De som byggde den forntida staden Babylon fann ingen natursten i närheten av den byggplats som de valde, så därför använde de tegel, och asfalt tjänade som murbruk. Tegelstenarna brändes ”med hjälp av en bränningsprocess”, kanske i en brännugn. (1Mo 11:3)

I Babylonien var det vanligt att tegelstenar brändes i brännugn, och sådant tegel användes i regel till stadsmurar och till väggar och golv i palatsen. Man använde också soltorkade tegelstenar, framför allt till innerväggar eller till tjocka murar där stenarna omväxlande lades i rader med bränt tegel.

I Babylonien har man funnit kvadratiska, rektangulära, triangulära och kilformade tegelstenar. Under senare perioder, till exempel på Nebukadnessars tid, användes för det mesta kvadratiska tegelstenar med en bredd på ca 30 cm.