-
Bringas inte fort ur fattningenVakttornet – 1986 | 15 mars
-
-
Bringas inte fort ur fattningen
”Vi ber er ... att inte fort bringas ur fattningen eller att bli upphetsade, vare sig genom ett inspirerat uttalande eller genom ett muntligt budskap eller genom ett brev såsom från oss.” — 2 TESSALONIKERNA 2:1, 2.
1. Vilka trevliga minnen väcks hos oss, när vi tänker tillbaka på den tid då vi först lärde känna sanningen?
NÄR vi som kristna tänker tillbaka på den tid då vi först lärde känna sanningen från Guds ord, väcker det alltid trevliga minnen hos oss. Sanningen var vacker, förnuftig och tillfredsställande. Hur fylldes inte våra hjärtan av uppskattning, när vi fick kunskap om Jehova och hans upphöjda egenskaper, däribland hans stora kärlek och hans barmhärtighet! Vi kände glädje, när vi kom i kontakt med medtroende, som visade sann kristen kärlek och levde enligt bibelns principer.
2. Vilka framtidsutsikter har vi som Jehovas tjänare, och i vilken andlig situation befinner vi oss?
2 Hur tacksamma var vi inte över att få reda på att Jehova snart kommer att avlägsna smärta, sorg och till och med död! (Uppenbarelseboken 21:3, 4) Tänka sig att få leva för evigt på en paradisisk jord med fullkomlig hälsa och fullständig lycka! Det var nästan för bra för att vara sant. Men det var sant. Det hade stöd i Guds ord. Det var spännande! Vi kände oss säkert precis som Jesu lärjungar, när han visade sig för dem efter sin uppståndelse. Så här sade de till varandra: ”Var inte våra hjärtan brinnande, när han talade till oss på vägen, när han helt upplät Skrifterna för oss?” (Lukas 24:32) Ja, när vi lärde känna sanningen och överlämnade vårt liv åt Jehova, upptäckte vi att vi var i ett andligt paradis. Vilken välsignelse!
3. Hur försöker djävulen och andra motståndare beröva oss välsignelserna i Jehovas andliga paradis?
3 Men att vara i Jehovas andliga paradis är inte något vi kan ta för givet. Vi kom in i detta paradis frivilligt; vi kan gå rätt ut därifrån (eller bli förda ut), om vi grips av otro eller uppsåtligt överträder Jehovas rättfärdiga lagar. Detta kommer naturligtvis inte att inträffa, om vi bevarar ”den kärlek” stark som vi ”först” hade, om vi fortsätter att uppskatta alla Jehovas anordningar för att bevara oss andligen starka. (Uppenbarelseboken 2:4) Men djävulen och andra motståndare till sann tillbedjan är skickliga i fråga om att bedra. Vi bör aldrig glömma att de står redo att få oss att bryta vår ostrafflighet, om de bara kan. Deras propaganda är avsedd att försvaga vår tro, att få vår kärlek till Gud att svalna, att så ut tvivel i våra sinnen — ja, att få det andliga paradiset att framstå som om det inte vore något paradis alls.
4. Vad kan bli följden, om vi låter vår tro försvagas och låter allvarliga tvivel utvecklas?
4 Vi skulle, för att låna från ett ordstäv, kunna komma till det stadium då vi tycker att det är svårt, ja, kanske rentav omöjligt, att se det andliga paradisets skog, därför att vi stirrar så på de träd av ofullkomliga människor som nu finns i det. Den spänning vi erfor, när vi lärde känna Guds ords sanning, det storslagna hopp vi kom att få, den kärlek vi utvecklade till Gud och till våra andliga bröder och den nitälskan vi hade för Jehovas tjänst, — allt detta kan dö bort. Om man inte vidtar drastiska åtgärder för att vända varje tendens till sådan andlig försämring, kommer Guds kärleksfulla krav snart att verka vara betungande. Den hälsosamma andliga födan från ”den trogne och omdömesgille slaven” kan tyckas vara något föraktligt, och broderskapet av Jehovas kärleksfulla tjänare kan förefalla vara ett hushåll av fiender. Den enda tillfredsställelsen därefter, som är av ett perverst slag, kommer av att man börjar slå sina medslavar med förtal och halvsanningar. — Matteus 24:45—51.
5. Hur skulle man kunna förlora något som kan jämföras med det som Adam och Eva förlorade, när de blev utdrivna ur Edens paradis?
5 Ja, vi skulle inte bara kunna förlora det andliga paradisets välsignelser nu, utan vi skulle också kunna förlora hoppet om att få leva för evigt i det jordiska paradiset, vilket vore ännu allvarligare. Och vi skulle kunna förlora detta av samma orsak som Adam och Eva förlorade paradiset i Eden. De hade allt de behövde för att vara fullkomligt lyckliga, och de skulle ha kunnat leva för evigt. Men oberoende — egentligen en annan lära — var viktigare för dem än lydnad för Jehova och Edens välsignelser. Eva blev bedragen. Adam däremot blev inte bedragen, men han lät den kraft som omständigheterna utgjorde, däribland hans hustrus starka inflytande, få honom att också synda. Därför drevs de ut ur paradiset för att leva ett eländigt liv till sin död. De förlorade utsikten till evigt liv för sig själva och gav synd och död i arv till sin avkomma. (1 Moseboken 3:1—7, 14—19, 24; 1 Timoteus 2:14; Romarna 5:12) Vilket fruktansvärt pris att betala för deras så kallade oberoende!
6. a) Vilken oro gav Paulus uttryck åt angående somliga i församlingen i Korint? b) Hur återspeglades samma oro i det som han skrev till församlingen i Tessalonika?
6 Aposteln Paulus gav uttryck åt följande oro: ”Jag är rädd att på ett eller annat sätt, såsom ormen förledde Eva genom sin list, era sinnen kan fördärvas och dras bort från den uppriktighet och den kyskhet som tillkommer den Smorde.” (2 Korintierna 11:3) Paulus fann det nödvändigt att skriva angående vissa felaktiga läror som var i omlopp på hans tid, och i sitt andra brev till församlingen i Tessalonika skrev han följande: ”Vi ber er ... att inte fort bringas ur fattningen eller att bli upphetsade, vare sig genom ett inspirerat uttalande eller genom ett muntligt budskap eller genom ett brev såsom från oss, vilket går ut på att Jehovas dag är här. Låt ingen förleda er på något sätt.” — 2 Tessalonikerna 2:1—3.
Ha inget att göra med avfällingar
7. a) Vilka frågor uppstår om man med posten får litteratur av avfällingar? b) Varför är det farligt att vara alltför självsäker, när det gäller att skydda sig mot att påverkas av avfällingar?
7 Vad kommer du då att göra om du konfronteras med avfälliga läror — utstuderade tankegångar — som gör gällande att det du som ett Jehovas vittne tror inte är sanningen? Vad kommer du att göra om du till exempel får ett brev eller någon litteratur som du vid öppnandet genast ser kommer från en avfälling? Kommer din nyfikenhet att få dig att läsa detta bara för att se vad han har att säga? Du kanske rentav resonerar så här: ”Det kommer inte att påverka mig; jag är alldeles för stark i sanningen för att det skulle göra det. Och om vi har sanningen har vi förresten inte något att frukta. Sanningen kommer att bestå provet.” Genom att tänka på det sättet har somliga matat sina sinnen med avfälligt resonemang och har fallit offer för allvarligt ifrågasättande och tvivel. (Jämför Jakob 1:5—8.) Kom därför ihåg varningen i 1 Korintierna 10:12: ”Må den som menar att han står se till att han inte faller.”
8. Vilken hjälp behöver somliga som har dukat under för tvivel?
8 Med kärleksfull hjälp av omtänksamma bröder har somliga som fått tvivel utsått i sina sinnen av avfällingar repat sig efter en period av andlig förvirring och chock. Men denna plåga skulle ha kunnat undvikas. I Ordspråksboken 11:9 (NW) sägs det: ”Genom sin mun bringar den som är en avfälling fördärv över sin medmänniska, men genom kunskap räddas de rättfärdiga.” Judas sade till medkristna att de skulle fortsätta ”att visa barmhärtighet mot några som tvivlar; rädda dem genom att rycka dem ur elden”. (Judas, vers 22, 23) Paulus gav tillsyningsmannen Timoteus rådet att med mildhet visa dem ”till rätta som inte är gynnsamt stämda; då Gud kanske kan ge dem sinnesändring, som leder till exakt kunskap om sanningen, och de kan få sitt förnuft igen och komma ur djävulens snara, eftersom de är fångade levande av honom för att göra hans vilja”. — 2 Timoteus 2:25, 26.
9. Vad blir det tragiska resultatet för dem som lämnar sann tillbedjan?
9 Andra har sorgligt nog hamnat i fullständigt mörker och till och med gått tillbaka till kristenhetens falska läror. Aposteln Petrus skrev om det tragiska resultatet för somliga som först vandrade i sanningen men som sedan vände sig bort från den. Han sade: ”Ja, om de, sedan de har kommit undan världens befläckelser genom exakt kunskap om Herren och frälsaren Jesus Kristus, åter blir invecklade i just dessa ting och blir övervunna, då har det sista blivit värre för dem än det första.” Petrus sade att de liknar hunden som vänder åter till sina spyor och den badade suggan som vänder tillbaka för att vältra sig i smutsen. — 2 Petrus 2:20—22.
10. a) Vad säger Jehova om att lyssna på avfällingar? b) Att läsa litteratur av avfällingar skulle vara detsamma som att göra vad?
10 När en medmänniska säger till oss: ”Läs inte det här” eller: ”Lyssna inte på det där”, så kan vi vara frestade att strunta i hennes råd. Men kom ihåg att det i det här fallet är Jehova som i sitt ord säger till oss vad vi skall göra. Och vad säger han om avfällingar? ”Undvik dem” (Romarna 16:17, 18); ”sluta upp att vara i sällskap med” dem (1 Korintierna 5:11); ”ta inte emot” dem ”i era hem, och uttala inte en hälsning till” dem. (2 Johannes, vers 9, 10) Detta är tydliga ord och klara anvisningar. Om vi av nyfikenhet skulle läsa en känd avfällings litteratur, skulle det då inte vara detsamma som att inbjuda denne fiende till sann tillbedjan rätt in i vårt hem för att sitta ner tillsammans med oss och redogöra för sina avfälliga uppfattningar?
11, 12. a) Vilken illustration ges för att hjälpa oss att inse att vi inte kan läsa litteratur av avfällingar utan att ta skada? b) Hur kan detta tillämpas på Jehovas omsorg om sitt folk?
11 Låt oss belysa saken så här: Anta att din tonårige son fick en del pornografiskt material med posten. Vad skulle du då göra? Om han hade lust att läsa det av nyfikenhet, skulle du då säga: ”Ja, min son, läs det du. Det tar du ingen skada av. Vi har från din tidigaste barndom lärt dig att omoraliskhet är något ont. Du behöver förresten få reda på vad som händer i världen för att se att den verkligen är rutten”? Skulle du resonera så? Absolut inte! I stället skulle du säkert påpeka det farliga i att läsa pornografisk litteratur och skulle kräva att den förstördes. Varför det? Därför att hur stark en människa än kan vara i sanningen, så kommer hennes sinne och hjärta att påverkas, om hon matar sitt sinne med de perversa idéer som förekommer i sådan litteratur. Ett orätt begär som såtts i hjärtats vrår och som stannar kvar där kan till slut skapa ett perverst sexuellt begär. Resultatet? Jakob säger att när det orätta begäret blir fruktsamt, så föder det synd, och synd leder till död. (Jakob 1:15) Så varför sätta i gång den kedjereaktionen?
12 Om vi skulle handla så resolut för att skydda våra barn mot att utsättas för pornografi, bör vi då inte förvänta att vår kärleksfulle himmelske Fader på liknande sätt skulle varna oss och skydda oss mot andlig otukt, avfällighet inbegripen? Han säger att vi skall hålla oss borta från sådant!
13. Vad kan vi göra om någon, när vi tar del i predikoarbetet, ställer uppfordrande frågor grundade på vad avfällingar har sagt eller skrivit?
13 Men anta att vi predikar de goda nyheterna och människor ställer liknande frågor eller gör liknande invändningar som motståndarna gör. Om en människa inte är uppriktig och bara önskar diskutera, är det naturligtvis vanligtvis bäst att vi ursäktar oss och går till nästa dörr. Men vad kan vi göra, om någon uppriktigt frågar om vissa av avfällingarnas påståenden? Vi kan först och främst fråga vad det egentligen är som han undrar över; det kanske bara är fråga om en eller två detaljer. Sedan kan vi hålla oss till dem och besvara frågorna med hjälp av bibeln, Sällskapets publikationer och vad vi själva sanningsenligt vet om saken. Vi behöver inte dra den slutsatsen att vi måste läsa en bok eller broschyr som är fylld med förtal och halvsanningar för att vederlägga motståndarnas falska påståenden och läror.
Förtröstan på Jehova
14. Vilken kärleksfull omsorg har vår himmelske Fader om oss, och varför kan vi sätta vår fullständiga förtröstan till honom?
14 När vi går framåt och bygger upp vår tro och håller oss upptagna i Rikets tjänst, kan vi med förtröstan förlita oss på Jehova och veta att han som vår kärleksfulle himmelske Fader vill vårt allra bästa. Gud undervisar oss; han varnar oss. Detta gör han genom sitt ord och genom den tydliga vägledning som ges genom hans synliga organisation. Om vi skulle be en kärleksfull förälder om bröd och fisk, så skulle han inte ge oss en sten eller en orm. Inte heller kommer Gud att lura oss eller bedra oss. (Matteus 7:7—11) Men Gud kommer inte att fullständigt skydda oss mot frestelser eller ens mot bedrägliga lögner och djävulsk propaganda. Han säger om sig själv: ”Jag, Jehova, är din Gud, den som lär dig att göra det som är till nytta för dig, den som låter dig beträda den väg du bör vandra.” (Jesaja 48:17, NW) Ja, Jehova lär oss ”att göra det som är till nytta för” oss. Han säger till oss att vi skall hålla oss avskilda från avfällingar och deras läror, och detta är till vårt eget skydd. Det betyder vårt liv.
15. Vilka varningar gav aposteln Paulus angående somliga som skulle försöka dra bort lärjungar?
15 Aposteln Paulus varnade kristna medäldste: ”Mitt ibland er själva skall män uppstå och tala förvända ting för att dra bort lärjungarna efter sig.” (Apostlagärningarna 20:30) Om vi fortsätter att lyssna på utstuderade argument och bestickande bevisföring, så kan ”förvända ting” låta som om de vore korrekta. Ju längre Eva betraktade den förbjudna frukten och lyssnade på djävulens förvända resonemang, desto mer övertygad blev hon om att han hade rätt. Paulus varnade: ”Se upp: kanske skall det finnas någon som vill bortföra er som sitt byte genom den filosofi och det tomma bedrägeri som är i överensstämmelse med människors tradition, i överensstämmelse med världens elementära ting och inte i överensstämmelse med Kristus.” (Kolosserna 2:8) Aposteln antydde också att ”genom fagert tal och smicker förleder ... [avfällingar] sveklösa människors hjärtan”. (Romarna 16:17, 18; jämför 2 Korintierna 11:13—15.) Det förhållandet att några dras bort genom det slaget av propaganda betyder ju inte att vi måste följa dem. Vi måste dock ständigt vara vaksamma.
16. Tillämpning av vilka bibliska varningar kommer att hjälpa oss att motstå Satans ansträngningar att bedra människor och leda dem bort från sann tillbedjan?
16 Djävulens metoder har inte förändrats sedan Eden. Han använder utstuderat ifrågasättande och en vädjan till egennyttan. Så här skrev Petrus: ”Det ... kommer [också] att finnas falska lärare bland er. Just dessa skall i hemlighet införa fördärvliga sekter. ... Och i vinningslystnad skall de utnyttja er med falska ord.” (2 Petrus 2:1—3) Något som är falskt är avsett att se äkta ut eller att låta äkta. I 2 Timoteus 2:14—19 betonade Paulus vikten av att använda Jehovas ord för att rätta till saker och ting, men han upplyste också om att man måste undvika avfällingar, vars tomma prat ”kränker det som är heligt”, för, som han sade, ”deras ord skall sprida sig som kallbrand”.
17, 18. a) Hur är avfälliga läror lika kallbrand? b) Vilken varning ger apostels Petrus angående dem som försöker vända oss bort från sann tillbedjan? c) Vilka frågor kommer att besvaras i följande studium?
17 Verkligen en passande jämförelse! Ett avfälligt resonemang liknar kallbrand och är inget annat än andlig död, som sprider sig snabbt. Och eftersom församlingens medlemmar är som en enda kropp, finns det en fara för att andra kan bli smittade. Om den som sprider avfälliga läror inte kan bli återställd till andlig hälsa genom kärleksfull men fast tillämpning av Guds ords balsam, så kan det enda alternativet vara att amputera (utesluta) denna lem till skydd för kroppens andra lemmar. (Jämför Titus 1:10, 11.) Bli inte smittad av dödlig kallbrand av andligt slag! Håll dig vid god andlig hälsa genom att undvika att bli besmittad av ett avfälligt tänkesätt. Lyssna till det sunda rådet i 2 Petrus 3:17, 18: ”Därför, ni älskade, då ni nu har denna förhandskunskap, så var på er vakt för att ni inte skall ryckas med av lagtrotsarnas villfarelse och komma bort från er egen fasta ståndpunkt. Fortsätt i stället att växa till i vår Herres och frälsares, Jesu Kristi, oförtjänta omtanke och kunskap.”
18 Men hur kan vi skydda oss själva mot avfällighet? Hur kan vi bevara våra hjärtan från att bli mottagliga för ett avfälligt resonemang? Dessa frågor skall vi behandla i följande artikel.
-
-
Ge inte djävulen något rum!Vakttornet – 1986 | 15 mars
-
-
Ge inte djävulen något rum!
”Låt inte solen gå ner medan ni är i ett uppretat tillstånd, ge inte heller djävulen rum.” — EFESIERNA 4:26, 27.
1. Hur beskrev Petrus djävulen, men vilken försäkran om beskydd gav aposteln?
ETT rasande vilddjur är ute på jakt. Det har ett omättligt begär efter att uppsluka kristna. Petrus varnar: ”Bevara er besinning, var på er vakt. Er vedersakare, djävulen, går omkring som ett rytande lejon och söker någon att uppsluka. Men stå honom emot, fasta i tron. ... Men sedan ni har lidit en liten tid, skall all oförtjänt omtankes Gud ... göra er fasta, han skall göra er starka.” — 1 Petrus 5:8—10.
2. a) Vad gör oss mer sårbara för Satans angrepp? b) Varför har den som faller offer för avfällighet inte någon annan än sig själv att skylla? c) Vilken svaghet öppnade vägen för djävulen att inge Judas Iskariot i hjärtat att förråda Jesus?
2 Vi kan vara övertygade om att djävulen och hans representanter, både demoner och människor, står redo att utnyttja varje gnagande tvivel, varje allvarlig brist i personligheten och varje försummelse från vår sida att bevara oss andligen starka i tron. Men Jehovas ord försäkrar oss om att djävulen inte kommer att uppsluka oss om vi intar en fast hållning emot honom. (Jakob 4:7) Ingen faller till exempel offer för avfällighet därför att detta inte kunde undvikas. Ingen är predestinerad att lämna tron. Hjärtats motiv är inbegripna. Det är sant att Johannes sade att somliga ”gick ut från oss, men de var inte av vår sort”. (1 Johannes 2:19) Men detta hände därför att de antingen valde att bli avfälliga eller redan från början kom in i Jehovas organisation med ett ont motiv. Judas Iskariot hade ett gott hjärta, när han blev kallad som en av Jesu 12 apostlar, men djävulen arbetade på Judas’ svaghet i fråga om girighet. Redan före den natt då Jesus blev förrådd hade djävulen ”ingett Judas Iskariot, Simons son, i hjärtat att förråda honom”. — Johannes 13:2.
3. Vilka faktorer kan påverka en människa till att falla offer för avfällighet?
3 En person spårar ur andligen därför att han låter sitt eget själviska resonemang, sina egna ambitioner och begär och de kamrater och den miljö han väljer forma hans tänkesätt och avgöra inriktningen av hans vilja. Paulus talade om somliga som en gång var ”upplysta” och som hade ”smakat den himmelska fria gåvan”, men som hade ”avfallit”. (Hebréerna 6:4—6) Om vi inte ständigt är på vår vakt, kan djävulen genom sin listiga propaganda göra våra hjärtan mottagliga för ett avfälligt tänkesätt. Men hur får djävulen egentligen en person till att bli ett lämpligt byte, ett offer för avfällighet?
4. Vad kan hända om vi ger efter för bitterhet, harm och klandersjuka?
4 Vanliga attityder som Satan spanar efter är bitterhet, harm och klandersjuka. Sådana känslor kan växa sig så starka att det inte finns mycket utrymme kvar för kärlek och uppskattning. Kanske något olöst problem gnager i sinnet och får en människa att känna sig arg och tycka sig ha rättmätig orsak att utebli från livsviktiga kristna möten. Genom att förbli uppretad under en längre tid ger hon ”djävulen rum”. (Efesierna 4:27) Den upprörde individen ser bara sin broders mänskliga svagheter i stället för att förlåta honom ”sjuttiosju gånger”, och han vägrar att utnyttja de påfrestande förhållandena som tillfällen att fullända kristna egenskaper. (Matteus 18:22) Om en kristen är i detta sinnestillstånd och någon kommer och påstår att Jehovas organisation är förtryckande eller restriktiv eller rentav har fel i vissa viktiga lärofrågor, så kan den förbittrade kristnes hjärta vara mottagligt för sådana ogrundade påståenden. Hur nödvändigt är det därför inte att undvika att låta bitterhet och harm byggas upp! Låt inte solen gå ner över din vrede. Låt i stället kärleken komma till fullt uttryck i ditt liv.
5. a) Hur kan stolthet eller att man blir stött över tillrättavisning visa sig bli en snara? b) Vilken roll spelar ödmjukheten i fråga om att förbli fast i tron?
5 Vilka andra tillstånd i hjärta och sinne spanar djävulen efter? Jo, det är stolthet, en känsla av att man är något och förbittring över att man inte får den framskjutna ställning man tycker att man borde få. Detta är snaror som djävulen använder. (Romarna 12:3) Om du får råd angående eller rentav blir tillrättavisad för någon orätt vana eller inställning, så kan detta också visa sig vara en idealisk tidpunkt för djävulen att få dig att fråga dig själv om du verkligen är i den rätta organisationen. Förbli därför ödmjuk. Var nöjd med att uppföra dig såsom ”en av de mindre”. Låt aldrig stolthet eller en känsla av att vara något få dig att vackla från att stå fast i tron. — Lukas 9:48; 1 Petrus 5:9.
6, 7. a) Vad är några tecken på otålighet som djävulen är snar att utnyttja? b) Vad bör man göra om man saknar vishet?
6 En annan sak som djävulen spanar efter är otålighet. Vi kan ibland tycka att förändringar borde göras; vi vill ha snabba åtgärder och få svar omedelbart. ”Det här problemet måste redas upp nu, eller också lägger jag av. Jag måste ögonblickligen få svar på den här frågan, annars vill jag inte vara med längre. Harmageddon och den nya ordningen har varit ’alldeles om hörnet’ i åratal nu. Jag är trött på att vänta.” Var övertygad om att djävulen är beredd att så ut frön av tvivel och uppror på sådana otålighetens åkrar. Det krävs uthållighet och tro. — Hebréerna 10:36, 39.
7 Så här sade Jakob: ”Låt uthålligheten uträtta sitt verk fullständigt, för att ni må vara fullständiga och välbehållna i varje avseende och ingenting sakna. Men om någon av er saknar vishet, må han då fortsätta att utbe sig sådan av Gud, ty han ger frikostigt åt alla och utan att förebrå; och den skall ges honom. Men han må fortsätta att be i tro, och inte alls tvivla, ty den som tvivlar är lik en havets våg, som drivs av vinden och blåses omkring. Ja, låt inte den människan inbilla sig att hon skall få något från Jehova; en obeslutsam man är han, ostadig på alla sina vägar.” (Jakob 1:4—8) Låt inte djävulen göra dig till en kandidat för avfällighet därför att du har blivit pockande otålig, en som tvivlar på Guds löften! Var tålmodig, var tacksam. Vänta på Jehova. — Psalm 42:6, NW.
8. Hur öppnar tendensen att göra uppror mot myndighet vägen för djävulen att locka en person att kasta av sig bibelns återhållande band?
8 Vad annat använder djävulen i sitt försök att få oss på avvägar? Har han inte alltid försökt att sätta i gång uppror, att få Jehovas tjänare att bli kritiska mot dem som har ledningen? ”De äldste förstår helt enkelt inte. De är alldeles för kritiska och för krävande”, säger kanske somliga. Någon kan gå ännu längre och påstå att Jehovas vittnens styrande krets eller andra ansvariga bröder inkräktar på samvetsfriheten och den enskildes ”rättighet” att uttolka bibeln. Men kom ihåg Josefs ödmjuka ord: ”Att ge uttydningen är ju Guds sak.” (1 Moseboken 40:8) Och förutsade inte Jesus att en organisation av smorda, ”den trogne och omdömesgille slaven”, i dessa yttersta dagar skulle anförtros uppdraget att tillhandahålla andlig mat i rätt tid? (Matteus 24:45—47) Akta dig för dem som försöker komma med sina egna avvikande uppfattningar. Akta dig också för dem som vill kasta av sig alla återhållande band eller som utlovar frihet och påstår att Jehovas vittnen är slavar! Så här sade Petrus om falska lärare: ”Medan de lovar dem frihet, för de själva en tillvaro såsom fördärvets slavar. Ty vemhelst som blir övervunnen av en annan, han blir av denne gjord till slav.” — 2 Petrus 2:1, 19.
9. Vilken inställning har ofta de som är kritiska mot dem som har ledningen?
9 Vad är ofta deras motiv som kritiserar Sällskapet eller dem som har ledningen? Är det inte ofta det att någon tillämpning av bibeln påverkar dem personligen? I stället för att rätta sig efter sunda läror och sund vägledning vill de att organisationen skall ändra sig. Låt oss belysa detta med några exempel:
10. Hur kan insisterande på en extrem stil i fråga om klädsel eller yttre leda till att man ger ”djävulen rum”?
10 En broder insisterar på någon extrem stil i fråga om klädsel eller yttre. De äldste tycker inte att han är något gott föredöme och låter honom inte få vissa privilegier, till exempel att uppträda på podiet eller att ge undervisning. Han blir stött och påstår att andra försöker ta ifrån honom hans kristna frihet. Men vad ligger bakom ett sådant resonemang? Är det inte vanligtvis stolthet, en oberoende inställning eller en rätt barnslig önskan att få sin vilja igenom? Även om detta är en till synes obetydlig sak, så skulle en person som resonerar på det sättet kunna ge ”djävulen rum”. Men kärlek och ödmjukhet kommer att få oss att klä oss och vårda vårt yttre på ett sätt som är blygsamt och acceptabelt. Vi bör önska göra allting för att främja de goda nyheterna och inte vara oss själva till behag. — Romarna 15:1, 2; 1 Korintierna 10:23, 24.
11. Vad skulle kunna ligga bakom att man ifrågasätter Jehovas befallning att avhålla sig från blod?
11 Låt oss ta ett annat exempel. Ibland kan man få höra någon ifrågasätta att bibelns förbud mot att äta blod verkligen är tillämpligt på transfusioner. Men vad ligger bakom ett sådant resonemang? Är det fruktan — fruktan för att kanske förlora sitt nuvarande liv eller någon kär anförvants liv? Håller hoppet om uppståndelsen på att försvagas? Trogna kristna kompromissar inte angående Guds lag och söker inte heller efter sätt att vattna ur den. Att avhålla sig från att ta emot blod som ges för att tillföra kroppen näring är precis lika nödvändigt som att avhålla sig från otukt och avgudadyrkan, vilket allt fördöms i samma av anden vägledda förordning av apostlarna och äldste i Jerusalem. — Apostlagärningarna 15:19, 20, 28, 29.
12. Varför bör missriktad lojalitet inte få oss att överträda det bibliska kravet att vi skall undvika sällskapligt kamratskap med dem som är uteslutna?
12 Somliga som har en kritisk inställning påstår att Jehovas organisation är alltför sträng i fråga om att avskära sällskapliga kontakter med uteslutna personer. (2 Johannes, vers 10, 11) Men varför känner sådana kritiker det på det sättet? Har de något nära familjeband eller någon missriktad lojalitet mot en vän som de sätter framför lojaliteten mot Jehova och hans normer och krav? Tänk också på att om man fortsätter att bevilja en utesluten person, också någon som är så närstående som en släkting, sällskapligt kamratskap, så kan detta leda den felande till att dra den slutsatsen att hans kurs inte är så allvarlig, och detta blir till ytterligare skada för honom. Men om man förvägrar honom ett sådant umgänge, kan det få honom att längta efter det han har förlorat och få honom att önska få det tillbaka. Jehovas väg är alltid den bästa, och den är till vårt eget skydd. — Ordspråksboken 3:5.
13. Vilken inställning bör vi ha till offentligt predikande från hus till hus?
13 Ytterligare någon kan komma med det felaktiga påståendet att bibeln inte ger stöd åt något offentligt predikande från hus till hus. Men beror detta på att han redan ogillar detta viktiga arbete och söker en ursäkt till att inte ta del i det? Kärlek till Gud och nästan bör driva oss att inse vikten av detta livsfrälsande arbete. Återigen krävs det uthållighet. Aposteln Paulus talade om sin uthållighet i fråga om att vittna grundligt ”för judar och för greker”, när han undervisade offentligt och från hus till hus. (Apostlagärningarna 20:18—21) Bör vi inte i stället för att knota lojalt följa hans fina exempel? Se på de tusenden som har församlats in i den ”enda hjorden” på grund av Jehovas välsignelse över arbetet från hus till hus! (Johannes 10:16) Och glöm inte det stora gagn vi själva får i fråga om övning och fostran och i fråga om att stärka vår tro genom att gå från dörr till dörr för att nå människor med de goda nyheterna. — Jämför Apostlagärningarna 5:42; 1 Timoteus 4:16.
14. Hur tycker du att vi bör reagera, när kritiker anklagar Jehovas vittnen för att vara falska profeter?
14 Till sist kan vi tänka på det som Sällskapet tidigare har publicerat angående kronologi. Somliga motståndare påstår att Jehovas vittnen är falska profeter. Dessa motståndare säger att man har bestämt årtal men att ingenting har hänt. Återigen frågar vi: Vad är dessa kritikers motiv? Främjar de vaksamhet å Guds folks sida, eller försöker de i stället att rättfärdiga sig själva för att de har återfallit till sömnaktig overksamhet? (1 Tessalonikerna 5:4—9) Och ännu viktigare, vad kommer du att göra om du får höra sådan kritik? Om en person ifrågasätter att vi nu lever i denna ordnings ”yttersta dagar” eller kanske umgås med sådana tankar som att Gud är så barmhärtig att han säkert inte kommer att låta så många miljoner människor dö under den ”stora vedermödan”, då har denne person redan förberett sitt hjärta till att lyssna på sådan kritik. — 2 Timoteus 3:1; Matteus 24:21.
15. Vad bevisar att Jehovas vittnen i stället för att vara falska profeter har tro på Guds ord och dess säkra löften?
15 Ja, Jehovas folk har allt emellanåt varit tvungna att revidera sina förväntningar. På grund av vår iver har vi hoppats på den nya ordningen tidigare än vad den är bestämd i Jehovas tidsschema. Men vi visar vår tro på Guds ord och dess säkra löften genom att förkunna dess budskap för andra. Att vi har behövt revidera vår uppfattning något gör oss inte heller till falska profeter och ändrar inte på det förhållandet att vi nu lever i ”de yttersta dagarna” och snart skall få uppleva den ”stora vedermödan”, som skall bana väg för det jordiska paradiset. Hur dåraktigt att lägga sig till med den uppfattningen att förväntningar som i vissa avseenden behövt justeras skulle dra hela systemet av sanningar i tvivelsmål! Det har tydligt bevisats att Jehova har använt och fortsätter att använda sin enda organisation, med ”den trogne och omdömesgille slaven” som har ledningen. Därför känner vi det som Petrus som sade: ”Herre, vem skall vi gå bort till? Du har uttalanden om evigt liv.” — Johannes 6:68.
16, 17. a) Hur hjälper tillämpning av Jesu ord i Matteus 7:15—20 oss att identifiera den organisation som har Jehovas välsignelse? b) Vad är några av de goda frukter som frambringas i Jehovas sanna tjänares liv?
16 Det är endast i det andliga paradiset, bland Jehovas vittnen, som vi kan finna den självuppoffrande kärlek Jesus sade skulle identifiera hans sanna lärjungar. (Johannes 13:34, 35) Genom sina dåliga frukter avslöjas falska profeter för vad de verkligen är. Men Jesus visade att de goda träden skulle bli identifierade genom sina fina frukter. (Matteus 7:15—20) Och vilken fin frukt har vi inte i det andliga paradiset! Det sker fantastiska ökningar i nästan alla länder. Över 3.000.000 lyckliga Guds rikes undersåtar runt jorden är levande bevis på att Jehova har ett folk på jorden.
17 Jehovas vittnen blir lärda av Gud, och därför frambringar de verkligen kristendomens frukter i sitt liv. (Jesaja 54:13, NW) Det är endast Jehovas folk som fullständigt har brutit sig loss från babylonisk vidskepelse. Endast dess medlemmar har en organisation som fullständigt rättar sig efter vad Guds ord har att säga om sexuell omoraliskhet, abort, dryckenskap, stöld, avgudadyrkan, rasfördomar och andra världsliga strävanden och sedvänjor. Och det är endast de som lyder befallningen att predika de goda nyheterna om Jehovas rike. (Matteus 24:14) Guds eget ord pekar onekligen på Jehovas vittnen som det enda organiserade folk som har hans välsignelse!
18. Vilken hållning bör Jehovas tjänare inta, när de konfronteras med avfälliga läror?
18 Vi är övertygade om att Jehovas sanning fortfarande är vacker och tillfredsställande för alla som på ett kristet sätt troget och lojalt håller ut — ja, ännu mer än när de först fick höra den. Besluta därför i ditt hjärta att du aldrig ens skall röra det gift som avfällingar vill att du skall läppja på. Lyssna till Jehovas visa men fasta befallningar att fullständigt undvika dem som skulle vilja bedra dig, vilseleda dig och få dig att vika av in på dödens vägar. Om vi älskar Jehova med hela vårt hjärta, vår själ och vårt sinne, samtidigt som vi älskar vår nästa som oss själva, kommer vi inte att lämna rum åt något avfälligt tänkesätt att tränga in. (Matteus 22:37—39) Vi kommer inte att ge ”djävulen rum” och kommer inte att ha någon önskan att vända oss åt något annat håll. Vi kommer inte att ”fort bringas ur fattningen” av någon falsk lära. — 2 Tessalonikerna 2:1, 2.
19. Vilken kurs kommer att garantera att inte någon kommer att beröva oss segerpriset evigt liv?
19 Låt oss alltid uppskatta vårt privilegium att få vara i Jehovas andliga paradis, där vi åtnjuter så många rika välsignelser. Vi vet vilka det är som troget håller sig till uttalandena om evigt liv. Bevara därför ett nära umgänge med dem och vet att de är våra sanna och lojala bröder och systrar i tron. Må vi fortsätta att äga samma glädje och tillfredsställelse som vi hade när vi först lärde känna sanningen, med förvissningen om det storslagna segerpriset evigt liv i Jehovas nya tingens ordning. Som Paulus så passande sade: ”Låt inte segerpriset berövas er av någon”! — Kolosserna 2:18.
-