• Grundämnena — Kom de till genom en slump?
    Vakna! – 2000 | 8 oktober

    • Och hur är det med de krafter som håller samman atompartiklarna? ”Från den minsta partikel till den största galax följer allt i universum regler som beskrivs av fysikens lagar”, heter det i The Encyclopedia of Stars & Atoms. Tänk dig vad som skulle hända, om en av de här reglerna skulle ändras. Vad skulle hända, om det till exempel skulle bli en ändring av den kraft som gör att elektronerna rör sig runt kärnan i en atom?

      Exakt avpassade fysiska krafter

      Tänk vad som skulle hända om den elektromagnetiska kraften minskades. ”Elektroner skulle då inte längre vara bundna till atomerna”, konstaterar dr David Block i sin bok Universums skapelse. Exakt vad skulle det betyda? ”Vi skulle få ett universum där inga kemiska reaktioner var möjliga!” tillägger han. Vi kan verkligen vara tacksamma för de bestämda lagar som gör kemiska reaktioner möjliga! Så till exempel bildar två väteatomer tillsammans med en syreatom en molekyl värdefullt vatten.

      Den elektromagnetiska kraften är omkring 100 gånger svagare än den starka kärnkraften som håller samman kärnan i atomerna. Vad skulle hända om det här förhållandet ändrades? ”Om de relativa styrkorna hos kärnkrafterna och de elektromagnetiska krafterna var bara lite annorlunda, skulle kolatomer inte kunna existera”, förklarar forskarna John Barrow och Frank Tipler. Utan kol skulle det inte finnas något liv. Kolatomer svarar för 20 procent av vikten hos alla levande organismer.

      Något som också har betydelse är styrkan i den elektromagnetiska kraften jämfört med gravitationskraften. ”Den allra minsta förändring i de relativa styrkorna hos gravitationskraften och den elektromagnetiska kraften”, skriver tidskriften New Scientist, ”skulle förvandla stjärnor som solen till blå jättar [alldeles för heta för liv] eller röda dvärgar [inte tillräckligt heta för att uppehålla liv].”

      En annan kraft, den svaga kärnkraften, bestämmer hastigheten hos kärnreaktioner i solen. ”Den är exakt så svag att vätet i solen brinner i långsam och jämn takt”, förklarar fysikern Freeman Dyson. Många andra exempel skulle kunna ges för att visa hur vårt liv beror på de fint balanserade lagarna och förhållandena som råder i universum. Vetenskapsskribenten professor Paul Davies liknade dessa universella lagar och förhållanden vid rattar som man vrider på och sade: ”Det [verkar] som om de olika rattarna måste finjusteras med enorm precision om universum skall vara sådant att livet kan blomstra.”

      Långt innan Sir Isaac Newton upptäckte tyngdlagen skrev Bibeln om sådana bestämda regler eller lagar. Mannen Job fick frågan: ”Påbjöd du de regler som styr himlarna, eller fastställde du naturlagarna på jorden?” (Job 38:33, The New English Bible) Andra frågor som gör en ödmjuk var: ”Var befann du dig, när jag grundade jorden?” och ”Vem fastställde dess mått — ifall du vet det?” — Job 38:4, 5.