Ett exempel på en man som inte blev uppblåst över sin maskulina skönhet var Josef, Dinas yngre halvbror. (1 Moseboken 30:20—24) När han var helt ung, såldes han som slav av sina avundsjuka bröder och fördes till Egypten. Där köptes han av en militärbefälhavare vid namn Potifar och fick, på grund av sin ärlighet och flit, ansvaret över Potifars hela hushåll. Under tiden växte han upp till en ung man som hade ”en vacker gestalt och var vacker att se på”. — 1 Moseboken 39:6.

Potifars hustru blev lidelsefullt förälskad i Josef och var skamlös nog att försöka förföra honom. Men den unge mannen visade att han förutom ett tilldragande yttre också hade en inre skönhet. Han vägrade att synda mot sin herre, Potifar, och flydde springande från kvinnan. Följden blev att han blev satt i fängelse. Varför? Potifars missräknade hustru anklagade honom lögnaktigt för att ha försökt våldföra sig på henne! Men Josef blev inte bitter ens av denna nedslående erfarenhet, och hans utmärkta exempel under ytterst svåra förhållanden har varit till uppmuntran för rättsinniga människor ända sedan dess.

Josef visade sig ha en inre moralisk styrka, när han vägrade att synda mot sin husbonde, Potifar. Han visade också självbehärskning, när han flydde i stället för att låta sig förföras av Potifars hustru. Han visade dessutom prov på mildhet, frid och långmodighet, när han vägrade att låta de många motgångarna göra honom bitter.