Fångad i en gyllene droppe

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I DOMINIKANSKA REPUBLIKEN

EN MYRA kilar uppför en trädstam, omedveten om faran den har framför sig. Plötsligt fastnar den med ett ben, sedan med ännu ett, tills den sitter fast i trädets honungslika kåda. Ytterligare en gyllene droppe rinner sakta ner och uppslukar myran. Nu är det omöjligt att fly. Till slut faller den klibbiga klumpen som innehåller myran till marken. Regn spolar ner den instängda myran i en flod, och där begravs den i bottenslammet. Tusentals år senare upptäcks myran, perfekt bevarad inuti en gyllene droppe. Kådan har hårdnat till bärnsten – en av människans värdefullaste skatter.

Hur mycket känner vi till om bärnsten? Kan bärnsten och de insekter som är inneslutna i den berätta något om svunna tider? Kan man med hjälp av de här insekterna återskapa livsformer som sedan länge är utdöda?

Hur bildas bärnsten? Det börjar med att det på något sätt blir ett hål i trädets bark – en gren bryts av, det blir en skåra i stammen, eller så angrips trädet av skalbaggar som borrar sig in i det. Den trögflytande kådan sipprar då fram till ytan för att täppa igen såret. Insekter och andra små djur som har oturen att fastna i kådan blir till slut helt inneslutna i den. Till skillnad från trädens sav, vilken består av vatten och näringsämnen, består kådan av kemiska föreningar som terpener, alkoholer och estrar. Dessa föreningar tycks fungera som torkmedel och antibiotika, och de gör att alla insekter och växter som innesluts av kådan blir balsamerade. Om förhållandena är de rätta, stelnar kådan sakta till bärnsten, som bevarar det som är inneslutet i den i tusentals år. Bärnsten är alltså fossiliserad kåda från mycket gamla träd.

Han tittar efter inneslutningar – fossiliserade ryggradsdjur, insekter eller annat organiskt material som kan finnas inne i stenen. Man kan finna en insekt i var hundrade bärnsten från Dominikanska republiken. Som jämförelse kan nämnas att insekter bara förekommer i var tusende bärnsten från Östersjön.

En vision av forntidens skogar

Bärnstenarna och deras ”fångar” har på grund av sina unika egenskaper överlevt det frodiga tropiska ekosystem som de kom ifrån. Det organiska materialet i de flesta fossil har förstenats – dess ursprungliga sammansättning har ersatts av mineraler. Bärnstenar däremot är organiska, och det är också alla djur eller växter som de kan innehålla. Om stenen är genomskinlig, kan man studera dess forntida skatter i tre dimensioner utan att skada dem. Bärnsten har därför kallats ett gyllene fönster mot en svunnen värld, eftersom den bär vittnesbörd inte bara om insekterna och de små ryggradsdjuren, utan också om växterna och klimatet i för länge sedan försvunna ekosystem.

Vilka är de mest värdefulla inneslutningarna? Det beror till stor del på samlarens syn på saken. Några av de dyrbaraste är de som bland bärnstensälskare kallas de tre skatterna – skorpioner, ödlor och grodor. Eftersom dessa djur är större och starkare än många insekter, kunde de flesta enkelt ha tagit sig loss ur kådan. De som ändå fastnade var vanligtvis väldigt små eller kanske försvagade av sjukdom eller skadade av rovdjur. Hur sällsynta är sådana fynd? Mycket sällsynta! En samlare beräknar att bara 30 till 40 skorpioner, 10 till 20 ödlor och 8 eller 9 grodor hittills har hittats. De som man har funnit är verkligen dyrbara. En dominikansk bärnsten med en liten groda i upptäcktes 1997 och har värderats till omkring 500 000 kronor.

För vissa forskare är andra slag av inneslutningar ännu mer fascinerande. Eftersom insekter ofta blev fångade snabbt, innehåller många bärnstenar ”ögonblicksbilder” av forntida historia. Man kan på så sätt få kunskap om insekters beteende, till exempel beteendet hos rovinsekter och deras byte. En del stenar som innehåller ägg, larver, spindelkokonger med embryon eller nykläckta spindlar gör att forskare kan studera stadierna i insekternas utveckling. En bärnsten, som förvaras på ett museum i Stuttgart i Tyskland, innehåller ett helt myrsamhälle med 2 000 myror från svunnen tid.

På liknande sätt kan man få mer kunskap om floran i forntidens skogar med hjälp av inneslutningar. Blommor, svampar, mossor, löv och frön som bevarats i bärnsten har gjort det möjligt att artbestämma många träd och växter från forna tider. Dessutom är forskarna ganska säkra på att det fanns fikonträd där, även om man inte har hittat några löv eller kvistar från sådana. Varför det? Jo, därför att flera getingarter har hittats i bärnsten – getingar som man vet lever bara av fikon. Därför är det rimligt att anta att det också växte fikonträd i skogarna på den tiden.

Återskapa det som varit?

För några år sedan gjordes en populär film som byggde på förutsättningen att dinosaurier kunde återskapas med hjälp av DNA från dinosaurieblod som man funnit i myggor inneslutna i bärnsten. Många vetenskapsmän tvivlar på att detta verkligen är möjligt. Allt levande har sitt eget DNA, vilket innehåller de kodade instruktioner som bestämmer dess nedärvda egenskaper. Men även om man i vetenskapliga experiment har lyckats få fram små fragment av DNA från några insekter och växter i bärnsten, kan man långt ifrån återskapa utdöda djurarter i sådana experiment.

Det DNA man har fått fram har inte bara varit skadat, utan också ofullständigt. Enligt en beräkning innehåller de fragment man fått fram mindre än en miljondel av den totala informationen i organismens genetiska kod. Arbetet med att försöka rekonstruera den koden har jämförts med att återskapa en bok på flera tusen sidor från en enda virrig och ofullständig mening.a