Vi blev kära i varandra, och två år senare gifte vi oss. Därefter började vi i resetjänsten, vilket innebar att vi besökte en församling av Jehovas vittnen varje vecka för att uppmuntra bröderna och systrarna.

År 1960 fick vi vår första dotter, Kim. Om det hade hänt oss i dag skulle det ha inneburit att vi hade fått sluta i resetjänsten och bosätta oss någonstans. Men nu blev vi till vår stora överraskning ombedda att fortsätta i resetjänsten. Efter många böner tackade vi ja, och under de följande sju månaderna reste Kim 1300 mil tillsammans med oss. Eftersom vi inte hade någon bil fick vi färdas med buss, flyg och tåg för att nå de avlägsna församlingarna i Queensland och Northern Territory.

Vi bodde alltid hemma hos våra kristna bröder och systrar. På den tiden hade man oftast draperier i stället för dörrar till sovrummen på grund av det tropiska klimatet, och det gjorde det extra besvärligt för oss när Kim grät på nätterna. Till slut blev det för svårt att både ta hand om ett barn och fullgöra vårt förordnande. Så vi slog oss ner i Brisbane, och jag började arbeta med att måla skyltar.

[Bild på sidan 13]

Tillsammans med Judy och lilla Kim när vi var ute i resetjänsten i Queensland