Australiens unga huvudstad når myndig ålder
I JÄMFÖRELSE med många länder är Australien en ung nation. Det vill säga, åtminstone vad den europeiska koloniseringen beträffar. De två första århundradena av europeisk närvaro har helt nyligen fullbordats med ett landsomfattande tvåhundraårsfirande under år 1988 för att markera denna milstolpe.
Om nu två hundra år inte är någon särskilt lång tid, då kan man som en jämförelse säga att Australiens huvudstad, Canberra, nätt och jämnt har ”lämnat boet”, för platsen där den är belägen fick inte officiellt sitt namn förrän i mars 1913. Men trots den ringa åldern, 76 år, har denna pittoreska nationella huvudstad enligt mångas åsikt äntligen nått myndig ålder. År 1901 antogs ett lagförslag som fastställde att regeringssätet i fortsättningen ”skall vara beläget i delstaten New South Wales och ligga minst 160 kilometer från Sydney”. Sex år senare avdelade man ett 2.360 kvadratkilometer stort, naturskönt område nästan 600 meter över havsnivån i Monarodistriktet i New South Wales, ett område som nu kallas Australian Capital Territory.
Det namn man slutligen bestämde att huvudstaden skulle få var Canberra (uttalas: Kạ̈nbörö). Många tyckte att det var passande att namnet liknade urinnevånarnas ord för ”mötesplats”, eftersom staden skulle bli en plats där framtida parlament skulle samlas och dignitärer från hela världen skulle komma tillsammans.
En stad med en unik stadsplan
Man tänkte sig den nationella huvudstaden som en annorlunda stad. Bland 137 från hela världen insända tävlingsförslag valde man som vinnare en stadsplan som gick ut på att man skulle ha ett system av breda gator som strålade ut från en central plats som skulle kallas Capital Hill. I planen ingick också en stor konstgjord sjö för att förhöja stadens skönhet. Vattnet skulle rinna genom stadens centrum och blivande ytterområden och skapa förutsättningar för parker, vackra stränder, vattensport och anläggningar av olika slag.
Denna tilltalande idé var utan tvivel frammanad av den ringlande Molonglofloden, som lämpligt nog flöt genom högslätterna i det natursköna landskapet och lätt kunde dämmas upp. Ett halvsekel längre fram anlade man en vacker, 9 kilometer lång sjö och gav den namnet Lake Burley Griffin efter den unge landskapsarkitekten från Chicago, vars stadsplan över Canberra vann den världsomfattande tävlingen år 1911.
Nu, när en stadsplan hade blivit godkänd, kom man snabbt i gång med att bygga upp Canberra till en huvudstad som skulle sammansmälta landskapets och stadens skönhet till en tilltalande storstad. Resultatet blev så framgångsrikt att den växande staden fick smeknamnet Australia’s Bush Capital (Australiens vildmarkshuvudstad).
Den ursprungliga stadsplanen i form av en parkliknande huvudstad har lett till att mängder av inhemska och exotiska träd och buskar har planterats, ett trädpanorama som smyckar de väl tilltagna ytterområdena och de omgivande samhällena. Befolkningen uppgår nu till omkring 270.000, och staden berömmer sig av en luft som är nästan fri från föroreningar, där den ligger inbäddad bland mer än sex miljoner träd av till synes oändlig variation. Det finns ett överflöd av parker och rekreationsområden, och trädens lövverk mjukar upp byggnaderna och gatorna, förutom att de ter sig som ett ständigt växlande kaleidoskop av skiftande färger från vår till höst.
Den vildmarkslika miljön har dragit till sig oräkneliga inhemska och exotiska fåglar och djur. Det finns 250 fågelarter i området, och drygt 90 av dessa vistas inom mindre än en kilometer från stadskärnan. Papegojor och kakaduor i glada färger häckar och livnär sig i träden i hjärtat av affärscentret. Inhemska djur, till exempel olika slag av känguruer, håller till i stadens närhet. En kängurufamilj har rentav sitt tillhåll på ägorna till generalguvernörens residens.
Dessutom är Lake Burley Griffin ett naturligt hemvist inte bara för en mängd olika sjöfåglar, utan också för det ovanliga australiska näbbdjuret, det lilla pälsdjuret med simfötter och stor anknäbb.
”Myndig ålder uppnådd”
Många anser denna unga huvudstads myndighetsålder vara direkt förbunden med dess parlamentsbyggnad, som på ett representativt sätt är den egentliga orsaken till stadens existens. Redan år 1914 utlystes en internationell tävling om utformningen av en nationell parlamentsbyggnad, men första världskriget gjorde att hela satsningen uppsköts. Under de första efterkrigsåren beslöt man sedan att bygga ett tillfälligt parlamentshus, som skulle användas till dess en mer permanent byggnad kunde uppföras. Den provisoriska parlamentsbyggnaden invigdes officiellt i maj 1927 av hertigen av York (som längre fram blev kung George VI) från England.
År 1965 bildade man emellertid en specialkommitté, som skulle göra upp en plan över en ny permanent parlamentsbyggnad. Nästan tio år förflöt, och slutligen fattade man beslut om att parlamentsbyggnaden skulle ligga på Capital Hill. Några år senare, år 1980, tog premiärministern första spadtaget, och byggandet kom i gång. Sedan dess har ytterligare åtta år ilat i väg. Men nu, äntligen och under stor pompa, invigdes officiellt en anslående ny parlamentsbyggnad på Capital Hill den 9 maj 1988 av drottning Elizabeth II, dotter till den nu avlidne kung George VI.
Den nya parlamentsbyggnaden har prisats som en enastående arkitektonisk bedrift. Arkitekttävlingen som utlystes år 1979 lockade tävlingsförslag från 28 länder. Byggnaden är speciellt ritad för att ge fulländning åt Walter Burley Griffins stadsplan över Canberra. Det säger sig självt att sådana imponerande byggnader inte kommer till utan lika imponerande penningutgifter. Kostnaden för enbart flaggstången beräknas till 4,4 miljoner australiska dollar (cirka 20 miljoner kronor).
Av det yttre att döma kan det nu sägas att Australiens unga vildmarkshuvudstad — det pittoreska Canberra — äntligen har nått myndig ålder.
[Bilder på sidan 16, 17]
Den nya parlamentsbyggnaden — den tillfälliga i förgrunden till höger
Utsiktstorn
[Bild på sidan 17]
Lake Burley Griffin, Högsta domstolens byggnad i bakgrunden