Ugglorna är också duktiga jägare. Lappugglan har så god hörsel att den kan upptäcka en sork som rör sig under snön, förutsatt att snön inte är för djup. När den har siktat in sig på sitt byte dyker den rakt ner i snön och griper ett ordentligt tag i offret med sina starka klor och flyger i väg.

Sömntutor i snön

En del fåglar utnyttjar snöns isolerande egenskaper för att hålla sig varma när de vilar på dagen eller när de sover på natten. Det gör bland annat järpe, orre och ripa och mindre fåglar som hämpling, domherre och sparvfink. Om snön är djup och fluffig kan en del fåglar helt enkelt dyka rakt ner i snön, ungefär som en mås som dyker i havet. Det är en smart taktik, för då lämnar de inte några fotavtryck efter sig som rovdjuren kan få syn på eller känna doften av.

När fåglarna har dykt ner i snön gräver de ett hål som kan vara nästan en meter långt.a Under natten suddar vinden bort alla spår av att något döljer sig under snön. Om man är ute och går i skogen kanske man råkar kliva lite för nära en fågels gömställe. Den blir varnad av snön som knarrar, och plötsligt kan en vilt flaxande fågel dyka upp ur ett moln av snö. Då kan man verkligen få hjärtat i halsgropen!

Ripor, som har en spräcklig fjäderdräkt på sommaren, får en gnistrande vit fjäderdräkt på vintern. Och deras tår som nästan saknar fjädrar under sommaren blir helt fjäderklädda på vintern.

Har du någonsin undrat hur fåglar kan spatsera runt i snön eller på isen helt barbenta utan att verka frysa det minsta? Deras blodkärl bildar effektiva värmeväxlare i benen. Tack vare en finurlig konstruktion kan det varma blodet som strömmar ner i benens artärer värma upp det kalla blodet som är på väg tillbaka från fötterna genom venerna.