Kort därefter, i en artikel med rubriken ”Hedningarnas tider: När slutar de?”, behandlade också Russell den här frågan med ledning av Bibeln och framhöll att bevisen pekade på att ”de sju tiderna kommer att sluta år 1914 e.Kr.” Den här artikeln trycktes i numret för oktober 1876 av Bible Examinerj (Bibelgranskaren). Boken Three Worlds, and the Harvest of This World (De tre världarna och denna världens skördetid), som gavs ut år 1877 av N. H. Barbour i samarbete med C. T. Russell, pekade på samma slutsats. Och tidiga nummer av Zion’s Watch Tower, till exempel numren för december 1879 och juli 1880, riktade därefter uppmärksamheten på 1914 som ett mycket betydelsefullt årtal med tanke på Bibelns profetior. År 1889 ägnades hela fjärde kapitlet i band II av Millennii Dagning (som senare fick namnet Studier i Skriften) åt att behandla ämnet ”Hedningarnas tider”.

I Vakt-Tornet för 15 april 1916 riktades speciellt uppmärksamheten på den 1 oktober 1914, och det hette vidare: ”Detta var den sista tidpunkten som bibelkronologien utpekade för oss med hänsyn till församlingens erfarenheter. Hade Herren sagt oss att vi skulle bli upptagna [till himmelen] då? Nej. Hvad hade han sagt? Hans ord och uppfyllelserna af profetian syntes omisskänneligt peka på att detta datum markerade slutet af hedningarnas tider. Vi drogo härutaf den slutsatsen att församlingens ’förvandling’ skulle försiggå vid eller före detta datum. Men Gud hade icke sagt oss att det skulle vara så. Han tillät oss draga denna slutsats, och vi tro att den bevisat sig vara ett nödvändigt prof för Guds kära heliga öfverallt.” Men var denna händelseutveckling ett bevis för att deras härliga hopp hade varit fåfängt? Nej. Det betydde helt enkelt att allt inte inträffade så snart som de hade väntat sig.

Flera år före 1914 hade Russell skrivit: ”Kronologin (tidsprofetior i allmänhet) var tydligtvis inte avsedd att ge Guds folk exakt kronologisk upplysning hela vägen ner genom århundradena. Tydligtvis är den mer avsedd att tjäna som en väckarklocka för att väcka och stimulera Herrens folk vid den rätta tidpunkten. ... Men låt oss till exempel anta att oktober 1914 går till ända utan att hednaväldenas fall inträffar. Vad skulle detta bevisa eller motbevisa? Det skulle inte motbevisa någon del av den gudomliga tidsåldersplanen. Lösenpriset som betalades på Golgata skulle fortfarande utgöra garantin för det slutliga genomförandet av Guds stora program för att återställa människosläktet. Församlingens ’kallelse ovanifrån’ till att lida tillsammans med Återlösaren och att förhärligas med honom som hans lemmar eller som hans brud skulle fortfarande vara densamma. ... Det enda som påverkas av kronologin skulle vara tidpunkten för uppfyllelsen av detta härliga hopp för församlingen och för världen. ... Och om denna tidpunkt passerar, skulle detta endast bevisa att vår kronologi, vår ’väckarklocka’, ringde lite för tidigt. Skulle vi betrakta det som en stor katastrof, om vår väckarklocka väckte oss några få ögonblick tidigare på morgonen en stor dag fylld av glädje och välbehag? Förvisso inte!”