-
Del 2: 2369—1943 f.v.t. — En jägare, ett torn och du!Vakna! – 1989 | 22 januari
-
-
Konsekvenser som berör dig
Nimrod, den förste som försökte sammansmälta religion och politik, angav mönstret för alla framtida allianser av detta slag. Skulle detta projekt få Guds godkännande? En princip som senare kom att tecknas ner i bibeln — ”ett gott träd kan inte bära värdelös frukt, inte heller kan ett ruttet träd frambringa fin frukt” — skulle nu visa sig vara tillämplig. — Matteus 7:18.
Alla människor på jorden talade ursprungligen samma språk.a Men när Nimrod och hans anhängare satte i gång med att bygga detta torn i Babel, visade Gud tydligt sitt missnöje. Vi läser: ”Följaktligen kringspridde Jehova dem därifrån över hela jordens yta, och så småningom slutade de upp att bygga staden. Det var därför man gav den namnet Babel [av ba-lalʹ, som betyder ”förbistra”], eftersom Jehova där hade förbistrat hela jordens språk.” (1 Moseboken 11:1, 5, 7—9, NW) Hur missräknade dessa tornbyggare måste ha blivit, när de plötsligt inte kunde samtala om vad som hade hänt och ännu mindre komma underfund med varför det hade hänt! Utan tvivel framkastades många olika teorier, samtidigt som deras splittring blev ännu mer accentuerad genom deras oförmåga att kommunicera med varandra.
När dessa språkgrupper spred sig till olika delar av jorden, tog de naturligtvis med sig sina religiösa uppfattningar. Med tiden kom deras föreställningar, även om de i grund och botten var identiska, att färgas av lokala traditioner och händelser. Trots att det från början funnits ”bara en enda religion”, fanns det snart ”hundra versioner av den”. Det är tydligt att detta första försök att blanda samman religion och politik inte slog väl ut.
Konsekvenserna av detta experiment har visat sig århundradena igenom och berör nu även dig, ett faktum som du säkert inser om du någon gång har försökt diskutera religion med någon av en annan tro. Även vanliga religiösa uttryck som ”Gud”, ”synd”, ”själ” och ”död” har olika innebörd för olika människor. John Selden, en engelsk rättslärd som levde för 300 år sedan, uttryckte det mycket träffande: ”Om man noga undersöker saken, kan man näppeligen finna tre personer någonstans på jorden som har samma religion i alla stycken.” Detta är mänsklighetens arvedel på grund av denne väldige jägare från forna tider, som inte kunde bygga färdigt sitt torn därför att han inte hade Skaparens välsignelse.
Nutida kvarlevor från Babel
”Av alla kända religioner finns det ingen som har så många gudar som den sumerisk-assyrisk-babyloniska”, hävdar författarinnan Petra Eisele. Hon nämner 500 gudar men förklarar att vissa utförligare förteckningar innehåller uppemot 2.500 namn. Med tiden fastställde ”Babylons officiella teologer mer eller mindre definitivt rangordningen mellan gudarna och delade in dem i triader”, sägs det i New Larousse Encyclopedia of Mythology. En framträdande triad av gudar utgjordes av Anu, Enlil och Ea. En annan bestod av astralgudarna Sin, Shamash och Ishtar, även känd under namnet Astarte, modergudinnan, Tammus’ gemål.
Marduk, Babylons främste gud, som senare kom att kallas Enlil eller Bel, var en krigsgud. I boken Paths of Faith sägs det att detta ”utgjorde ett religiöst erkännande av det historiska faktum att krig med tiden kom att bli den huvudsakliga sysselsättningen för de babyloniska gudarnas tjänare”. Det är bara logiskt att en väldig jägare som Nimrod, som jagade både människor och djur, skulle dyrka en krigsgud och inte ”kärlekens och fridens Gud”, som bibeln talar om. — 2 Korintierna 13:11.
De babyloniska och assyriska gudarna var förvånansvärt ”mänskliga” och hade samma behov och begär som dödliga människor. Detta gav upphov till religiösa ritualer och sedvänjor som knappast kunde anses ha gudomligt ursprung, till exempel tempelprostitution.
Trolldom, exorcism och astrologi ingick också i den babyloniska religionen. Petra Eisele hävdar att ”det är mycket troligt att västvärldens häxtro ... är av kaldeiskt ursprung”. Babylonierna gjorde också stora framsteg i astronomi i samband med sina försök att förutsäga framtiden med hjälp av stjärnorna.
Mesopotamiens folk trodde också på människosjälens odödlighet och visade det genom att tillsammans med de döda begrava föremål som dessa skulle kunna använda i livet efter detta.
Stanna nu upp ett ögonblick och tänk på några av de större religionerna i våra dagar. Känner du till någon religion som lär att människan har en odödlig själ, som lär att Gud är en treenighet bestående av tre gudar i en, som låter omoraliska handlingar passera opåtalda bland sina medlemmar, som blandar sig i politik eller som har medlemmar som hellre offrar sina liv åt en krigsgud än åt fridens Gud? I så fall har du funnit en av Babels nutida, dotterliknande organisationer, som fortfarande sprider religiösa kvarlevor från den tid då Nimrod byggde sitt torn. Det är därför mycket träffande att namnet ”Babylon” i bibeln används för att beteckna världsväldet av falsk religion i dess helhet. — Se Uppenbarelseboken, kapitel 17 och 18.
-
-
Del 2: 2369—1943 f.v.t. — En jägare, ett torn och du!Vakna! – 1989 | 22 januari
-
-
[Ruta på sidan 21]
Härstammar korset från Babylon?
Namnen ”Babylonien”, ”Kaldeen” och ”Mesopotamien” har alla avseende på i stort sett samma område i våra dagars Irak. Julien Ries vid Université Catholique de Louvain-la-Neuve i Belgien skriver: ”Korset förekommer i forntida kulturer i Asien, Europa, Nordafrika och Amerika, [däribland] i Mesopotamien, [där] det likarmade korset är en symbol för himmelen och guden Anu.” Vines ”Expository Dictionary of New Testament Words” uttrycker det ännu tydligare och förklarar att korset ”hade sitt ursprung i det forntida Kaldeen och användes som symbol av guden Tammus (i form av den mystiska bokstaven Tau, begynnelsebokstaven i hans namn)”. Det råder således inget tvivel om att korset är av förkristet ursprung. Somliga har framkastat tanken att Tammus, som också kallades Dumuzi, ursprungligen var en kung och blev upphöjd till gud efter sin död. O. R. Gurney skriver till exempel i publikationen ”Journal of Semitic Studies”: ”Dumuzi var ursprungligen en människa, en kung av Erek.” Skulle detta kunna vara en anspelning på Nimrod, om vilken bibeln säger: ”Hans kungarikes början blev Babel och Erek”? (1 Moseboken 10:10, NW) För närvarande kan vi inte med säkerhet avgöra detta.
-