Mellan 1918 och 1940 styrdes Moldavien av Rumänien som då var en monarki. Den rumänska regeringen tillsatte en kyrkominister. Den här mannen svängde som en vindflöjel för den ortodoxa kyrkans vindar och motarbetade bibelforskarnas arbete och försökte få dem och deras bibliska publikationer förbjudna. Anklagelsen var, som du kanske redan har gissat, att vittnena samarbetade med bolsjevikerna.

Det förakt för Jehovas folk som myndigheterna visade resulterade i ett direktiv från Moldaviens generalinspektör till en viss polischef, daterat den 25 april 1925. Det löd: ”I enlighet med polisens säkerhetsdirektiv nr 17274/925 informerar vi er härmed om att inrikesministeriet har beslutat att förbjuda och stoppa propagandan från de internationella ’bibelforskarna’, och vi önskar att ni vidtar de nödvändiga åtgärderna för att åstadkomma detta.”

Den effekt som sådant motstånd från myndigheterna fick återspeglas i en rapport som kontoret i Rumänien skickade till huvudkontoret den 17 oktober 1927. I den rapporten sades det att församlingsmötena hade stoppats och förbjudits överallt och att ”hundratals bröder hade dragits inför militära och civila domstolar”. Det sades också: ”Få möten kunde hållas under sommaren, eftersom församlingarna var och fortfarande är strängt övervakade av säkerhetstjänsten och polisen, särskilt i byarna, där de flesta församlingarna finns. De flesta mötena hölls i skogen, på väl dolda platser.”

Rapporten fortsatte: ”Från och med mars hindrades också de resande tillsyningsmännens arbete. Samma månad gav inrikesministern stränga, konfidentiella order om att man skulle leta upp kolportörerna och arrestera alla ’propagandamakare’. Det dröjde inte länge förrän nästan alla kolportörer hade kastats i fängelse. Och även om varken vi eller bröderna är rädda, och vi har utstått motstånd ända från arbetets början i det här landet, är detta systematiska försök att krossa oss så omfattande att vi knappt kan utföra vårt predikoarbete.”

1925: Bibelforskarnas arbete förbjuds.