Athos — ett ”heligt berg”?

FÖR de mer än 220 miljoner medlemmarna av den ortodoxa kyrkan är berget Athos, en klippig udde i norra Grekland, ”det heligaste berget i den ortodoxa kristna världen”. För många av dem är en pilgrimsfärd till det ”heliga berget” Athos en länge närd dröm. Vad är detta ”heliga berg”? Hur kunde det få en sådan betydelse? Och är det ”berget”, där gudfruktiga människor skall söka andlig vägledning och sann tillbedjan?

Uttrycket ”heligt berg” förekommer faktiskt i Bibeln. Det förbinds med den heliga, rena och upphöjda tillbedjan av den sanne Guden, Jehova. Berget Sion i det forntida Jerusalem blev ett ”heligt berg” när kung David förde förbundsarken dit. (Psalm 15:1; 43:3; 2 Samuelsboken 6:12, 17) När man hade byggt Salomos tempel på berget Moria, kom ”Sion” att innefatta tempelplatsen. Följaktligen fortsatte Sion att vara Guds ”heliga berg”. (Psalm 2:6; Joel 3:17) Då Guds tempel var i Jerusalem, kallades också den staden ibland Guds ”heliga berg”. — Jesaja 66:20; Daniel 9:16, 20.

Hur är det då i dag? Är berget Athos, eller någon annan bergstopp, det ”heliga berg” dit människor måste strömma för att tillbe Gud på ett godtagbart sätt?

Munkarnas ”heliga berg”

Berget Athos är beläget på den östra änden av halvön Chalkidike på spetsen av en smal landremsa som skjuter ut i Egeiska havet strax öster om det nutida Thessaloniki. Det är ett imponerande marmorberg med en topp som reser sig tvärbrant från havet till en höjd av 2.032 meter.

Athos har länge ansetts vara en helig plats. I den grekiska mytologin var det gudarnas hem innan berget Olympos blev deras hem. En tid efter Konstantin den store (300-talet v.t.) blev Athos en helig plats för de kristna kyrkorna. Enligt en legend var ”jungfru” Maria tillsammans med evangelisten Johannes på väg till Cypern för att besöka Lasarus, när de på grund av en våldsam stormvind hamnade på Athos. Bergets skönhet gjorde intryck på henne, så hon frågade Jesus om hon kunde få det. Därför blev Athos också känt som ”den heliga jungfruns trädgård”. Mot mitten av den bysantinska eran kom hela klipputsprånget att kallas ”Det heliga berget”. Denna benämning blev officiellt antagen och bekräftad i mitten av 1000-talet genom ett påbud av kejsar Konstantin IX Monomachos.

På grund av sin kuperade och isolerade karaktär är Athos den sortens plats som passar för utövande av asketism. Genom århundradena lockade det till sig religiösa män från hela den ortodoxa världen — greker, serber, rumäner, bulgarer, ryssar och andra — som byggde ett stort antal kloster, med sina kyrkor och samhällen. Omkring tjugo av dessa kloster står kvar än i dag

Athos i dag

I dag är Athos en region med självstyre, vars rättigheter erkändes 1926. Under en lång tid sjönk antalet bofasta munkar, men nu har det ökat till mer än 2.000.

Varje kloster har sitt eget system av lantgårdar, kapell och bostäder. Eremiternas viktigaste helgedom finns i bosättningen Karoúlia, som har ett tryggt och säkert läge högt uppe i de svindlande klipporna vid berget Athos topp. Här finns en samling hyddor som man kan nå bara genom att gå som i en labyrint av gångstigar, stentrappor och kedjor. På Athos utövar munkarna fortfarande sin gamla dagliga liturgiska rutin, och de använder den bysantinska klockan (där dygnet börjar vid solnedgången) och den julianska kalendern (13 dagar efter den gregorianska).

Trots att denna religiösa plats sägs vara ”helig” tack vare en kvinna, har dess munkar och eremiter i tusen år förklarat hela halvön vara förbjudet område för alla livsformer av kvinnkön — människa och djur — samt eunucker och män utan skägg. Helt nyligen har bestämmelserna angående män utan skägg och vissa djur av honkön mildrats, men kvinnor är fortfarande helt förbjudna inom 500 meter från Athos kustlinje.

Ett ”heligt berg” för alla

Är Athos det ”heliga berg” till vilket gudfruktiga kristna skall komma för att tillbe? När Jesus talade med en samarisk kvinna som trodde att Gud skulle tillbes på berget Gerissim, klargjorde han att i fortsättningen skulle inget bokstavligt berg vara utvalt som en plats för tillbedjan av Gud. Jesus sade: ”Den stund kommer, då ni varken på [Gerissim] ... eller i Jerusalem skall tillbe Fadern.” Varför det? ”Gud är en Ande, och de som tillber honom måste tillbe med ande och sanning.” — Johannes 4:21, 24.

Profeten Jesaja pekade fram emot vår tid, när han förutsade att ett symboliskt ”Jehovas hus’ berg” skulle ”bli fast grundat ovan bergens topp” och att det skulle ”lyftas upp ovan kullarna”, och människor av alla nationer skulle bildligt talat strömma till det. — Jesaja 2:2, 3.

Män och kvinnor som önskar få ett godkänt förhållande till Gud inbjuds att tillbe Jehova med ”ande och sanning”. Miljoner människor jorden runt har funnit vägen till ”Jehovas ... berg”. De, bland andra, känner på samma sätt som en grekisk jurist, som sade angående Athos: ”Jag tvivlar på att andlighet kan bli funnen enbart inom vissa avskilda områden eller i kloster.” — Jämför Apostlagärningarna 17:24.

[Ruta på sidan 31]

En sedan länge fördold skatt

Under århundradena har munkarna på Athos samlat på sig en värdefull skatt som bland annat innehåller uppskattningsvis 15.000 handskrifter, av vilka man tror att några är från 300-talet v.t., vilket gör det här till en av världens mest dyrbara samlingar. Där finns skriftrullar, hela band och sidor av evangelierna, psalmer och sånger, förutom mycket gamla målningar, ikoner, skulpturer och metallarbeten. Man räknar med att en fjärdedel av världens bibelhandskrifter på grekiska finns på berget Athos, men många av dem måste fortfarande bli ordentligt katalogiserade. År 1997 gav munkarna för första gången tillåtelse till att vissa av deras skatter fick ställas ut i Thessaloniki.

[Bildkälla på sidan 31]

Telis/Greek National Tourist Organization