Men hur var det då när det gällde den större uppfyllelsen av drömmen? De profetiska ”sju tiderna” varade mycket längre än 2.520 dagar. Det framgår av Jesu ord: ”Jerusalem skall av nationerna trampas under fötterna, tills nationernas fastställda tider blir fullbordade.” (Lukas 21:24) Detta ”trampande” började år 607 f.v.t., när Jerusalem ödelades och Guds förebildliga kungarike upphörde att vara verksamt i Juda. När skulle trampandet sluta? Vid ”tiderna för återställelsen av allt”, när Guds suveränitet återigen skulle komma till uttryck i förhållande till jorden, nu genom det symboliska Jerusalem, Guds kungarike. — Apostlagärningarna 3:21.

27. Varför kan man säga att de ”sju tiderna” som började år 607 f.v.t. inte slutade 2.520 bokstavliga dagar senare?

²⁷ Om man räknar 2.520 bokstavliga dagar från Jerusalems ödeläggande år 607 f.v.t., kommer man inte längre än till år 600 f.v.t., ett år som inte tillmäts någon betydelse i Bibeln. Inte ens år 537 f.v.t., när de befriade judarna var tillbaka i Juda, kom Jehovas suveränitet till uttryck på jorden. Detta berodde på att Serubbabel, arvingen till Davids tron, inte gjordes till kung, utan bara till ståthållare i den persiska provinsen Juda.

28. a) Vilken regel måste man tillämpa på de 2.520 dagarna när det gäller de profetiska ”sju tiderna”? b) Hur långa var de profetiska ”sju tiderna”, när började de, och när slutade de?

²⁸ Eftersom de ”sju tiderna” är profetiska, måste man tillämpa följande bibliska regel på de 2.520 dagarna: ”En dag för ett år.” Den regeln slås fast i en profetia angående babyloniernas belägring av Jerusalem. (Hesekiel 4:6, 7; jämför 4 Moseboken 14:34.) De ”sju tider”, under vilka hedniska makter skulle utöva väldet över jorden utan ingripande från Guds kungarikes sida, skulle följaktligen sträcka sig över 2.520 år. De började när Juda och Jerusalem lades öde i sjunde månmånaden (15 tishri) år 607 f.v.t. (2 Kungaboken 25:8, 9, 25, 26) Från den tidpunkten till år 1 f.v.t. är det 606 år. De återstående 1.914 åren sträcker sig från det året till 1914 v.t. De ”sju tiderna”, de 2.520 åren, slutade således den 15 tishri, eller 4/5 oktober, 1914.

29. Vem är ”den ringaste av människorna”, och vad gjorde Jehova för att insätta honom på tronen?

²⁹ Det året utlöpte ”nationernas fastställda tider”, och Gud gav herravälde åt ”den ringaste av människorna” — Jesus Kristus — som hade betraktats som så föraktlig av sina fiender att de till och med lät hänga honom på en påle. (Daniel 4:17)

SJU TIDER SOM BERÖR OSS

24. a) Vad är det stora trädet i drömmen en bild av? b) Vad avhöll sig Gud från i sju tider?

²⁴ Nebukadnessar, som framställdes i bild genom det stora trädet, representerade världsherravälde. Men kom ihåg att trädet är en bild av ett herravälde och en suveränitet som är långt storslagnare än det herravälde och den suveränitet som Babylons kung hade. Det är en bild av Jehovas, ”himlens kungs”, universella suveränitet, i synnerhet i förhållande till jorden. Innan Jerusalem ödelades av babylonierna, representerades Jehovas suveränitet med avseende på jorden av det rike som hade sitt centrum i den staden, där David och hans arvingar satt på ”Jehovas tron”. (1 Krönikeboken 29:23) Gud själv lät hugga ner och binda denna suveränitet år 607 f.v.t., när han använde Nebukadnessar som sitt redskap och ödelade Jerusalem. I sju tider avhöll sig Gud från att utöva sin suveränitet med avseende på jorden genom ett rike i Davids släktlinje. Hur långa var dessa sju tider? När började de, och vad markerade slutet på dem?