo 10:8–11; 5Mo 24:8; Mal 2:7) Han och hans efterföljare hade den högsta myndigheten under Jehova, Kungen. Vid mycket högtidliga tillfällen bar han de dyrbara kläderna. Han bar också linneturbanen med den ”glänsande plåten” av guld och bröststycket med urim och tummim, som gjorde att han kunde få Jehovas ”ja” eller ”nej” på frågor som gällde folket – en anordning som dock inte verkar ha använts så mycket under den tid Mose levde och verkade som medlare. (2Mo 28:4, 29, 30, 36; se ÖVERSTEPRÄST.)

Aron smordes sedan på det sätt som beskrivs i Psalm 133:2 och kunde därefter kallas mashịach eller messias (khristọs, LXX), dvs. ”den smorde”. (3Mo 4:5, 16; 6:22)