• Mikael Agricola – en föregångsman
    Vakna! – 2006 | Januari

    • Mikael Agricola – en föregångsman

      FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I FINLAND

      ”Ingen annan bok har haft ett så djupgående och vittomfattande inflytande på kultur, värderingar och tänkande i Finland som Bibeln.” (”Biblia 350” – Suomalainen Raamattu ja Suomen kulttuuri)

      HAR du tillgång till Bibeln på ditt modersmål? Förmodligen har du det. Bibeln finns ju nu, helt eller delvis, på mer än 2 000 språk. Och det är ingen tillfällighet att det har blivit så. Historien igenom har många män och kvinnor lagt ner stora ansträngningar på att översätta Bibeln till olika språk, trots stora hinder. Mikael Agricola var en av dem.

      Agricola var välutbildad och tog sig an arbetet med att översätta Bibeln till finska. Hans litterära verk har haft del i att prägla den finska kulturen och forma den till vad den är i dag. Det är inte att undra på att han kan kallas en föregångsman!

      Agricola föddes omkring 1510 i byn Torsby i södra Finland. Hans far ägde en lantgård, vilket ger en förklaring till efternamnet Agricola, som kommer från det latinska ordet för ”lantbrukare”. Eftersom Agricola växte upp i ett tvåspråkigt område, kunde han troligen både svenska och finska. Han utökade sina språkkunskaper när han gick på latinskolan i Viborg. Längre fram flyttade han till Åbo, där Finlands administrativa centrum fanns på den tiden. Där arbetade han som sekreterare åt Martti Skytte, Finlands katolske biskop.

      Det religiösa och politiska tillståndet på hans tid

      Under den här perioden av Agricolas liv var det oroligt i Skandinavien. Sverige försökte bryta sig ur Kalmarunionen, som omfattade de skandinaviska länderna. År 1523 blev Gustav Vasa krönt till Sveriges kung. Detta hade en betydande inverkan på Finland, som på den tiden var under svenskt styre.

      Den nye kungen var inriktad på att befästa sin makt. För att nå sina mål välkomnade han reformationen som drog fram över norra Europa. Genom att han införde lutherdomen i stället för katolicismen i sitt rike bröt han med Vatikanen, undergrävde de katolska biskoparnas auktoritet och lade beslag på kyrkans rikedomar. Än i dag är större delen av befolkningen i Sverige och Finland lutheraner.

      Något som var viktigt inom protestantismen var att hålla gudstjänsterna på folkets språk i stället för på latin. De kristna grekiska skrifterna, eller ”Nya testamentet”, gavs därför ut på svenska 1526. Men i Finland hade inte protestantismen lika stor genomslagskraft. Vid den tiden var intresset för att översätta Bibeln till finska inte stort. Varför inte det?

      Ett ”svårt och mödosamt” arbete

      En väsentlig orsak var att det nästan inte hade framställts någon litteratur på finska tidigare. Fram till mitten av 1500-talet hade det bara skrivits några katolska böner på finska. Uppgiften att översätta Bibeln till finska skulle därför kräva att man fastställde hur ord skulle stavas och att man skapade många helt nya ord och uttryck. Och detta måste göras utan hjälp av språkhandböcker. Trots det började Agricola översätta Bibeln!

      År 1536 sände Skytte, Finlands katolske biskop, i väg Agricola till Wittenberg i Tyskland för att han skulle förbättra sina kunskaper i teologi och språk. Det var i den här staden som Luther, enligt vissa skildringar, tjugo år tidigare hade spikat upp sina omtalade 95 teser på dörren till slottskyrkan.

      Medan Agricola var i Wittenberg gjorde han mer än att bara studera teologi och språk. Han satte i gång med den kolossala uppgiften att översätta Bibeln till finska. År 1537 skrev han i ett brev till Gustav Vasa: ”Så länge Gud vägleder mig i mina studier skall jag försöka fortsätta det arbete jag tidigare påbörjat, nämligen att översätta Nya testamentet till det finska folkets språk.” När han återvände till Finland fortsatte han med sitt översättningsarbete, samtidigt som han arbetade som rektor.

      Att översätta Bibeln var lika mödosamt för Agricola som det var för de andra tidiga bibelöversättarna. Till och med Luther sade: ”Vad svårt och mödosamt det är att tvinga hebreiska skribenter att tala tyska!” Agricola kunde dra nytta av andras översättningar, men det största hindret han ställdes inför var det finska språket. Faktum var att det nästan aldrig tidigare satts på pränt!

      Agricolas projekt kunde liknas vid att bygga ett hus utan ritning eller tillräckligt med material. Hur gick han till väga? Agricola började med att välja ut ord från olika finska dialekter och skriva ner dem som de uttalades. Troligen var det Agricola som myntade de finska orden för ”regering”, ”hycklare”, ”manuskript”, ”militärstyrka”, ”förebild” och ”skriftlärd”. Han skapade sammansatta ord och avledda ord, och han lånade ord från andra språk, i synnerhet från svenskan. Exempel på sådana ord är enkeli (ängel), historia (historia), lamppu (lampa), marttyyri (martyr) och palmu (palm).

      Guds ord ges ut på finska

      År 1548 gav Agricola till slut ut den första delen, nämligen Se Wsi Testamenti (Nya testamentet). Somliga menar att den här översättningen var klar fem år tidigare men att utgivningen försenades på grund av brist på pengar. Förmodligen finansierade Agricola tryckningen till stor del själv.

      Tre år senare gavs Dauidin Psaltari (Psalmerna) ut. Agricola hade troligen hjälp av kolleger när han översatte dem. Agricola var också den förste att översätta delar av de profetiska böckerna och Moseböckerna.

      Agricola insåg ödmjukt sina begränsningar och skrev uppriktigt: ”Må ingen kristen eller gudfruktig människa eller läsare av denna heliga bok ta illa upp om det i denna översättning av en nybörjare råkar finnas något fel, något underligt och fult eller något som uttrycks på ett nytt sätt.” Trots de eventuella bristerna i Agricolas översättningar var hans orubbliga iver att göra Bibeln tillgänglig för vanligt folk mycket berömvärd.

  • Mikael Agricola – en föregångsman
    Vakna! – 2006 | Januari

    • Men Mikael Agricola bidrog till något som var ännu viktigare, nämligen att Guds ord blev lättare att förstå för dem som talade finska. Det sammanfattas i en minnesdikt på latin som skrevs om honom efter hans död: ”Han efterlämnade inget sedvanligt testamente, utan sitt arbete – heliga böcker som han översatt till finska. Ett arbete som förtjänar att prisas.”