Kapitel 4

Det osäkra ”Babylon” dömt till tillintetgörelse

1. a) Vad betyder ordet ”babylon”, och vem grundade staden med det namnet? b) Vilket byggnadsprojekt påbörjade den ärelystne Nimrod, och vad blev resultatet?

FÖRVIRRING kännetecknar världen i dag — politiskt, socialt och religiöst. I en del översättningar återges bibelns hebreiska ord för förvirring eller förbistring med ordet ”babylon”. I Första Moseboken omtalas Babylon som Babel, ett namn som också betyder ”förvirring” eller ”förbistring”. Staden med det namnet grundades av Nimrod, en man som gjorde uppror mot Jehova. (1 Moseboken 10:8—10) Där började människor under ledning av den ärelystne Nimrod att bygga ett torn som skulle räcka ända upp i himmelen i trots mot Jehova. Jehova omintetgjorde detta Gud vanärande projekt genom att förbistra byggnadsarbetarnas enhetliga språk, så att de inte kunde förstå varandra då de försökte arbeta tillsammans. — 1 Moseboken 11:1—9.

2. a) Vad hände världsväldet Babylon år 539 f.v.t., och markerade det slutet för staden med det namnet? b) Vad bevisade sig den forntida staden Babylon inte vara?

² Långt senare sägs en ny stad med namnet Babylon finnas där vid floden Eufrat. (2 Kungaboken 17:24; 1 Krönikeboken 9:1; NW) År 539 f.v.t. störtades det babyloniska världsväldet av Cyrus den store, storkonungen i Medo-Persien, i uppfyllelse av Jehovas profetia i Jesaja 45:1—6. Trots att Babylon hade drabbats av ett betydelsefullt fall, tilläts det att fortsätta att finnas till som en stad. Det sägs existera också under den senare hälften av det första århundradet enligt den vanliga tideräkningen. (1 Petrus 5:13) Men den forntida staden bevisade sig inte vara ”det stora Babylon” som aposteln Johannes skrev om i Uppenbarelseboken, kapitel 17.

3. Vad är det stora Babylons sanna identitet?

³ ”Det stora Babylon” i Uppenbarelseboken utmålas som en omoralisk kvinna som rider på ”ett scharlakansrött vilddjur”, och det representerar den falska religionens världsvälde, vilket innefattar alla religioner i den så kallade kristenheten.a (Uppenbarelseboken 17:3—5) Enligt vad aposteln Johannes såg i fråga om henne har denna symboliska organisation begått andlig otukt med alla politiska styresmän på jorden. Den falska religionens världsvälde, det stora Babylon, övar fortfarande ett kolossalt inflytande.

”Världens vän” — inte Guds

4. Hur ökade det stora Babylon på sina brott mot den mänskliga familjen under första världskriget?

⁴ Det stora Babylons ställning är emellertid mycket osäker, och det har den i synnerhet varit sedan första världskrigets slut. Under den konflikten ökade det på sina brott mot den mänskliga familjen. Kristenhetens präster, som bekänner sig vara Jesu Kristi efterföljare, predikade ut de unga männen på slagfälten. Den framlidne Harry Emerson Fosdick, en bemärkt protestantisk präst, understödde krigsansträngningarna men medgav senare: ”Till och med i våra kyrkor har vi fört in stridsfanorna. ... I samma andetag som vi har lovsjungit Fridsfursten har vi förhärligat kriget.” Prästerna i kristenheten frambar böner för truppstyrkorna vid religiösa möten, och de tjänade som fältpräster för armén, flottan och flygvapnet.b

5. a) Vilka ord i Jakob 4:4 har kristenheten inte tagit till hjärtat? b) Vad måste vara Guds dom över den?

⁵ Kristenheten, som står under ledning av dessa religiösa ledare, har inte tagit till hjärtat orden i Jakob 4:4: ”Äktenskapsbryterskor, vet ni inte att vänskapen med världen är fiendskap med Gud? Därför, vemhelst som vill vara världens vän gör sig till Guds fiende.” Därför fortsätter kristenheten att verka som fiende till Gud, den Högste, ännu i denna dag. Den har sannerligen inget gudomligt beskydd, och av detta viktiga skäl förblir dess själva existens osäker. Dess politiska vänner är inget att lita på, och strömningen i antireligiös riktning fortsätter att bli allt starkare. Det är inte för dess räkning Gud säger: ”Rör inte mina smorda.” — 1 Krönikeboken 16:22, NW.

”Gå ut från henne, mitt folk”

6, 7. a) Vilken brådskande maning ljuder i Uppenbarelseboken 18:4, och till vilka riktas den? b) När började en tidigare men likadan maning tillämpas på de judar som höll på att försmäkta i det forntida Babylon?

⁶ Det är för dessa smorda och deras medförbundna under denna avslutning på tingens ordning som den gudomliga maningen ljuder brådskande: ”Gå ut från henne, mitt folk, för att ni inte skall vara delaktiga med henne i hennes synder.” (Uppenbarelseboken 18:4) Ja, gå ut från den falska religionens världsvälde, det stora Babylon!

⁷ Denna maning är ett eko av orden i Jeremia 50:8; och Jer. 51:6, 45, som riktades till kvarlevan av de judar som Jehova gav straffet 70 års fångenskap i landet Babylonien. Dessa ord började tillämpas på de judar som höll på att försmäkta i Babylonien år 537 f.v.t., då den förutsagde Cyrus den store marscherade med sina medo-persiska trupper nedför Eufrats i stort sett upptorkade flodbädd och in i staden Babylon.

8. a) Hur uppfyllde Cyrus den store Jesaja 45:1—6? b) Varför måste den som förebildades av Cyrus den store handla i enlighet med detta profetiska mönster?

⁸ Under sitt första regeringsår handlade Cyrus den store i uppfyllelse av profetian i Jesaja 45:1—6. På liknande sätt handlade den som förebildades av storkonungen Cyrus, men som är långt mäktigare, Jesus Kristus, i enlighet med detta profetiska mönster. Detta gjorde han på bestämd tid efter det att han hade börjat härska som kung i himmelen på Jehova Guds högra sida, då ”nationernas fastställda tider” utlöpte i oktober 1914. (Lukas 21:24) Kvarlevan av det andliga Israel kom under första världskriget, 1914—1918, i fångenskap under det stora Babylon och hennes politiska älskare.

9, 10. a) Vilket ingripande gjordes mot åtta personer vid Sällskapets huvudkontor? b) Vilka tecken tyder på att det stora Babylon stod bakom rörelsen som hade till syfte att stoppa Jehovas folks verksamhet?

⁹ I Förenta staterna blev till exempel Sällskapet Vakttornets då senast utgivna bok, Den fullbordade hemligheten, förbjuden som uppviglande. De två som hade utarbetat boken drogs inför federal domstol i Brooklyn i New York, och de blev på orätta grunder dömda till 20 års fängelse i det federala tukthuset i Atlanta i Georgia i USA. Så gick det också för Sällskapets president, för dess sekreterare och kassaförvaltare och för tre andra vid huvudkontoret. En av Sällskapets översättare dömdes till hälften så långt straff i det federala tukthuset.

¹⁰ Den 4 juli 1918 sattes alltså dessa åtta åt Gud överlämnade kristna på ett tåg till Atlanta i Georgia för att berövas friheten där. De övriga vid Sällskapet Vakttornets huvudkontor i Brooklyn fick då ta hand om verksamheten bäst de kunde. Vilka bar skulden för denna situation? I boken Preachers Present Arms ges svaret: ”En undersökning av hela saken leder till den slutsatsen att kyrkosamfunden och prästerna ursprungligen stod bakom den rörelse som gick ut på att undertrycka russellianerna [vittnena]. ... När nyheten om tjugoårsdomarna nådde de religiösa tidningarnas redaktörer, gav nästan varenda en av dessa publikationer, både större och mindre, uttryck åt stor glädje. Jag har inte kunnat upptäcka några ord av sympati i någon av de ortodoxa religiösa tidningarna.” — Ray H. Abrams, sidorna 183, 184.

Ett fall — men inte en tillintetgörelse

11, 12. a) Vad hade det stora Babylon tänkt göra? b) Hur drabbades det av ett betydelsefullt fall, även om det inte tillintetgjordes? c) Vilken verkan fick detta på Jehovas befriade folk?

¹¹ Men glädjen i det stora Babylon skulle inte vara så länge. På våren år 1919 drabbades det stora Babylon av ett betydelsefullt fall, men innan det kunde tillintetgöras fullständigt måste det först ske en viss religiös utveckling. Det stora Babylon tänkte att det skulle hålla Jehovas folk undertryckt och i fångenskap för alltid. Men i mars 1919 tvingades dörrarna upp för de åtta representanterna för Sällskapet Vakttornet, och de försattes på fri fot mot borgen. Senare blev de helt fritagna från alla anklagelser.

¹² Borta var nu det stora Babylons glädje! I boken Preachers Present Arms sägs det angående domstolens beslut att fria vittnena: ”Detta utslag hälsades med tystnad i kyrkorna.” Men bland Jehovas folk var glädjen stor. Deras världsvida organisation var återställd. Vid deras sammankomst år 1919 i Cedar Point i Ohio väckte Sällskapets president de tusentals närvarande till handling genom sitt tal ”Förkunnandet av riket”. Jehovas vittnen var fria igen och kunde modigt förkunna Guds rike offentligt! Det stora Babylon hade fallit, även om det inte hade tillintetgjorts. Den större Cyrus, Jesus Kristus, hade besegrat det och hade befriat sina trogna efterföljare.

13. Vad gjorde det stora Babylon, då Nationernas förbund trädde fram på scenen?

¹³ Det stora Babylon fick således leva vidare efter kriget. Då Nationernas förbund föreslogs som ett fredsbevarande organ i världen, framträdde Förbundsrådet för Kristi kyrkor i Amerika till stöd för det genom att offentligt förkunna att Nationernas förbund var ”det politiska uttrycket för Guds rike på jorden”. Då det föreslagna Nationernas förbund till sist upprättades, klättrade det stora Babylon upp på dess rygg och började så rida på detta symboliska ”scharlakansröda vilddjur”. — Uppenbarelseboken 17:3.

14. a) Hur handlade det stora Babylon under andra världskriget? b) Vad gjorde det stora Babylon, då det människogjorda fredsbevarande organet steg upp ur avgrunden efter andra världskriget?

¹⁴ Då detta ineffektiva fredsbevarande organ gick ner i overksamhetens avgrund vid andra världskrigets utbrott, lämnades det stora Babylon utan riddjur. (Uppenbarelseboken 17:8) Men det var där ute tillsammans med de 57 nationer som hade dragits in i andra världskriget. Att det måste dela sin lojalitet mellan de krigförande fraktionerna oroade det inte, lika lite som det någonsin oroat sig för att det uppdelats i många hundra förvirrande religiösa sekter och samfund. Då det människogjorda fredsbevarande organet i form av Förenta nationerna steg upp ur overksamhetens avgrund vid andra världskrigets slut, klättrade det stora Babylon omedelbart upp på dess rygg och började öva sitt inflytande över det.

Politiska makter vänder sig emot Babylon

15, 16. a) Vilket vördnadsbjudande skådespel står nu människor inför? b) Vad har Gud, den Allsmäktige, avgjort, i överensstämmelse med Uppenbarelseboken 17:15—18?

¹⁵ Hela världen av människor står nu inför ett vördnadsbjudande skådespel. Detta kommer att utspelas då de politiska makterna vänder sig emot det stora Babylon i syfte att fullständigt tillintetgöra det. Detta kan låta hjärteförlamande för människor som uppriktigt tror att alla religioner är goda. Men den universelle suveränen, Jehova Gud, har avgjort att det stora Babylon inte har någon plats i hela universum och att det har besudlat skapelsens värld länge nog. Det måste med våld föras bort till fullständig tillintetgörelse.

¹⁶ Det finns redan mäktiga krafter på plats som Gud kan låta verkställa denna tillintetgörelse, nämligen de politiska elementen i världen. I Uppenbarelseboken, som är inspirerad av Gud, förutsägs det att Jehova skall vända hennes älskare emot henne och att de skall klä av henne naken, avslöja vad hon i själva verket är — ett demoninspirerat bedrägeri! Och sedan skall de så att säga bränna upp henne med eld och förvandla henne till en hög aska. De skall behandla henne på samma sätt som hon behandlade de kompromisslösa tillbedjarna av den sanne Guden. — Uppenbarelseboken 17:15—18; 18:24.

17. Får de politiska makternas antibabyloniska bedrifter dem att börja tillbe Jehova Gud, och hur vet vi det?

¹⁷ Denna våldsamma antireligiösa aktion från de politiska makternas sida innebär inte att de därefter kommer att börja tillbe Jehova Gud. Deras våldsamma antibabyloniska handling innebär inte att de nu kommer att bli Guds vänner. I så fall skulle de inte utföra den senare handling som Uppenbarelseboken visar att de skall utföra. (Uppenbarelseboken 17:12—14) De kan glädja sig enormt över den antireligiösa bedrift som Jehova Gud har tillåtit dem att utföra, men de kommer fortfarande att vara vilseledda av ”denna tingens ordnings gud”, Satan, djävulen, den fullständigt obeveklige motståndaren till Jehova Gud. — 2 Korintierna 4:4.

18, 19. a) Vilka kommer inte att överleva för att få se hävdandet och rättfärdigandet av Jehovas universella suveränitet förmedelst ”Fredens furste”? b) Men vilka skall vara alltid levande vittnen till att Jehova hävdade och rättfärdigade sig själv över det stora Babylon?

¹⁸ Det stora Babylon kommer inte att överleva för att få se den storslagna kulmen, hävdandet och rättfärdigandet av Jehovas universella suveränitet förmedelst ”Fredens furste”, som nu är ”Väldig gud” och sitter på den ende allsmäktige och högste Gudens, Jehovas, högra sida. — Jesaja 9:6, NW.

¹⁹ Jehovas vittnen kommer att stå som åskådare under Guds ogenomträngliga beskydd. (Jesaja 43:10, 12) På order från de rättfärdiga himlarna har de lydigt gått ut från det stora Babylon. (Uppenbarelseboken 18:4) De kommer att känna rättfärdig, gränslös glädje över det som de får bevittna. De kommer därefter att för alltid vara vittnen för Jehova och för evigt vara i stånd att vittna om hur han hävdade och rättfärdigade sig själv över det stora Babylon. — Uppenbarelseboken 19:1—3.

[Fotnoter]