[Bilder på sidorna 24, 25]

1. Kapitolinska varginnan, symbolen för staden Rom. Kopia av den etruskiska bronsstatyn från 400-talet f.v.t.

2. Med skrift på etruskiska (till vänster) och feniciska (till höger) innehåller dessa guldtavlor en dedikation till Uni (Astarte)

3. En etruskisk sarkofag för ett äkta par

4. En etruskisk valvport från 300-talet f.v.t. Romarna lärde sig valvslagningskonsten av etruskerna

5. Etruskisk krater med fot från 600-talet f.v.t., använd till att blanda vin

Etruskernas glädje i livet

Bland de informationskällor som är mest bestående och avslöjande beträffande etruskerna är deras konstföremål. Etruskerna var ett lyxälskande folk och tillverkade dyrbara guldsmycken, däribland örringar, broscher, armband och halsband. Än i dag är deras tillvägagångssätt då de konstnärligt framställde dyrgripar genom filigranhantverk eller genom att använda små kulor av guld, granulering, ett mysterium. Förutom att etruskerna gjorde bägare, fat, koppar och matserviser i silver och andra dyrbara metaller, skulpterade och snidade de i andra värdefulla material, exempelvis elfenben.

De många skulpturerna, konstverken och väggmålningarna som har upptäckts uppenbarar etruskernas livsglädje. De uppskattade att se på kappkörningar, boxningsmatcher, brottningstävlingar och idrottsliga spel. Kungen brukade se på dessa, kanske sittande på en elfenbensstol, omgiven av slavar som tillfångatagits under erövringar. Hans purpurfärgade tunika, en symbol för hans ställning, upptogs senare av romarna. I sitt hem brukade han vid måltiderna ligga vid sidan av sin hustru och lyssna till flöjt eller dubbelflöjt och titta på dans, medan han betjänades av sina slavar.