Efter att ha nämnt många saker som tycks ha en ”bestämd tid” skrev Salomo: ”Jag har sett den sysselsättning som Gud har gett åt människosönerna att sysselsätta sig med. Allt har han gjort skönt i dess rätta tid.” (Predikaren 3:10, 11)

Gud har gett människorna många sysselsättningar eller uppgifter att ägna sig åt, och Salomo nämner några av dem. Gud har också gett oss frihet att välja vad vi vill göra. Men för varje sysselsättning finns det en tid som är rätt, eller gynnsam, och som ger det bästa resultatet. Ta till exempel det som Salomo nämner i Predikaren 3:2, att det finns ”en tid att plantera och en tid att rycka upp det planterade”. Jordbrukare känner till att det för varje växtslag finns en gynnsam tid att så eller plantera. Vad händer om en jordbrukare ignorerar detta enkla faktum och sår och planterar vid fel tid? Kan han skylla på ödet om han får en dålig skörd, fastän han har arbetat hårt? Naturligtvis inte! Han sådde och planterade ju inte vid den rätta tiden. Jordbrukaren kunde ha lyckats bra om han hade följt naturens lagar som Skaparen har fastställt.

Vad Gud har fastställt är alltså inte individers öde eller utgången av allt som händer, utan vissa principer som styr mänskliga angelägenheter i överensstämmelse med hans avsikter. För att människor ska få framgång i det de gör måste de förstå och handla i enlighet med Guds avsikter och tider.

”Gud grep sig an med att skapa människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne; till man och kvinna skapade han dem.” (1 Moseboken 1:27)

DESSA välbekanta ord, som står alldeles i början av Bibeln, beskriver något av det mest storslagna som Gud har ”gjort skönt i dess rätta tid” – skapandet av ett fullkomligt människopar, Adam och Eva. (Predikaren 3:11)