Krönikan innehåller i första hand en uppräkning av de viktigaste händelserna under Nabonids regering, däribland en kortfattad skildring av Babylons fall för Cyrus här. Även om tavlan utan tvivel har sitt ursprung i Babylon och är skriven med babylonisk kilskrift, har forskare som studerat stilen på skriften kommit fram till att den kan vara från den seleukidiska perioden (312–65 f.v.t.), dvs. 200 år eller mer efter Nabonids tid. Man är så gott som säker på att tavlan är en kopia av ett tidigare dokument. Krönikan förhärligar Cyrus och talar så pass nedsättande om Nabonid att den anses vara ett verk av en persisk skrivare, och den har rentav kallats ”persisk propaganda”. Men även om så är fallet menar historiker att de faktiska upplysningarna ändå är tillförlitliga.

Trots att krönikan är kortfattad (tavlan är ca 14 cm på det bredaste stället och har ungefär samma höjd) är detta den mest fullständiga kilskriftsberättelse som finns om Babylons fall. Ett utdrag som börjar på den femte raden i den tredje av de fyra spalterna lyder: ”[Sjuttonde året:] ... I månaden tashritu, när Cyrus angrep Akkads krigshär i Opis vid Tigris, gjorde Akkads invånare uppror, men han (Nabonid) nedgjorde de förvirrade invånarna. På 14:e dagen blev Sippar intaget utan strid. Nabonid flydde. Den 16:e dagen drog Gobryas (Ugbaru), ståthållare över Gutium, och Cyrus här in i Babylon utan strid. Nabonid fängslades i Babylon när han återvände (dit). ... I månaden arahshamnu, på tredje dagen, tågade Cyrus in i Babylon. Gröna kvistar ströddes framför honom – ett tillstånd av ’fred’ (sulmu) utropades i staden.” (Ancient Near Eastern Texts, sid. 306)

Det bör påpekas att uttrycket ”sjuttonde året” inte står på tavlan, eftersom den delen av texten är förstörd. Översättarna har valt att infoga detta årtal därför att de menar att Nabonids 17:e regeringsår också var hans sista. Därför utgår de från att det var under det året som Babylon föll och att denna tidsangivelse har funnits i den del av texten som nu är skadad. Även om Nabonid skulle ha regerat längre än man vanligtvis antar, påverkar inte detta uppfattningen att Babylon föll 539 f.v.t., eftersom det finns andra källor som pekar på det året. Men denna brist begränsar ändå till viss del värdet av Nabonidkrönikan.

Även om årtalet alltså saknas, anges både månaden och dagen för stadens fall i den bevarade texten. Kronologer har räknat ut att det angivna datumet, den 16 tashritu (tishri), motsvarar den 11 oktober enligt den julianska kalendern, dvs. den 5 oktober enligt den gregorianska kalendern, år 539 f.v.t. Eftersom detta datum är allmänt erkänt och det inte finns något som talar emot det, kan det användas som ett nyckelår, dvs. ett årtal som kan förbindas med både den profana och den bibliska historien. (Se KRONOLOGI.)

Det är intressant att lägga märke till att krönikan säger att Cyrus trupper drog in i Babylon ”utan strid”. Det betyder antagligen att de inte mötte något större eller organiserat motstånd, vilket stämmer med Jeremias profetia, som lyder: ”Babylons väldiga män har upphört att strida.” (Jer 51:30)