Under projektets gång kom ungefär 800 bröder och systrar från Frankrike för att på egen bekostnad arbeta tillsammans med 500 inhemska bröder och systrar på fyra olika platser. Den västligaste byggplatsen låg 25 mil från den östligaste, så god kommunikation behövdes. De franska bröderna kom i skift under tvåmånadersperioden, men vid ett tillfälle arbetade 500 från Frankrike tillsammans med 422 inhemska Jehovas vittnen. Att ordna med husrum åt alla arbetarna var en utmaning. Många familjer på orten lät två eller tre franska arbetare få bo hos dem — ingen bodde på hotell. Transport åt arbetarna behövdes också. En broder berättar: ”Jag brukade ta en omväg och släppa av några arbetare på byggplatsen på väg till mitt arbete och hämtade dem sedan efter arbetet. Vi gjorde vårt bästa för att arbetarna skulle få det bekvämt.”

Den huvudsakliga gruppen var i Matoury för att bygga sammankomsthallen (som också rymde en Rikets sal), medan andra var i Sinnamary för att bygga en Rikets sal och ett litet missionärshem. I Mana byggdes en annan Rikets sal och ett missionärshem. I det sranantongotalande området i Mana byggdes en Rikets sal med en lägenhet för pionjärerna med särskilt uppdrag. I Saint-Laurent byggdes en Rikets sal med 330 platser och ett missionärshem för sex personer. Två församlingar har sina möten i denna stora Rikets sal, som också används vid sammankomsterna på sranantongo, vilka ofta besöks av upp till 600 personer.

Efter detta stora byggnadsprojekt beslöt sig några av de franska bröderna för att bosätta sig i Franska Guyana. Förutom att de har bidragit med sina kunskaper i byggande har de också varit en välsignelse för församlingarna genom att de har tjänat som äldste, biträdande tjänare och medlemmar av byggnadskommittéer. Senare tog några del i att bygga ett nytt avdelningskontor.

6) Jehovas vittnen från Franska Guyana tillsammans med hundratals andra vittnen från Frankrike tog del i arbetet