Och när den svarthalsade storken skrider fram, högväxt och gracil, är den ett fågelvärldens paradexempel på värdighet och upphöjt lugn.

Den svarthalsade storken

En fågel som, även den, tillhör våtmarkerna är den svarthalsade storken, Australiens enda stork. Den hör hemma i kontinentens norra och östra kusttrakter, där det är hett och fuktigt. (Den kallas här också jabiru. Den sydamerikanska jabirun är emellertid en helt annan storkart.) Med sin smärta gestalt, 130 centimeter i längd, och sina effektfulla färger är den svarthalsade storken lätt att urskilja bland de otaliga andra fåglarna i våtmarken. När den skrider fram i det grunda vattnet, stöter den sin långa, bastanta näbb så kraftigt ner i vattnet att den måste fälla ut vingarna en bit för att inte tappa balansen.

Vilka väldiga vingar sedan! Med sina två meter mellan vingspetsarna och handpennorna utspärrade som fingrar svingar den svarthalsade storken sig upp i långsamma cirklar, tills man bara ser ett litet kryss på himlen. Ja, en flygande stork, som med sin långa hals och sina långa vingar och ben avtecknar sig mot den nedgående tropiksolens väldiga röda klot, är faktiskt en omhuldad symbol för Nordaustraliens våtmarker.

Svarthalsad stork