Arkeologiska utgrävningar. Där den stora staden Nineve en gång låg finns i dag två ruinkullar, Kouyunjik och Nabi Yunis (”profeten Jona”). De ligger på Tigris östra strand mitt emot Mosul i norra Irak. På Nabi Yunis ligger numera en by med en begravningsplats och en moské. Därför har man inte gjort några omfattande utgrävningar på den här höjden, som innehåller ruinerna efter Esarhaddons palats. I Kouyunjik har man däremot funnit mycket som vittnar om Nineves forna prakt. Bland fynden kan nämnas tusentals kilskriftstavlor från Assurbanipals bibliotek samt ruinerna av Sanheribs palats och Assurbanipals palats. Dessa palats var verkligen imponerande byggnader. Sir Austen Layard skrev med stöd av sina fynd:

”Det assyriska palatsets inre måste ha varit lika praktfullt som imponerande. Jag har fört läsaren genom dess ruiner, och han kan själv bedöma vilket intryck dess salar var ämnade att göra på den främling som i forna tider trädde in i de assyriska kungarnas residens för första gången. Han fördes in genom en portal som vaktades av enorma lejon eller tjurar av vit alabaster. När han kom in i den första salen var han omgiven av skulpturer som skildrade rikets historia. Slag, belägringar, segrar, hjältedåd under jakten och religiösa ceremonier skildrades på väggarnas alabasterreliefer, som var målade i fantastiska färger. Under varje bild fanns inskrifter som förklarade vad scenerna föreställde, och bokstäverna var fyllda med glänsande koppar. Över skulpturerna fanns målningar av andra händelser – kungen som tillsammans med sina eunucker och krigare mottog fångar, ingick allianser med andra härskare eller förrättade någon helig ceremoni. Dessa bilder var omgivna av färglagda bårder med detaljerade och smakfulla mönster. Det symboliska trädet, de bevingade tjurarna och de enorma djuren var särskilt iögonenfallande bland dessa utsmyckningar. I övre änden av salen fanns en kolossal avbildning av kungen i färd med att tillbe den högste guden eller motta den heliga bägaren från sin eunuck. Han var ledsagad av krigare som bar hans vapen och av präster eller gudomligheter som förestod ceremonin. De kläder han och hans ledsagare bar pryddes av grupper av figurer, djur och blommor målade i klara färger.

Främlingen satte ner sina fötter på alabasterplattor, som alla hade en inskrift som uppgav den store kungens titlar, härstamning och bedrifter. Flera dörröppningar, som kantades av enorma bevingade lejon eller tjurar eller av statyer av skyddsgudar, ledde till andra avdelningar, som i sin tur ledde till salar ännu längre bort. I varje sal fanns nya skulpturer. På väggarna i några salar fanns bilder av processioner med enorma figurer – beväpnade män och eunucker som följde kungen, krigare som var lastade med byte, förde med sig fångar eller bar på gåvor och offer till gudarna. På väggarna i andra salar var bevingade präster eller gudar avbildade framför de heliga träden.

Taket över honom var indelat i kvadrater utsmyckade med målade blommor eller djurfigurer. I en del fanns inläggningar av elfenben, och varje kvadrat omgavs av eleganta bårder och lister. Bjälkarna och väggarna i rummen kan ha varit smyckade eller till och med beklädda med guld och silver; och de finaste träslag, speciellt ceder var mycket framträdande, hade använts till träarbetena. Rummen hade tak med kvadratiska öppningar som släppte in dagsljuset.” (Nineveh and Its Remains, 1856, del II, sid. 207–209)

Uppenbarligen stacks staden i brand, eftersom man ser spår och skador av eld och rök på många assyriska reliefer. I den babyloniska krönikan om Nineves förstöring sägs det: ”De förde bort det stora bytet från staden och templet (och) [förvandlade] staden till en ruinhög.” (Assyrian and Babylonian Chronicles, A. Grayson, 1975, sid. 94; BILD, bd 1, sid. 958) Nineve är fortfarande en öde plats, och på våren kan man se hjordar av betande djur vid och på Kouyunjik.