Blick på världen
”Brott mot framtiden”
”Vi lever på lånade tillgångar: Lånad luft och lånat vatten, ja, allt är lånat”, säger professor Keith Cole, sekreterare för utländska kontakter vid Australiska vetenskapsakademin. ”Det finns praktiskt taget inte någon industri som inte ger upphov till en betydande mängd avfall, och kostnaderna för att återställa miljön måste förr eller senare betalas.” I sitt inlägg i The Sydney Morning Herald påpekade Cole att den tid som människan har på sig att skaffa kunskap om de globala följderna av sin otyglade förorening av miljön snabbt håller på att rinna ut. Professor Cole är inte ensam om att säga så. I januari förra året skickade 75 nobelpristagare ut en samfälld deklaration från en konferens som man höll i Paris, och i den fördömde man ”förstöringen och utplundringen av miljön” som ”ett brott mot framtiden”. Enligt den schweiziska dagstidningen Basler Zeitung riktades en vädjan till vetenskapsmännen i hela världen att ta sitt moraliska ansvar i samband med utnyttjandet av sina upptäckter.
Kan det alltmer försämrade hälsotillståndet för jordens miljö förbättras? Ja, säger Worldwatch Institute, en forskningsorganisation med säte i Washington, men endast genom samarbete och omfattande investeringar från nationernas sida. Men institutets president, Lester R. Brown, framhöll: ”Att försätta världen i ett godtagbart skick kommer inte att bli lätt med tanke på den miljöförstöring och den ekonomiska förvirring som nu är så vittomfattande.”
Högtflygande gäss
Med hjälp av radarutrustning har ornitologer lyckats noggrant bestämma flyghöjden för fåglar som flyger på så stort avstånd som 100 kilometer från radarn. Enligt den tyska tidskriften Das Tier kan snäppor ”ge sig upp på en höjd av 6.000 meter”. I Europa har man iakttagit storkar så högt upp som 5.000 meter i deras flykt över alptoppen Mont Blanc. Höjdrekordet för vildgäss, som man vet sträcker över de skyhöga bergstopparna i Himalaya, ligger så högt som 10.000 meter!
Hälsodofter
Påverkar vissa dofter vår hälsa? Ja, säger forskare som har funnit att dofter ”kan lindra sådana vanliga besvär som oro, depression, trötthet och sömnlöshet”, rapporterar The Toronto Star. Susan Schiffman, professor vid Duke University i USA, påpekar att en förklaring kan vara att ”den del av hjärnan som registrerar lukter delvis sammanfaller med den del som är centrum för minnet och känslorna”. Därför står ”luktsinnet och känslorna fysiologiskt sett i nära förbindelse med varandra”. Gary Schwartz, professor vid Yale University i USA, har funnit att doften av vissa aromatiska äpplen bidrar till att sänka blodtrycket. Andra forskare gör gällande att doften från ”cypresser ofta dämpar oro och att basilika, lavendel och rosendoft kan lindra depressioner”. Dofter från andra växter kan utnyttjas till att motverka trötthet och sömnlöshet. Men psykologerna är fortfarande förbryllade över varför endast dofter förbundna med angenäma minnen ger positiva resultat.
Grått hår och kassabrist
Högt uppsatta befattningshavare inom romersk-katolska kyrkan är bekymrade över sina åldrande präster. Siffror som offentliggjorts av Vatikanens statistiska byrå visar att genomsnittsåldern för de omkring 400.000 präster som finns i världen nu är 54,2 år — en ökning med 2,6 år under de 10 senaste åren. Den holländska romersk-katolska dagstidningen De Bazuin påpekar att om man tar varje kontinent för sig, så har präster i Europa den högsta genomsnittsåldern, 56,1 år, medan prästerna i Afrika har den lägsta, 43,1 år. Det som var mest oroande var siffrorna för Frankrike, Luxemburg, Schweiz och Nederländerna, där prästerna i genomsnitt är över 60 år.
I samma veva som Vatikanens statistiker räknade ”gråhåriga” präster lade Vatikanens ekonomer ytterligare sten på bördan med rapporter om kassabrist. Enligt De Bazuin uppgick Vatikanens underskott för åren 1986 och 1987 till mer än 300 miljoner kronor. Giuseppe Caprio, ekonomiansvarig i Vatikanen, lade skulden på devalveringen av liren, utgifterna för biskopssynoderna, utökad kontorspersonal och påvens resor.
”Fantomaids”
Det håller på att ske en ökning av fallen av ”fantomaids, där de drabbade är övertygade om att de har aids och utvecklar klassiska symptom på sjukdomen”, rapporterar The Star i Johannesburg i Sydafrika. Man hävdar att kampanjer i syfte att bekämpa sjukdomen och motverka de livsstilar som för den vidare har fått denna verkan på en del personer som har haft utomäktenskapliga förbindelser eller sexualpartner inom ”högriskgrupperna” och som lätt får fobier. Skuldkänslor, skamkänslor och den vanära som är förbunden med sjukdomen har gjort dem så ångestfyllda att de till och med betvivlar riktigheten i tester som visar sig vara negativa. ”Fruktan för cancer kan också framkalla fobier och fantomsymptom”, säger en psykiater i Johannesburg, men ”en man som fruktar att han har aids drar sig för att säga något till sin hustru eller till någon annan”. Följaktligen står han där utan något som helst stöd och plågas av skamkänslor, och de symptom han upplever ”styrker hans övertygelse om att han har sjukdomen”.
Brand i sovjetiskt bibliotek
Nationella vetenskapsakademins bibliotek i Leningrad, ett av världens största, med 17,5 miljoner band, drabbades av en förödande eldsvåda i februari. I den byggnad som eldhärjades förvarades 12 miljoner böcker, och The New York Times uppger: ”Bibliotekstjänstemän sade att 400.000 böcker blev förstörda, 3,6 miljoner blev vattenskadade, 10.000 blev mögelskadade och att 7,5 miljoner måste skyddsbehandlas mot svampbildning.” Tusentals frivilliga hjälpte till med att gå igenom resterna och att ”torka miljontals band som hade blivit skadade av allt det vatten som hade sprutats in i biblioteket under 19 timmar av 40 brandkårer”. En del av de äldsta samlingarna, oersättliga medicinska och vetenskapliga verk från 1600-, 1700- och 1800-talen, var bland de böcker som blev förstörda. Men de 1.500 böcker som donerades av Peter den store, när han grundade biblioteket år 1714, klarade sig.
Spädbarnskontroll
En två månader gammal kanadensisk indianflicka fick gå igenom röntgenkontrollen för handbagage på Winnipegs flygplats. Enligt The Toronto Star krävde en säkerhetsvakt att en tikinagan — en traditionell indianränsel — skulle skickas genom röntgenapparaten, och han hävdade senare att han inte visste att det låg ett spädbarn i den. Apparaten är till för att upptäcka vapen, och den avger en stråldos på 3 rad, som kan jämföras med de 15 rad man använder vid röntgning av bröstkorgen. Föräldrarna till barnet var lättade över att den låga dosen inte utgjorde någon större risk för babyn. Säkerhetskontrollen gav besked om att babyn var obeväpnad.
Att hjälpa andra är hälsobefrämjande
”Motionera regelbundet, ät en välbalanserad kost och gör någonting som är till glädje för andra. Sådana råd kan du förvänta att få från din läkare inom den närmaste framtiden”, framhåller tidskriften American Health. Varför det? Det har hopats många bevis för att altruister — sådana som hjälper andra — främjar sin hälsa genom att vara sådana. ”Forskarna fann att regelbundet frivilligt arbete, mer än någon annan verksamhet, dramatiskt ökade den sannolika livslängden (och troligen också vitaliteten)”, sägs det i artikeln. ”Flera undersökningar har visat att människor behöver andra människor för sin hälsas skull.” Både hjärtat, nervsystemet och immunförsvaret mår bra av att man gör gott mot andra. Å andra sidan ökar risken för hjärtsjukdomar vid fientlighet, som fjärmar människor från varandra. ”Uppfattningen att altruism är bra för människor kan ha en djupgående social verkan”, påpekade tidskriften. ”Barmhärtiga samariter kanske inte längre kommer att vara så sällsynta.”
Atomanalys
En positionskänslig atomsond, utvecklad vid metallurgiska institutionen vid Oxforduniversitetet i England, arbetar med en laser som skalar av atomlager efter atomlager från ett utgångsmaterial. Dessa atomer skickas sedan till en detektoranordning, där varje atom identifieras med hjälp av dess vikt. På så sätt kan man få bättre kunskap om den inverkan som små mängder av främmande ämnen har på metaller. Det finns nu möjlighet att framställa ”’skräddarsytt stål’ från rent utgångsmaterial” för särskilda behov, uppger The Daily Telegraph i London.
Omedveten men vaken
”Nersövda patienter är omedvetna men inte nödvändigtvis döva”, skriver tidskriften Geo. Studier har visat att hjärnans förmåga att registrera ljud kan förbli opåverkad, även då patienten är nersövd. Det kan vara förklaringen till att patienter under narkos ibland har kunnat uppfatta det som sagts i operationssalen och senare kommit ihåg det. En läkare i München ger rådet: ”Man bör behandla en nersövd patient som om han var vaken.” Det som sägs bör alltså vara optimistiskt, och man bör undvika att göra cyniska eller sårande kommentarer om patienten.